Krönika: Goda lärmiljöer börjar med ökad självkännedom

Jag bläddrar igenom högen av gröna postitlappar likt en kortlek och lägger dem på skrivbordet. Lapparna kommer att användas vid utvärderingen av en övning i självkännedom. Eleverna ska svara på tre frågor: hur de kände sig innan övningen, hur de upplevde själva övningen och hur de känner sig efteråt.

Greta Wiklund Lind.jpg

Knuffar, suckar, skratt och rastlöshet, olika energier vibrerar i luften. Vissa elever lutar sitt huvud mot bänken framför sig, andra gungar på stolen. Någon vandrar runt tillsynes planlöst. Klockan är kvart över två, det är sista lektionen för dagen. Jag står framme vid whiteboardtavlan tillsammans med en kollega från Mittuniversitetet och klassläraren. Lärarens axlar är högt uppdragna, hon tittar intensivt ut över elevgruppen och verkar söka efter något. Blicken fastnar på en elev vars ansikte är dolt under en uppdragen jacka.

- Ta av dig jackan, du behöver väl ingen snuttefilt? säger läraren.
- Jo, jag behöver den för att känna mig lugn och trygg, svarar eleven.
- Ta av dig jackan nu, upprepar läraren.

Jag ryggar tillbaka över lärarens bemötande och påminns om vikten av det forskningsprojekt som vi är här för att genomföra med huvudsyftet att utveckla goda lärmiljöer med en inkluderande undervisning. Alla elever har rätt till utbildning (28§ Barnkonventionen) och trygghet (Skollagen kap 5: 3§) kan ses som en central aspekt för att lära och utvecklas. Eleverna har fem minuters rast mellan varje lektion berättar flickan som sitter närmast mig. Hon säger att det är svårt att hitta rätt böcker och att orka sitta stilla och fokusera så länge varje dag. Nya resultat från Folkhälsomyndigeten om elevers hälsovanor visar att alltför många barn och unga rör på sig för lite, resultaten visar även att trivseln i skolan minskat och stressen ökat.

Jag ryggar tillbaka över lärarens bemötande och påminns om vikten av det forskningsprojekt som vi är här för att genomföra

Utbildningsprogrammet vi genomför är en del av forskningsprojektet Hand in Hand (HIH). Det är ett EU-finansierat projekt som genomförs i fyra länder (Slovenien, Kroatien, Danmark, och Sverige). Förutom utbildningen med elever genomförs program med lärare och övrig skolpersonal för att stärka SEI (sociala, emotionella och interkulturella) förmågor. Efter insatsen analyseras resultaten för att utläsa komponenter som verkar främja goda lärmiljöer. Utbildningen har en öppen struktur för att kunna anpassas i linje med gruppens behov. Utformningen av träffarna har en medvetet planerad variation vad gäller tempo och övningar. Så kallade ”gear shifts” olika växlar används för att skapa energi och lugn samt främja alla elevers möjlighet att delta. Individuellt arbete med tid för reflektion blandas med gruppövningar där eleverna kan utbyta tankar och idéer för att utveckla social kompetens och interkulturell förståelse. Rörelseövningar och lugna fokusuppgifter skapar kontraster för att stärka elevernas förmågor inom områden som självkänsla och självmedvetenhet.

Jag associerar dessa växlar till Charlotte Kallas beskrivning av hur hon åker skidor i olika tempon/växlar och anpassar sitt arbete efter sin egen förmåga samt det underlag hon möter. Generellt menar hon att det gäller att hitta och utnyttja vilolägen och lägga fokus på det som går bra och är roligt för att man ska orka. Som lärare är det viktigt att vara uppmärksam på när eleverna har en brant uppförsbacke och ge dem verktyg att orka kämpa för att ta sig upp. När arbetet är mindre utmanande kan eleverna jobba en längre tid på en lägre växel. Det är även viktigt att hjälpa eleverna att hitta tid för återhämtning och skapa positiv energi i skolarbetet. Genom att stödja utvecklingen av kognitiva, känslomässiga och beteendemässiga förmågor: självkännedom, självkontroll, social medvetenhet, relationskompetens och ansvarsfullt beslutsfattande kan eleverna få bättre förståelse för sin lärandeprocess (Collaborative for Academic, Social, and Emotional Learning, 2005). Dessa kompetenser kan i sin tur utgöra en grund för bättre anpassning och skolprestation som ett resultat av mer positiva sociala beteenden, mindre stress och förbättrade provresultat och betyg (Greenberg et al., 2003).

I den avslutande övningen för dagen uppmanas eleverna att vända uppmärksamheten in mot sig själva, även läraren deltar. Vissa blundar för att skärma av omgivningen, huvor tas på och kepsar dras ner. Några elever vilar armarna mot bänken och tittar ner i golvet. Jag guidar eleverna genom en kroppskanningsövning för att öka medvetenhet kring andetag, kroppshållning och avspänning. En instruktion i taget, steg för steg för att hitta kroppens vilolägen. Andetag lugnas ner och axlar slappnar av.

Klassrummet ekar tomt och jag blir stående med en grön postitlapp i handen. Det står:

Innan kände jag mig stressad

Under övningen får jag vila

Efteråt är jag lugn och fokuserad

Greta Wiklund Lind
Universitetsadjunkt och engagerad i forskningsprojektet Hand in Hand