Gaskebiejjien lohkehtimmieh åarjelsaemien arkeologijen jïh histovrien bïjre

I det sydamiska samhället och den sydsamiska historien saknar gränsen mellan Norge och Sverige betydelse annat än som en administrativ intervention. Samer förekommer med enstaka undantag i skriftliga källmaterial  först i 1646 års jordebok. Bristen på skrifliga källor om den äldre samiska historien gör arkeologin central för kunskapen om det förflutna i det sydsamiska området. De skriftliga källorna om samer är nästan uteslutande författade av representanter för de norska och svenska statsmakterna. Sydsamiskan fick sin ortografi och blev ett skriftspråk först 1978. De egna samiska källorna till historien återfinns istället ute i landskapet i form av boplatser, rengärden, mjölkgropar och som immateriella kulturarv i form av kunskap om flyttleder, platsnamn, minnen och muntliga berättelser om människor och händelser. Därför är det avgörande för produktionen av ny kunskap att vi kombinerar de arkeologiska och historiska vetenskaperna. 

Föredragsserien är en del av NTNU:s och Mittuniversitetets ambition om att bygga upp ett samarbete om forskning och förmedling av den sydsamiska historien.

Föredragen är online och visas här: https://miun-se.zoom.us/j/63397991880?pwd=JFJEC1qUOHToyhzqWaXdW0AjGVkyyy.1

Du behöver inte föranmäla dig. Buerie båeteme!

3 februari
Marte Spangen: Kvinne, same, sjaman? Et kritisk perspektiv på arkeologiske tolkninger av samisk drakt i fortiden

Arkeologiske gravfunn gir viktige innganger til å forstå fortidens identiteter, inkludert kjønn og etnisitet, også i samiske kontekster. Samtidig er tolkningen av klær, draktfragmenter og gravgaver metodisk krevende, ettersom slike uttrykk betyr ulike ting i forskjellige situasjoner. For å identifisere hva som er uvanlig i samisk materiale, må man først vite hva som var vanlig – en kunnskap som fortsatt er fragmentarisk for både klesdrakt og gravskikk.

Foredraget presenterer og diskuterer tre sentrale gravfunn fra Storslett, Vivallen og Skjoldehamn, og viser hvorfor tidligere tolkninger av de gravlagtes kjønn, etnisitet og mulige roller som noaider eller sjamaner er problematiske. 

Foredraget argumenterer for behovet for mer systematisk forskning på samisk klesdrakt over tid og regioner, samt for analyser som anerkjenner fortidens mennesker som bærere av sammensatte, interseksjonelle identiteter. Dette er avgjørende for mer presise arkeologiske tolkninger og for en dypere forståelse av mangfold i både fortid og nåtid.

Marte Spangen er førsteamanuensis i nordisk jernalderarkeologi ved Kulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo. Hun jobber med prosjekter knyttet til samisk arkeologi, metallsøkerfunn, folkeforskning og deltakende arkeologi.

10 februari
Gwendolyne Knight:

17 februari
Jonas Monié Nordin:

Jonas Monié Nordin är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. 

24 februari
Lisbeth Skogstrand:

Lisbeth Skogstrand är verksam vid Universitetet i Bergen.