Gaskebiejjien lohkehtimmieh åarjelsaemien arkeologijen jïh histovrien bïjre

I det sydamiska samhället och den sydsamiska historien saknar gränsen mellan Norge och Sverige betydelse annat än som en administrativ intervention. Samer förekommer med enstaka undantag i skriftliga källmaterial  först i 1646 års jordebok. Bristen på skrifliga källor om den äldre samiska historien gör arkeologin central för kunskapen om det förflutna i det sydsamiska området. De skriftliga källorna om samer är nästan uteslutande författade av representanter för de norska och svenska statsmakterna. Sydsamiskan fick sin ortografi och blev ett skriftspråk först 1978. De egna samiska källorna till historien återfinns istället ute i landskapet i form av boplatser, rengärden, mjölkgropar och som immateriella kulturarv i form av kunskap om flyttleder, platsnamn, minnen och muntliga berättelser om människor och händelser. Därför är det avgörande för produktionen av ny kunskap att vi kombinerar de arkeologiska och historiska vetenskaperna. 

Föredragsserien är en del av NTNU:s och Mittuniversitetets ambition om att bygga upp ett samarbete om forskning och förmedling av den sydsamiska historien. Föredragen är online och visas här. Du behöver inte föranmäla dig. Buerie båeteme!

3 februari kl 12:00-13:15

Jonas Monié Nordin, Lunds universitet. 

10 februari kl 12:00-13:15

17 februari kl 12:00-13:15

24 februari kl 12:00-13:15 

Lisbeth Skogstrand, Universitetet i Bergen