Lovisa Högberg

Berätta – vem är Lovisa Högberg?
Jag är 38 år och kommer från början från Gävle men bor i Östersund, där jag har jobbat på Mittuniversitetet som lektor i nationalekonomi sedan 2016. Innan dess var jag doktorand och sedan forskare i fastighetsekonomi på KTH. När jag inte jobbar tycker jag om att umgås med familj, vänner och hund, konsumera kultur, vara i naturen (gärna i snön), träna och ibland träna andra på Friskis & Svettis eller inom Friluftsfrämjandet.

Beskriv din forskning.
Jag disputerade med en avhandling som hette ”Building Sustainability: Studies on incentives in construction and management of real estate”, som innehåller artiklar om bland annat energieffektivisering, certifieringssystem och social hållbarhet. Framför allt utgår avhandlingen från fastighetsägares och investerares perspektiv (de som har stor möjlighet att påverka) – vilka incitament har de att agera hållbart? Min forskning har handlat om olika typer av fastigheter, men mest berört befintliga byggnader och bostäder. Fokus har utvecklats från en ganska strikt miljömässig hållbarhetssyn till en mer mångsidig hållbarhet där social och ekonomisk hållbarhet för olika aktörer också lyfts.

Hur kommer det sig att du började intressera dig för detta område?
Jag hade läst Pol Mag i nationalekonomi och alltid haft ett intresse för hållbarhet. Jag ville röra mig mot samhällsbyggnad, ett mer konkret, tillämpat område som intresserade mig eftersom det påverkar så många. Då dök en doktorandtjänst på KTH om hållbar renovering upp och även om forskning aldrig hade föresvävat mig innan dess kändes det som att det passade mig perfekt - sedan har det visat sig att det finns massor av intressanta områden inom denna tillämpning.

Varför behövs din forskning?
Fastigheter och bostäder är så komplexa i det att de uppfyller många behov samtidigt, från ett hem för en student till en investering för en pensionsfondsförvaltare och massor däremellan. Dessutom har olika aktörer olika tidsperspektiv, även för samma fastighet, och nya former för boende och lokaler avlöser varandra. Det gör att motstridiga intressen ofta uppstår och skapar utmaningar så det finns behov av att pröva olika frågor för att hitta långsiktigt hållbara lösningar som är bra för samhället i stort.

Hur fördelar du din tid mellan forskningen och undervisning?
Mesta delen av tiden går åt till undervisning och administrativa uppdrag som att vara ämnesföreträdare i nationalekonomi, men 10-20 % brukar jag lyckas få till forskning i olika projekt eller för att skriva forskningsansökningar.

Drömscenario i termer av jobbet?
Att få mer forskningstid och fördjupa mig i utmaningar som är aktuella och påverkar människor som inte alltid hörs och syns mest, till exempel genom att dra in ett stort forskningsprojekt där forskare från olika ämnen kan samarbeta för att hitta lösningar på bostads- och fastighetsfrågor utanför de större städerna. Att få diskutera sådana frågor med kollegor, studenter och omgivande samhälle är en bonus som ger mervärde för mig personligen men också mervärde för insikter i och spridning av forskningen.