"Helhetsperspektiv och samverkan är nödvändiga för att öka tryggheten i våra städer"

Det är glädjande och något att värna om. Bidragande är troligen det gränsöverskridande arbete som görs i Sundsvalls trygghetsgrupper och den gemensamma projektgruppen stationsrådet som jobbat för att skapa en enklare, attraktiv och trygg miljö för kollektivt resande. Båda modellerna har involverat en bredd av aktörer, där trygghetssamordnaren fått sällskap av bland annat polis, socialtjänst, skola, fastighetsägare och stadsplanerare. 

För det är nämligen så att helhetsperspektiv och samverkan är nödvändiga för att öka tryggheten i våra städer. Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov utan att det sker på bekostnad av framtida generationer. De mänskliga och samhälleliga behoven kan vi ringa in med social hållbarhet, där trygghet förstås är en viktig beståndsdel. Många av beståndsdelarna samvarierar, så med högre grad av andra faktorer kan vi också öka tryggheten. Men det blir också uppenbart att social hållbarhet och trygghetsarbete inte kan göras av enskilda utan behöver göras tillsammans.

                                  Lovisa Högberg, forskar inom fastighetsekonomi och verksam
                                  vid CER.

Urban social hållbarhet innebär att ha rättvis tillgång till olika typer av service, miljöer och resurser men också om att lokalsamhället ska ha förmåga att upprätthålla och återskapa sig på en fungerande nivå (se t.ex. Dempsey m.fl. 2011 ”The social dimension of sustainable development: Defining urban social sustainability”. (Lokal)samhällets hållbarhet förutsätter att det finns sociala relationer och nätverk, deltagande, stabilitet i gemenskapen, stolthet och platskänsla samt trygghet och säkerhet.

Exempel på fysiska sociala hållbarhetsfaktorer (alltså det vi vill ha rättvis tillgång till och det som behövs för lokalsamhällets hållbarhet), är sådant som attraktiva platser, rimlig boendestandard och tillgänglighet (till service, grönområden, arbetsplatser…). Här kan man också nämna de faktorer som (internationell) forskning visar är brottsförebyggande och trygghetsskapande: hur bostäderna är utformade och placerade; säkerhetsåtgärder; underhåll, image och identitet; grönområden och belysning.

Genom proaktiv planering av bostadsområden och stadsdelar kan man väga in evidensbaserad kunskap om trygghetsskapande genom utformning och funktioner. Glöm inte att ta in olika grupper och kompetenser eftersom de fysiska förutsättningarna är svåra att ändra i efterhand. Blandningen av erfarenheter och idéer kan ge en större förståelse för hur rummet kommer att användas så att även de icke-fysiska egenskaperna som leder till eller tyder på social hållbarhet får ta plats. Det behöver inte vara dåligt att prova nya lösningar, men tänk på att skapa förutsättningar för att utvärdera lösningarna när de väl är på plats.

Icke-fysiska sociala hållbarhetsfaktorer är sådant som sammanhållning, socialt kapital (tillit), deltagande och inflytande, känsla av tillhörighet. Att skapa förutsättningar för tillgängliga bostäder som alla kan ha råd med är en grundförutsättning för social hållbarhet; det säger sig självt att det är svårare att känna sammanhållning, tillhörighet och att delta – eller för den delen känna sig trygg – om man inte har en långsiktig tillgång till en bostad. För ett bostadsområde är det viktigt att det finns en kontinuitet bland de boende som gör det möjligt för relationer och tillit att byggas upp. Även i befintlig bebyggelse som upplevs otrygg är det viktigt att bjuda in olika grupper och kompetenser. På så vis kan både proaktiva och reaktiva åtgärder bidra till en mer attraktiv och trygg miljö för fler i olika åldrar, av olika kön, med olika bakgrund och erfarenheter.

Bomorrow 20 april - konferens om framtidens hållbara boende
För att diskutera dessa frågor och andra aspekter av social hållbarhet arrangerar Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER) och HSB Södra Norrland sedan flera år tillbaka konferensen Bomorrow. Årets konferens har temat ”förebyggande trygghetsarbete i bostadsmiljöer” och hålls den 20 april.
Läs mer och anmäl dig här

Lovisa Högberg, forskar inom fastighetsekonomi och verksam vid CER.