Några reflektioner beträffande Bomorrow 2026

HSB Södra Norrlands dåvarande vd, Christer Berglund, ville verkligen ha med oss vid Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER) på Bomorrow-tåget. Vår gemensamma idé var att skapa en mötesplats i Sundsvall och norra Sverige för frågor om framtidens hållbara boende och stadsutveckling. För att involvera beslutsfattare, experter, inspiratörer och andra intresserade var ambitionen att göra detta i en slags Triple Helix-anda, det vill säga i samverkan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Från en ganska anspråkslös fråga, ett handslag på ett mer långsiktigt åtagande än ett år och en, vad det skulle visa sig, ganska trevande premiärupplaga genomfördes Bomorrow-konferensen nyligen för sjunde gången. Konferensen föregås numera av förberedande webbinarier. CER och HSB är alltjämt arrangörer och den här gången fanns Mitthem, Peab och Tyréns samt Sundsvalls kommun och övriga kommuner i Sundsvallsregionen med som samverkansparter.

Årets tema var Hållbara städer och boenden: Vägar framåt i en tid av utmaningar. Drygt 150 deltagare – fastighetsägare, forskare, kommunreprentanter, stadsutvecklare och andra intresserade – mötte upp. Enligt utvärderingen upplevde deltagarna att mycket var positivt (minst 4 i medelbetyg på den femgradiga utvärderingsskalan, i flera fall över 4,5). Bemötandet, atmosfären, talarna, moderatorn, lokalerna, minglet, samtalen, maten…

Apropå talarna så inledde den ständigt aktuelle arkitekten Gert Wingårdh med att ta oss med på en historisk och lärorik exposé från olika kontinenter över människans jakt på det goda boendet. Vidare var det svårt att inte fascineras av den lågmälda berättelse som stadsbyggnadschef Åsa Persson förmedlade om de olika etapperna av stadsflytten i Kiruna, både de som är genomförda och de som väntar.

Charbel Gabros föreläsning om flyktingsorg berörde många och fick oss att inse svårigheterna att tvingas välja bort två av de fem orden på de små utdelade lapparna. Demokrati, ekonomi, familj, hälsa och trygghet är så grundläggande för oss som inte har drivits på flykt från vårt hemland.

Konferensen avslutades med att Gustav Stenbeck betonade hur viktigt det är att våga ifrågasätta, att tänka annorlunda och framför allt flerdimensionellt. Det är så sant som det är sagt att där alla tänker lika, där tänks det inte mycket alls. Och det är nog tyvärr lika vanligt som att vi tar saker för givna. 

Vi fick även tillfälle att lyssna på korta föredrag om Ostkustbanan och AI-center. Som en fortsättning på temat från Bomorrow 2025 – Framtidslandet mellan stagnation och tillväxt – hann vi med två parallella spår. Det handlade dels om Sundsvalls pågående stadsutveckling, där möjligheter och utmaningar belystes i ett regionalt och lokalt perspektiv, dels om hur vi skulle kunna få fart på bostadsbyggandet och den regionala och lokala bostadsmarknaden.

Under middagen delade vi ut årets sociala hållbarhetspris. Det gick till Söråkers Folkets Hus och de eldsjälar som skapat en kulturell mötesplats över generationsgränserna och som visat att sociala band knyts bäst i vardagen.

Konferensens internationella programpunkt utgick från en studie vid Aalborg universitet i Danmark om flyttströmmar i Köpenhamn och Stockholm under och efter pandemin. Nino Javakhishvili-Larsen gav oss som bor i norra Sverige ett visst hopp då det finns de som söker sig bort från storstäder till lugnare platser. Samtidigt är det en helt annan sak att locka någon att flytta till en ny stad än att få honom eller henne att stanna kvar. 

Bostad och jobb i all ära, men det krävs mer än så för att vara en plats att bo och leva på för män och kvinnor, yngre och äldre, inrikes och utrikes födda. Det räcker inte att räkna antalet inflyttade eller antalet nya jobb. Vi måste se helheter, värna en välkomnande atmosfär och ett socialt bra liv samt visa i handling vad som får människor att vilja rota sig på en plats. Det är först då det går att bygga samhällen där människor inte bara finns, utan också hör hemma.

Ambitionen är att nästa år bjuda in till Bomorrow 2027 och då hålla fast vid den familjära stämningen, tid för nätverkande och ett programinnehåll som bidrar till både nya och användbara insikter. Kanske får vi också tillfälle att bredda arrangemanget och presentera nya samverkansparter?

Peter Öhman
Centrumledare CER