Visste du att...
…ETOURs forskare hjälper andra forskare att utvecklas och förbättras? Det akademiska systemet bygger därför på att forskare lägger tid på att anonymt granska vetenskapliga artiklar.
Maria Lexhagen, docent i turismvetenskap, jobbar på turismforskningscentret ETOUR och forskar om bland annat destinationsutveckling, populärkulturturism och konsumentbeteende inom turism.
Maria Lexhagen, forskare vid ETOUR.
Att ta sig an ett granskningsuppdrag är tidskrävande, tid som inte är inplanerad i forskarnas tjänster. Oftast får man inget arvode för arbetet, vanligare är att man får tillgång till förlagets publikationer under en viss period. I viss mån är det meriterande att ta sig an granskningsuppdrag.
– Att granska vetenskapliga manus är en intressant och en viktig del av arbetet som forskare och utgör på sätt och vis kärnan i vad hög kvalitet i forskning innebär. Alla forskare är beroende av att detta system finns och fungerar, säger Maria Lexhagen, som under det senaste året har granskat 25 manus till vetenskapliga artiklar.
En tidskrift som Maria Lexhagen får många förfrågningar ifrån, mellan sex till nio stycken per år, är Journal of Travel Research. Ofta granskar hon ett manus i flera omgångar. Första gången läser hon manuset flera gånger och ger detaljerade kommentarer utifrån tidskriftens kriterier och riktlinjer. Kriterierna handlar ofta om relevans och vikt vad gäller ämnet som behandlas i manuset, så som nyskapande, forskningsdesign, presentation och språk.
– Som granskare får man tillgång till ett onlineformulär och där anger man på en skala vilken bedömning man gör av varje kriterium samt skriver detaljerade kommentarer till författarna så att de kan förbättra manuset, säger Maria Lexhagen.
När man accepterar förfrågan om att granska ett manus så har man ofta tre till sex veckor på sig och man granskar manuset anonymt. Man vet inte vem som är författaren eller vilka de övriga granskarna är. Författaren vet heller inte vilka granskarna är och detta kallas Double-blind review.
– När jag granskar ett manus för andra gången, det vill säga när författaren reviderat sin första version, så får jag tillgång till mina egna kommentarer av den första versionen och även andra granskares kommentarer. Jag går då igenom hela manuset igen. Vissa artiklar får i slutändan avslag och andra publiceras i kommande nummer av tidskriften. Processen är ofta lång från att en artikel skickas in av författarna till att granskningsprocessen är klar och det finns ett beslut om publicering – ibland ett till två år, säger hon.
Ibland är ju såklart Maria även på ”den andra sidan” och blir granskad av andra forskare istället för att själv granska. Den senaste publikationen hon skrev handlar om ABBA-turism och fansens resebeteenden. Den är samförfattad med två andra forskare, men Maria är den som varit ansvarig för kontakterna med redaktören för tidskriften.
Maria Lexhagen forskar kring olika aspekter av ABBA-turismen. Foto: Privat.
Manuset skickades in i april och under augusti arbetade hon med kommentarer som hon och hennes kollegor fått av de som granskat artikeln. I september skickade de in en ny version och i november blev artikeln accepterad för publicering. Den kommer publiceras online inom kort.
– Känslan jag får när en artikel äntligen är publicerad är att jag åstadkommit något som betyder något både för mig själv och förhoppningsvis för andra. Det blir ett slags avstamp till nya tankar och idéer om fortsatt forskning, avslutar Maria Lexhagen.