Turismdoktoranden Anke Peters deltog vid FNs globala konferens om biologisk mångfald

Under två intensiva veckor i oktober deltog Anke Peters som delegat vid COP17, FNs globala konferens om biologisk mångfald i Jerevan, Armenien. Konferensen samlade bland annat beslutsfattare, forskare, internationella organisationer och urfolk från hela världen.

För Anke ligger frågorna nära hennes egen forskning. I sin doktorsavhandling undersöker hon sambanden mellan turism och biologisk mångfald. Som styrelseledamot i Nordic Youth Biodiversity Network fick hon möjlighet att delta i FN-konferensen. 

– Biologisk mångfald ligger mig varmt om hjärtat och står också i fokus för min avhandling. Jag åkte till Jerevan för att dela insikter från min forskning, knyta kontakter med andra forskare och verka för att fler unga ska inkluderas i arbetet för att främja och bevara den biologiska mångfalden, berättar Anke.

Turismen saknades i diskussionerna

Konferensen gav Anke Peters nya perspektiv på hur arbetet bedrivs internationellt. En av hennes viktigaste insikter handlar om turismens plats i det globala arbetet. Trots att turism och biologisk mångfald hänger nära samman upplevde hon att turismen fick begränsat utrymme i diskussionerna.

– Det var tydligt att turismfrågor saknades i diskussionerna om biologisk mångfald på den här nivån, trots att områdena är nära kopplade till varandra. Det har gjort mig ännu mer motiverad att framåt lyfta fram och öka medvetenheten om sambanden mellan turism och biologisk mångfald, säger Anke. 

En annan insikt handlar om argumenten för att bevara biologisk mångfald. Under konferensen låg fokus främst på resurser och ekonomiska fördelar som naturen ger. Anke menar att många andra konkreta och emotionella värden fick för lite plats i diskussionerna.

– Jag förstår dock att ett ekonomiskt fokus bottnar i ett akut behov av att mobilisera finansiering för bevarandet av biologisk mångfald. I dag går det för varje dollar som investeras i att skydda naturen, omkring 30 dollar till verksamheter som skadar den, säger hon.

Kärnan i COP17 var de politiska förhandlingarna mellan ländernas representanter. Parallellt arrangerades presentationer, panelsamtal, workshops och andra sidoevenemang om olika frågor kopplade till biologisk mångfald.

– Det var FN-förhandlingar på högsta nivå, en stor mässa och en tvärvetenskaplig konferens. Allt samtidigt. Deltagarna bestod av politiker, forskare, naturvårdare, representanter för urfolk och många andra, berättar Anke som försökte följa olika förhandlingar, besöka mässan och delta i så många evenemang som möjligt.

Två ögonblick som stannade kvar

Två upplevelser gjorde särskilt starkt intryck på Anke. Den ena var när hon för första gången fick gå in i den stora konferensbyggnaden. Där vajade flaggorna från FNs alla medlemsländer och besökarna möttes av konferensens slogan ”Taking action for nature”.

– Bara att vara där fick mig att känna mig både stolt och privilegierad över att få vara en del av sammanhanget, berättar Anke.

Den andra upplevelsen som stannade kvar hos Anke var lanseringen av den första globala strategin för bevarande av svampar. Hon blev förvånad över att det inte redan fanns en sådan strategi och beskriver att stunden kändes både betydelsefull och historisk.

– Alla i rummet, från politiker och forskare till representanter för urfolk, var entusiastiska och hoppfulla om att  inkluderingen av svampar ska bana väg för ett mer integrerat arbete med att bevara den biologiska mångfalden.

Biologisk mångfald behöver genomsyra fler sektorer

COP17 innebar också den första globala uppföljningen av framsteg inom Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald. Ramverket omfattar 23 mål till 2030 och uppföljningen visar att världen inte är på rätt väg för att nå dem. Ett viktigt resultat från konferensen är Yerevan Pathway som pekar ut tydliga prioriteringar fram till 2030. Bland annat handlar det om att minska subventioner som skadar naturen, anpassa nationella budgetar och ekonomiska beslut till ramverket samt stärka genomförande och uppföljning.

Vad besluten från COP17 kommer att innebära i praktiken återstår ännu att se. För Anke är en viktig slutsats att biologisk mångfald inte enbart är en fråga för miljödepartementen.

– Perspektiv på biologisk mångfald måste integreras och genomsyra även andra samhällssektorer. Till exempel finanssektorn, infrastruktur och jordbruk. Eller från mitt perspektiv, turism och besöksnäring, säger Anke.

Nästa FN-konferens, COP18, hålls i Ecuador. Då samlas världens länder på nytt för att följa upp de globala framstegen.

Om ETOUR

ETOUR vid Mittuniversitetet är Sveriges ledande turismforskningscentrum och en av Europas största miljöer för turismforskning. Vi utvecklar och delar vetenskaplig kunskap om turism och resande – med hållbar destinationsutveckling i fokus.

Vi bedriver forskning och utbildning i nära dialog och samverkan med aktörer inom turistnäringen. Hos oss finns ett fyrtiotal medarbetare från olika ämnesdiscipliner och några av världens mest framstående turismforskare.

Det som ger vårt arbete mening är skillnaden det gör för andra – och rörelsen som det sätter i gång hos andra. Vi förser besöksnäringen med kunskap som saknats. Som hjälper aktörer och beslutsfattare att navigera, stärker utvecklingsinitiativ, blir en röst i debatter och grund för policyskapande.

Vi drivs av nyfikenhet och ett genuint intresse för att förstå turism på djupet. Turismens kraft, potential och samspelet med andra samhällsområden. Besök gärna ETOURs webbplats här och lär dig mer om vad vi gör.