Hur mår svensk turismforskning?
LEDARE av Robert Pettersson, verksamhetsledare vid ETOUR. Vad kännetecknar svensk turismforskning idag och vart är den på väg? BFUFs nya rapport visar ett område som vuxit, präglas av fler aktörer och större projekt. Rapporten ger en fördjupad bild av hur den svenska turismforskningen mår.
Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF) har förtjänstfullt och för sjätte gången, gjort en sammanställning över hur svensk turismforskning ser ut idag (Vem tänker på besöksnäringen, BFUF 2026). I rapporten ingår Malin Zillingers och min tidigare handledare, numer framlidne, Dieter Müllers, reflektioner över turismforskningens utveckling under det senaste dryga decenniet. Rapporten är ett välkommet tillskott för den som vill veta hur svensk turismforskning mår.
Svensk turismforskning i världen
Turism är ett globalt fenomen och diskuteras ofta som en av världens största näringar även om det är svårt att mäta konkret. Internationellt ökar forskning om turism där USA, Kina och Storbritannien ligger i topp för antal publikationer. Även svensk turismforskning växer, men står för en liten andel globalt (knappt 1,5 % av världens turismpublikationer 2010–2025). Turismforskningen i Sverige tog fart vid millennieskiftet och sammanfaller alltså i stort med ETOURs tillkomst (1997). Flera nya satsningar har gjorts där inte minst BFUF sedan 2012 är en viktig finansiär.
Geografisk spridning och aktörer
Svensk turismforskning återfinns vid flera lärosäten i landet där ETOUR även i den senaste sammanställningen uppvisar den största finansieringsvolymen (intern och extern) och det högsta antalet projekt och publiceringar. Utöver de ”klassiska turismlärosätena” som Mittuniversitetet, Lund, Linné, Umeå, Borlänge, Göteborg, Grythyttan/Örebro och Karlstad märks även lärosäten utan tydliga turismforskningsmiljöer, såsom Stockholms och Uppsala universitet. Antalet lärosäten där det forskas inom turism har blivit fler och en trend är att projekten har blivit färre men större. Det tyder på att forskningsmedlen hamnar i bredare och mångåriga projekt, snarare än många mindre projekt.
Utmaningar och möjligheter
Trots att svensk turismforskning växer saknas inte utmaningar. Området ses fortfarande till stor del som ett tillskott till andra discipliners kunskap, vilket betyder att forskningen ofta finansieras av bredare ämnesprogram eller av EU-medel för tillämpad forskning. BFUF har spelat en viktig roll för att ge ekonomiskt stöd till praktiknära turismforskning, men fortsatta framsteg kräver fler tillskyndare med ökade och mer varierade satsningar.
Svensk turismforskning är mycket mer omfattande och mångfacetterad än för tio år sedan. Det är en positiv utveckling som understryker turismens relevans för många branscher och många platser. När jag pratar med andra turismforskare i landet så delar vi bilden av att nästa steg bör bli att stärka fältet ytterligare genom samordnade resurser, nya finansieringsmodeller och fler forskare. Lyckas vi med detta finns goda förutsättningar för att turismforskningen även fortsättningsvis genererar användbar kunskap för en hållbar och konkurrenskraftig utveckling i framtiden.
Robert Pettersson, verksamhetsledare på ETOUR, Mittuniversitetet
Ta del av BFUFs rapport
Läs rapporten Vem tänker på besöksnäringen? som Robert refererar till här på Besöksnäringens Forsknings- och utvecklingsfonds webbplats. Sammanställningen är BFUFs sjätte kartläggning av forskningen och dess finansiärer.
Kontakt
