Svensk turism är stark men ojämnt fördelad

Detta är en LEDARE skriven av Robert Pettersson, verksamhetsledare vid ETOUR.

Som vanligt kommer uppdaterade siffror för föregående års svenska turism lagom till sommar och ledighet. Just nu händer det mycket på området där såväl forskare som myndigheter flyttar fram positionerna och initierar och utvecklar mätmetoder. Man kan fråga sig vad siffrorna säger om hur svensk turism mår?

Årets siffror visar att svensk turism är tillbaka på, och överträffar nivåerna före pandemin. År 2025 uppgick turistkonsumtionen i Sverige till drygt 500 miljarder kronor och turistsektorn motsvarade 2,8 % av BNP. Vi har med andra ord nått det omsättningsmål som sattes upp av Svensk Turism år 2010 (då i och för sig med ambitionen att målet skulle vara avklarat till 2020).

Tappade 33 miljarder

Av den totala turismkonsumtionen på 504 miljarder förra året kom 363 miljarder från svenskars egna resor i Sverige och 142 miljarder från utländska besökare. Vi kan vidare konstatera att svenska turister fortsatt spenderade mer i utlandet än vad utländska turister gjorde i Sverige. Totalt ”tappade” vi 33 miljarder.  

Inkvarteringsstatistiken på rekordnivåer

Gästnattsstatistiken är stundom ifrågasatt. Belackarna anför att vi mäter på olika sätt över tid och att stora delar av exempelvis privat uthyrning inte syns i räkenskaperna. Just gästnätter är dock en indikator som inbjuder till jämförelser över tid tack vare långa tidsserier och som underlättas av att mätningar alltid redovisats med stor transparens kring antaganden och tillvägagångssätt. Inkvarteringsstatistiken för 2025 visar nya rekordnivåer; totalt gjordes drygt 70 miljoner kommersiella övernattningar. Som vanligt den största andelen på hotell och i storstadsområden.

Det finns stora skillnader mellan landets regioner. Stockholm, Västra Götaland och Skåne dominerar fortsatt i absoluta tal och står tillsammans för omkring hälften av alla gästnätter. Bryter man i stället ner statistik som gästnätter eller omsättning ”per invånare” så utmärker sig Jämtland och Gotland.

Regionala skillnader

Statistik och analyser pekar på en i stort sett positiv utveckling: svensk turism är stark och väl förankrad i inhemsk efterfrågan, vilket ger stabilitet även i osäkra tider. Samtidigt påminner regionala skillnader om att det krävs riktade insatser. Storstadslänen drar majoriteten av besöken, men landsbygd och naturturism har stor betydelse per capita och har dessutom en stor tillväxtpotential, särskilt om besöksflöden kan jämnas ut över året.

Underlag för planering och beslut

Politiker som studerar svensk turismstatistik borde kunna dra slutsatserna att vi bör investera i infrastruktur och upplevelser över hela landet, underlätta klimatvänliga transporter och främja längre säsonger. Den nya lokala och regionala turismstatistiken som utvecklas av Tillväxtverket och SCB ger underlag för just sådana beslut. För branschen innebär analysen att man fortsatt bör anpassa erbjudandet genom stärkta lokala attraktioner, ökad flexibilitet och fortsatt satsning på internationella marknader.

Jag ser fram emot att forskningsmiljöer som ETOUR tillsammans med myndigheter och andra ges goda förutsättningar att fortsätta utveckla metoder samt ta fram och tolka nya siffror. Med gedigen turismstatistik kan näringsliv och beslutsfattare fatta bättre beslut som bidrar till tillväxt, jämställdhet och hållbarhet i hela landet. Men då är det också viktigt att alla led i kedjan fungerar. Med enbart siffror kommer vi ingenstans; vi behöver hjälpas åt med att analysera och implementera.

Robert Pettersson, verksamhetsledare på ETOUR, Mittuniversitetet

Ta del av Tillväxtverkets turismräkenskaper 

Tillväxtverket publicerade myndighetens senaste turismräkenskaper på läns- och kommunnivå den 10 juni 2026.  Här kan du ta del av dem.