Fre 08 dec 2017 17:19

Movement är ett treårigt forskningsprojekt som utvecklar morgondagens teknik för att studera hur vindkraft påverkar fåglar. Forskningen kan bidra till att fågelliv skonas samtidigt som tekniken utvecklas för att undersöka helt andra objekt än fåglar vid vindkraftverk.

Vindkraftverk och fåglar
Foto: Mostphotos

Vindkraft är en förnyelsebar och ren energikälla som breder ut sig på öppna fält och till havs runt om i Sverige. Denna energikälla har flera viktiga fördelar men kraftverkens roterande armar utgör tyvärr en fara för fåglar som kan skadas eller i värsta fall dö i samband med en kollision. 

Eftersom andelen vindkraftverk ökar bör man ta hänsyn till fåglars naturliga rörelsemönster när nya vindkraftverk ska byggas. Att lyckas anlägga vindkraftverk med minimal påverkan på fågelliv kräver dock en djup förståelse för fåglarnas rörelsemönster och förutsättningar. 

– Vi vill med hjälp av kamerabaserade sensornätverk identifiera örnar och skapa en förståelse för deras rörelsemönster, resultatet kan användas för att planera driften av vindkraftverken så att de inte skadar örnarna men också vara till stor nytta när man planerar att anlägga nya vindkraftverk, säger Najeem Lawal, forskare inom inbyggda system och maskinseende på Mittuniversitetets forskningscenter STC.

Örnars naturliga rörelsemönster bör tas i beaktande i samband med anläggning av nya vindkraftverk. Foto: Mostphotos 

Forskarna använder sig av så kallade visuella sensornätverk (VSN) som består av ett antal kameror som utgör noder i ett sammankopplat system. VSN-tekniken möjliggör för att simultant övervaka större luftarealer. Därför anses VSN-tekniken vara mer effektiv och pålitlig än om en människa skulle försöka övervaka en motsvarande yta.

Utmaningen i Movement-projektet är att utveckla ett verktyg för övervakning av fåglar som är billigare och mer effektiva än de verktyg som används i nuläget. De verktyg som tidigare har använts har begränsad batteritid och datalagring samtidigt som monteringskostnaden är hög. Forskarna vill därför ta fram ett antal olika verktyg som både är kostnadseffektiva och funktionella.

– Att skapa kameranoder som i realtid kan övervaka ett stort område med begränsad energi och kostnad är en utmaning som inkluderar energieffektiva beräkningar för bildanalys, kameraarkitekturer och metoder för placering av kameranoder, säger Najeem.  

I maj 2018 genomfördes en första test inom örnbevakning då fyra kameror monterades upp på Mittuniversitetets Campus. Kort därefter provades tekniken i sin rätta miljö där man satte upp kameror vid Vattenfalls vindkraftverk i Skagen i Danmark. Under testet samlades stora mängder data in som används för vidareutveckling, samtidigt som testet gav värdefulla erfarenheter av praktiska utmaningar.

Forskningsprojektet som finansieras av KK-stiftelsen genomförs av Mittuniversitetet i nära samarbete med Vattenfall, InSitu och Combitech. Företagen har tydliga förväntningar på hur projektet kan stärka deras verksamhet. Projektet fokuserar på att utveckla teknik för att undersöka fåglar i närheten av vindkraftverk men förhoppningen är att tekniken ska vara användbar även i andra sammanhang.

Vattenfall vill kunna undersöka populationer, fastställa fågelarter och analysera kollisioner. Företaget InSitu vill undersöka möjligheterna att med kostnadseffektiv teknik övervaka stora volymer i luften. Combitech vill ha en kostnadseffektiv metod för att identifiera islagringar och för att kunna öka säkerheten vid vindkraftverk. Dessutom är Combitech intresserade av att kunna identifiera och analysera drönares rörelser. Projektet löper till mars 2019 och förhoppningsvis kommer tekniken inom några år bidra till att skona utrotningshotade fågelarter och andra fåglar. Dessutom kan tekniken spara pengar och resurser för organisationer inom andra fält som också upplever behov av att övervaka större luftarealer. 

Kontakt

Mer information


Rekommenderat

Sidan uppdaterades 2021-01-28