Regionala flygplatser

Sammanfattning av förstudie

Initiativet bygger på en fallstudie av Sundsvall Timrå Airport. Eftersom ett flertal offentliga och privata intressenter använder sig av flygplatsens funktionalitet som basal infrastruktur finns flera skäl att belysa olika dimensioner för att kartlägga betydelsen av den regionala flygplatsen för samhällets funktionalitet och utveckling, dels för området kring flygplatsen men även ur ett regionalt perspektiv. Genom en modellering av helhetsbilden förenas makt och kostnadsstruktur samt betalningsvilja och prissättning. Därmed synliggörs regionala flygplatsers värdeskapande för samhället i området.

Regionala flygplatser är av betydelse för befolkningen, besöksnäringen, näringslivet och samhället. Förutom att regionala flygplatser fyller ett flertal viktiga samhällsfunktioner, är de också en viktig infrastruktur som bidrar till utveckling av närliggande regioner och deras ekonomi. Bortsett från det materiella värdet av flygplatsen, är värdet av de regionala flygplatsernas funktioner och dess effekter på ekonomin på nationell och regional nivå i många fall svårt att uppskatta.

Regionala flygplatser, som Sundsvall Timrå Airport, används bland annat av offentliga aktörer som posten och militären för leveranser, samt för ambulansflyg och organtransporter. Under skogsbränderna sommaren 2018 användes de regionala flygplatserna även i arbetet med brandbekämpningen. Därutöver används flygplatsen av kommersiella aktörer för passagerarflyg, transportflyg och privatflyg.

En regional flygplats är därmed en viktig del i leveranskedjan av varor och tjänster till offentliga och privata aktörer, samt befolkningen i området kring flygplatsen. Offentliga som kommersiella aktörer baserar sitt tjänsteutbud på flygplatsens tillgänglighet.

Kombinationen av intressenter och potentiella kunder vid en regional flygplats erfordrar en granskning av flygplatsens roll i leveranskedjan och strategisk utveckling. Tre komplementära dimensioner framstår därför av särskild vikt att belysa. Den ena dimensionen fokuserar på hur värdet/nyttan av en regional flygplats är sammansatt och vilka faktorer utgör eller påverkar detta. Den andra dimensionen koncentrerar sig på hur kostnaden för flygplatsens tjänster uppstår och fördelas mellan olika aktörer. Den tredje dimensionen synliggör handlingsutrymmet som intressenterna har för att anpassa sig till förändrade konditionerna, särskild inom ramen för samhällsrelevanta beslut.

Sundsvall Timrå Airport används återkommande av samhällsviktiga aktörer som posten, försvarsmakten, sjukvården och räddningstjänsten. Förutom löpande behov aktualiseras betydelsen av en sådan infrastruktur när samhället utsätts för stora påfrestningar som visade sig under skogsbränderna 2018. Dessutom tillför en regional flygplats värde till den omliggande regionen, som blir mer tillgänglig för övriga regioner både nationellt och internationellt. De olika intressenternas betalningsvilja för att få tillgång till flygplatsens funktionalitet är därför en relevant aspekt för att bedöma dess värde. Allt större vikt får även flygtrafikens miljöpåverkan och rollen av en långsiktig hållbar utveckling för flygplatsernas framtida värde.

Att underhålla en flygplats på en nivå där den är användbar för intresserade aktörer innebär dock höga fasta kostnader och relativt låga marginalkostnader. Det innebär att även om värdet av flygplatsen är tillräckligt högt för att motivera flygplatsens existens, kan en oförmåga att extrahera konsumentöverskott av olika användargrupper innebära att flygplatsen går med företagsekonomisk förlust. Då samhällsviktiga aktörer och näringslivet nyttjar den infrastruktur som flygplatsen representerar, är det kanske rimligt att de även bidrar till både flygplatsens fasta och rörliga kostnader. Det blir därför viktigt att undersöka den regionala flygplatsens värde för det regionala näringslivet och samhällsviktiga aktörer, eftersom en sådan analys utgör en grund för att bedöma om flygplatsen är samhällsekonomiskt motiverad, men begränsad i sin potential att prisdiskriminera för att uppnå företagsekonomisk kostnadstäckning.

Maktförhållandet mellan beställare och leverantör påverkar ytterligare leverantörens handlingsutrymme vid prissättningen av tjänsten. Eftersom leverantören som tillhandahåller samhällsfunktionella tjänster inte enbart begränsas av marknadsfaktorer utan även av maktförhållanden i statsförvaltningen och den regionala förvaltningen, bör leverantörens möjligheter till prissättning till olika beställargrupper granskas utifrån detta perspektiv. Genom en sådan komplett analys aktualiseras också frågor om hur hållbara modeller för styrning och samverkan kan nås mellan de aktörer som dels finansierar och garanterar den funktion som en regional flygplats innebär och dels de aktörer som nyttjar en sådan funktion.