Att bygga relationer: Klimaträttvisa och transformativt socialt arbete

Medan WHO betraktar klimatförändringen som den största utmaningen för mänskligheten under 2000-talet, erkänner den senaste rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) att utsatta och marginaliserade grupper, som historiskt sett har bidragit minst till klimatförändringen, drabbas oproportionerligt hårt, vilket förstärker en cykel av otrygghet och ojämlikhet och kräver insatser från socialt arbete. Klimatförändringarnas ständigt ökande komplexitet och förödande effekter överskrider gränserna för den nuvarande utbildningen inom socialt arbete, vilket därmed utsätter socialarbetare för ett stort tryck att hantera situationer som de inte är förberedda på. För att överbrygga denna klyfta inom teori, utbildning och praktik (praxis) krävs en integration av klimaträttvisa (CJ) som ett nyckelbegrepp.

Detta samarbetsprojekt tar sig an denna utmaning genom att stödja och förse nationella (Canadian Association for Social Work Education) och internationella (International Association of Schools of Social Work, International Federation of Social Workers) organisationer att utveckla färdigheter och verktyg inom klimaträttvisa för socialarbetare, vilket stärker deras beredskap i praktiken. Genom att tillämpa en glokal, pluriversell aktionsforskningsmodell positionerar detta partnerskap socialt arbete som en nyckelaktör för att främja rättvisa, jämlik och hållbara åtgärder mot klimatkrisen och de därav följande, överskärande orättvisorna.

Mål och syften

Projektet utvecklar kunskap, verktyg och färdigheter i skärningspunkten mellan klimaträttvisa och socialt arbete, med utgångspunkt i insikten att transformativ förändring måste ske samtidigt på lokal och global (glokal) nivå. Med utgångspunkt i den övergripande forskningsfrågan - hur förändrar integreringen av klimaträttvisa kunskapen, pedagogiken och praktiken inom socialt arbete, glokalt? - syftar forskningen till att identifiera och stärka de sätt på vilka socialarbetets kunskap, pedagogik och praktik omformas av klimaträttvisa i olika sammanhang, och därigenom kanalisera uppåt deras globala genklang och utveckling.

Projektet strävar efter tre sammanhängande mål för att stödja en klimaträttviseinriktad omvandling inom socialt arbete:

1. Kunskapsomvandling; 
2. Förstärkt pedagogik och fältutbildning; 
3. Förbättrad praktik och kompetensutveckling

Partnerskapens omfattning och djup

Detta aktionsforskningsprojekt är en medveten och samordnad insats för att stödja klimaträttvisa (CJ) som ett nyckelbegrepp inom socialt arbete (SW) och främja dess omvandling inom föreningarnas verksamhet och genom insatser från akademiker inom socialt arbete. Detta partnerskapsprojekt kommer att utveckla pedagogisk och praktikorienterad kunskap, färdigheter och verktyg som kommer att stärka insatserna för klimaträttvisa inom dessa föreningar, vilket ökar deras inflytande på socialarbetets utbildning, fortbildning och praktik – både globalt och lokalt.

Meningsfullt engagemang

Forskningsverksamheten stöds av ett ledarskap som är sammanlänkat, ömsesidigt och som förstärker varandra. Detta projekt sammanför internationella och nationella kunskapsutvecklare (akademiker) och kunskapsförmedlare (samarbetspartner) till förmån för kunskapsanvändare (forskare, utbildare, praktiker, samhällen), med insikten att dagens verktyg, praxis och pedagogiska tillvägagångssätt inom socialt arbete inte har hållit jämna steg med de akuta realiteterna i klimatkrisen. Behovet av konkret stöd och initiativ för att hantera dessa föränderliga utmaningar och klimatkriser i verkliga sammanhang är kärnan i detta engagemang. Dessa påfrestningar omformar rollerna för praktiker och utbildare, omvälver föråldrade pedagogiska metoder och blottlägger begränsningarna i dagens kunskaps- och kompetensutveckling. För att säkerställa att socialt arbete är rustat för dagens verklighet krävs ett djärvt omprövande av praktik och utbildning som kräver ett meningsfullt engagemang, där en väv av hopp och solidaritet skapas som stödjer ett paradigmskifte.

Projektet är ett internationellt forskningsprojekt.

Projektägare: Sue-Ann MacDonald, École de service social, Université de Montréal