Djurens rätt och människans plikt: Den naturrättsliga diskursen om icke‑mänskliga djur i Sverige ca 1680‑1760

Syftet med detta projekt är att undersöka diskussioner om djurs rättigheter och människors plikter gentemot djur i Sverige mellan 1680 och 1760 (med särskilt fokus på universiteten i Uppsala och Åbo). Outforskat material kartläggs och studeras, samtidigt som nya och angelägna forskningsfrågor besvaras:

• i vilken utsträckning ansågs djur ha rättigheter?
• vilka plikter ansågs människan ha i förhållande till djuren?
• hur beskrev dessa akademiker djur och deras förhållande till människans samhälle, till Gud och till skapelsen?
• vilka var personerna bakom texterna och vilken var motivationen bakom dem?
• varför diskuterades djurs förnuftsmässiga, sensitiva och moraliska förmågor i sådan utsträckning? 

Den etablerade uppfattningen är att Descartes mekanistiska filosofi reducerade djurs status radikalt, så att de betraktades som själlösa maskiner under den här tidsperioden. Man har hävdat att detta förändrades först mot 1700-talets slut, med den begynnande romantiska rörelsen.

Det stämmer att viktiga figurer i naturrättstraditionen som Hugo Grotius och Samuel Pufendorf förnekade att djur har en förnuftsförmåga och därmed förmåga att ingå fördrag eller kontraktsrelationer med varandra eller med människor. Den kristna teologin lärde samtidigt på ett liknande sätt att djuren stod under människans dominium (herravälde och/eller äganderätt) och att djuren inte var del av människans förbund med Gud. Jag kommer dock att visa att sådana idéer inte var allenarådande och att det faktiskt fanns en livlig, om än marginaliserad, diskussion om djurs rättigheter och människornas plikter mot djuren under den här tidsperioden. Det förekom olika inriktningar inom filosofin och vetenskapen liksom inom naturrätten, som inte var en enhetlig rörelse.

Syftet kommer att uppnås genom utnyttjande av ett fortfarande i mångt och mycket underutforskat källmaterial: Universitetsdissertationer som publicerades vid svenska universitet. Antalet texter med direkt relevans för frågeställningen är i skrivande stund ca 25. Det är en hanterlig mängd som passar väl för en detaljerad analys och kontextualisering. Detta kommer i sin tur att kräva användning av ett stort kringmaterial för att ge en bredare bild av de idéhistoriska förutsättningarna för diskussionerna.