Stambasbränning som naturvårdande skötselåtgärd i tallskog

Skogsbränder har i tusentals år varit en naturlig del av den boreala skogens dynamik och är avgörande för att bevara dess biologiska mångfald. Bränderna har skapat unika livsmiljöer, exempelvis brandskadade tallar och kådrik död ved, som många hotade arter är beroende av. Under de senaste 150 åren har dock skogsbränder blivit sällsynta på grund av effektiv brandbekämpning och förändrad markanvändning. Som en följd har många arter som är anpassade till brandpräglade skogar fått svårt att överleva.

För att återskapa brandpräglade skogar och gynna brandberoende arter utförs idag kontrollerade naturvårdsbränder i avsättningar och skyddade områden. Metoden är effektiv men kostsam och ofta inte praktiskt genomförbar. Därför har alternativa metoder som efterliknar brandens effekter börjat användas, till exempel katning, där levande tallar barkas för att skapa kådrik ved. En ny metod som har väckt stort intresse hos skogsbolag och myndigheter är stambasbränning (punktbränning), där små brasor placeras intill trädbasen för att bränna barken och hetta upp veden så att ett så kallat brandljud skapas, en skada som normalt bara uppstår vid naturliga skogsbränder.

Det här projektet syftar till att utvärdera stambasbränning som naturvårdande skötselmetod i tallskog. Vi kommer att undersöka om metoden har några fördelar jämfört med traditionell katning när det gäller bildningen av kådrik ved och skapandet av lämpliga livsmiljöer för hotade vedskalbaggar. Resultaten kommer också att jämföras med naturligt brandskadade tallar från naturvårdsbränder.

Projektet är viktigt för att utveckla effektiva och hållbara metoder som kan användas där storskaliga naturvårdsbränningar inte är möjliga. Resultaten förväntas bidra till att bevara den biologiska mångfald som är beroende av brandskapade livsmiljöer. På så sätt stödjer projektet ett hållbart skogsbruk och främjar en mer kunskapsbaserad och effektiv naturvårdande skötsel av boreala skogar