Kulturpolitisk samling 2025: Vem betalar för kulturen?

Måndagen den 13 oktober anordnade Sveriges Museer och Svensk Scenkonst evenemanget Kulturpolitisk samling 2025 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. 450 deltagare samlades på plats och över 900 digitalt, med kulturminister Parisa Liljestrand som inledningstalare. 

Kulturministern: Det totala stödet ska växa

Kulturministern betonade att en breddad kulturfinansiering är en samhällsfråga som sträcker sig bortom kulturpolitiken när hon sa att "det totala stödet ska växa – inte växlas.”

Parisa Liljestrand hänvisade till den pågående utredning som bland annat behandlar skatteincitament och möjligheter till avdragsrätt vid donationer till kultur, samt hur privata finansiärer bättre kan matchas med behövande verksamheter. Utredningen ska vara klar 18 maj 2026.

Talare: Sänk trösklar för privata investeringar

Samtalen under evenemanget Kulturpolitisk samling 2025 kretsade kring frågan om kompletterande, snarare än alternativ, finansiering av kulturen. Det nämndes att Sverige som hamnar efter jämförbara länder när det gäller privata investeringar i kulturlivet. Flera talare framhöll behovet av att sänka trösklarna för sådana samarbeten. Armlängds avstånd, konstnärlig frihet och institutionell autonomi lyftes som grundläggande principer.

Långsiktighet och tillit bidrar till hållbarhet

Genom exempel från verksamheter som Kalmar läns museum, Teater Halland, Playhouse Theater och Nääs slott belystes hur långsiktiga samarbeten och förtroendebaserade relationer kan bidra till hållbar kulturfinansiering. Diskussionen betonade betydelsen av kompetensutveckling både hos kulturaktörer och potentiella givare, samt vikten av långsiktighet och tillit i finansieringsarbetet.

Dagen präglades av konstruktiva och framåtblickande förslag som bland annat berörde:

• Hur kulturlivet kan fungera som möjliggörare i samhället.
• Hur samarbeten med näringsliv, akademi och civilsamhälle skulle kunna stärkas. 
• Hur nya finansieringsformer skulle kunna utvecklas, utan att kompromissa med konstnärlig frihet eller offentlig grundfinansiering.

Perspektiv och ökad förståelse

– Den här dagen var väldigt berikande för vårt arbete med KKN-projekten i både Sundsvall och Östersund, säger Jeanna Hylén Ullman, projektassistent, Mittuniversitetet. 

– Det är av stor betydelse att få höra många perspektiv från olika kulturverksamheter i Sverige, som visar hur de har valt att arbeta med dessa frågor. Det är i synnerhet viktigt att få förståelse för hur kulturaktörer förhåller sig till framtiden, i deras mål att skapa ett långsiktigt och stabilt kulturliv, avslutar Jeanna Hylén Ullman.

Lyssna i efterhand

Du kan nu lyssna till Vem betalar för kulturen? via Sveriges Museers Youtubekanal genom att klicka här.