Utveckla och förbättra tillsammans: Nya former för att gemensamt leda, bygga och stärka förbättrings‑ och innovationsförmåga hos entreprenörer på landsbygden

Detta projekt handlar om att utforska potentialen, samt praktiskt utveckla förmågan, bland entreprenörer på svenska landsbygden att utveckla och förbättra tillsammans. Många av dessa entreprenörer jobbar och verkar idag i fåmansföretag. Samtidigt är det tydligt att lärande, förbättrings- och innovationsarbete lämpligen bör bedrivas tillsammans i grupper av individer, och då gärna med en mix av individer som kan bidra med sina unika och skilda erfarenheter, kompetenser och perspektiv. Det kan också konstateras att entreprenörer på vår landsbygd sällan verkar i direkt konkurrens med varandra. De kan snarare ofta ses som delar av en rörelse eller helhet med potentiella synergier samt gemensamma mål och visioner så som att utveckla bygden och intresset för det lokala, hållbara och småskaliga.

Utifrån detta kan mångfalden av entreprenörer på svensk landsbygd snarare beskrivas som ett komplext nätverk eller ett levande ekosystem där relationerna dem emellan kan ge livskraft, utveckling och framgång. Kunskapen kring, och praktiken för, hur aktörer kan driva förbättring, innovation och omställning i denna typ av ekosystem är i dagsläget outvecklad.

Att leda förbättring och utveckling i komplexa levande system

Skillnaden mellan att leda i komplex kontra komplicerad kontext har fått stor uppmärksamhet sedan exempelvis Snowden och Boone (2007) betonade att många av de traditionella ledarskapspraktikerna och synsätten kan göra mer skada än nytta i komplexa levande system. I komplex kontext, som karaktäriseras av ömsesidigt beroende relationer och oförutsägbarhet, är det centrala att öka nivån av interaktion och kommunikation i systemet via exempelvis storgruppsmetoder och genom att bjuda in allas idéer och perspektiv. Behovet av denna förmåga ökar vilket betonas av exempelvis Palmberg Broryd (2021), Stacey (2012) samt Snowden et al. (2021), som också visar på perspektiv och praktiker för att driva utveckling i komplexa system och som kommer inspirera detta projekt.

Skiftet rörande inställning för att framgångsrikt leda i komplexa system betonas också ofta som ett skifte i att gå ifrån de traditionellt mekaniska metaforerna till att leda levande system, till en “levande logik”. Detta betonas exempelvis av Laloux (2014) som studerat organisationer med förmåga att hantera komplexitet samt av Hutchins & Storm (2019) i deras manifest för framtidens regenerativa ledarskap.  

Det fundamentala skiftet i ledarskap och de ledarskapspraktiker som visat sig framgångsrika i komplex kontext utvecklas också vidare av Bushe och Marshak (2015, 2016). De introducerar “Dialogic Organization Development (OD)” som något distinkt annorlunda än den “Diagnostic OD” som traditionellt dominerat såväl inom utbildningsväsendet som i ledarskapspraktiken. Skiftet handlar bland annat om att se och leda systemet som ett nätverk i dialog som hela tiden självorganiserar sig utifrån ett meningssökande samt de konversationer och frågor som ställs i systemet. Centralt är också att leda utifrån narrativ/berättelser samt generativa bilder som ger nya attraktiva och handlingsskapande sätt att se på verkligheten och vad som är möjligt. Inom kvalitetsutveckling betonas detta som ett nytt paradigm, ett emergensparadigm (Van Kemenade & Hardjono, 2019). Centralt för detta nya paradigm är betoningen på systemteori och självorganisering. 

Kraften i att verka för ett högre syfte

Ett annat viktigt inspel i detta projekt är den forskning som visat på den enande och utvecklande kraften i att gemensamt fokusera på att göra världen bättre. Fenomenet har kommit att benämnas som “Mirror flourishing” och har i fallstudier visat sig kunna accelerera förbättrings- och innovationsarbete på ett mycket kraftfullt sätt (Cooperrider & Fry, 2012). Detta fenomen betonas också som centralt inom Kvalitetsutvecklingens framtida forskningsagenda (Quality 2030) av Fundin et al. (2020).  

Projektets syfte och forskningsfrågor

Syftet med projektet är att generera ny praktisk kunskap i form av metoder och verktyg som ska förbättra samt stärka kapaciteten till förbättrings- och innovationsarbete bland entreprenörer på svenska landsbygden. Detta syfte ska uppnås genom besvarandet av följande forskningsfrågor:

1. Vilka nya lärdomar och insikter finns bland entreprenörer på landsbygden från tiden med Coronapandemin?
2. Hur kan dessa lärdomar användas som startpunkt för att testa och utveckla förmågan och kapaciteten hos entreprenörer på landsbygden att jobba med förbättringar och innovation tillsammans i ett komplext system/nätverk?
3. Hur kan ett gemensamt högre syfte kopplat till att skapa en mer hållbar värld och levande landsbygd användas för att ytterligare accelerera och samla entreprenörer på landsbygden till ett förbättrings- och innovationsarbete?

Se länk till referenslista för projektet