Dofter som vapen mot skogsskador

Spara favorit 8 dec december 2017
Foto: Mostphotos

Kan man kommunicera med en halv centimeter stora varelser via doft? Kan man styra skogens konung att bara äta en viss del av ungtallen? Frågar du forskarna i projekt Beska, som forskar kring bekämpning av skogsskador i Mellannorrland, är svaret definitivt ja.

Klimatet är i förändring där stormar och torka troligen kommer bli allt vanligare i framtiden. Men vad händer i skogen i samband med dessa stormar? En hel del om du frågar skogsägare och andra verksamma inom skogsindustrin.

– Om vi tittar på granbarkborren, så har vi den naturligt här i regionen. Men med stormar där träd får skador, och som ibland även kompletteras av värme, uppstår också riktiga festmåltider för dessa skadeverkare. Med temperaturhöjningar kommer även problemet med att de hinner föröka sig en extra gång. Då hamnar skogen snabbt i ett utsatt läge, säger Bengt-Gunnar Jonsson, forskare på FSCN, Mittuniversitetet.

Kommunikation via doft

Inom projekt Beska undersöker nu forskarna om det går att kommunicera med dofter och styra dessa baggar till att attackera utlagda stockar, så kallat fångstvirke, och på så sätt freda de träd som fortfarande har en chans att återhämta sig. 

– Genom att placera ut lockämnen som attraherar granbarkborren på fångstvirket kan man locka dem dit. Samtidigt besprutar man den omkringliggande skogen med ämnen som de inte tycker om, och kan på så sätt hålla dem borta från att döda träden och då förhindra förluster för skogsägaren, säger Bengt-Gunnar.

Kostsamt litet kryp

Att denna lilla bagge skapar förluster råder det inga tvivel om. När det skadade trädet får påhälsning forcerar granbarkborren trädets naturliga försvar och detta gör att trädet dör. Den drar även med sig en svamp som också hjälper till att förstöra detta viktiga försvar. Men särskilt stora problem blir det när också värmen ligger på och förökningsprocessen kan dubbleras. Vid sådana tillfällen är det inte ovanligt att granbarkborrarna blir så många till antalet att även omkringliggande frisk skog får besök av den objudna gästen.

Mittuniversitetets forskare jobbar med att förhindra skador på timmer genom att stoppa barkborrens framfart i skogen.

– Skadorna är många gånger mycket stora. Värdet på sågtimret sjunker och måste avverkning ske i förtid och på grund av enskilda, utspridda träd är det inte alls bra. När trädet är mellan 60 och 80 år händer väldigt mycket och tillväxten är särskilt stor då. Denna tillväxt går man helt enkelt miste om och det är pengar som borde hamna på banken i stället, säger Bengt-Gunnar. 

Lära sig skalbaggarnas språk

Just nu pågår en upphandling av en maskin där man sedan kommer kunna testa kemiska strukturer som går mellan baggarnas antenner. Genom att tillföra olika substanser hoppas man få utslag i maskinen, och kan på så sätt lära sig mer om hur granbarkborrarna kommunicerar med varandra. 

– Här på Mittuniversitetet har vi vår kemigrupp som är erkänt duktiga på doftkommunikation mellan insekter. Tillsammans med kunskaperna om skogen, som även den finns här, är det ett unikt tillfälle att försöka hjälpa skogsindustrin att lindra förluster och även att försöka förstå vad som händer vid dessa angrepp som riskerar att bli vanligare i och med framtidens förväntade klimatförändringar, säger Bengt-Gunnar. 

Hotet från öst

Men det är inte bara den inhemska granbarkborren som på sikt kan förstöra för skogsnäringen. Från öster hotar en dubbelögade bastborre med Ryssland som naturlig hemvist. En allätare som tar sig an det mesta i sin väg.

– Det är aldrig bra att få in nya arter i naturen. Man vet helt enkelt aldrig säkert hur nuvarande djur- och växtliv kommer att rubbas. Därför vill vi gärna hålla koll på den och lära oss så mycket som möjligt om hur den fungerar. Här har vi ett samarbete med ryska forskare som vi har hjälpt att ta fram ett doftämne för att kunna fånga in exemplar och övervaka deras spridning västerut, säger Bengt-Gunnar. 

Skador av både små och stora djur

Men det är inte bara dessa små skalbaggar som skapar oreda i skogen och som projektet intresserar sig för. För även betydligt större arter kan det här med att skada skog och kosta pengar för skogsägare. Som exempelvis älgen med sin fäbless för tallskott. 

Älgar kan orska stor skada då de gärna mumsar i sig trädens unga skott. Foto: Mostphotos.

– Älgarna rör sig gärna i unga tallskogar på vintern, där de äter de unga trädens skott och på så sätt hindrar trädet att skjuta i höjden. Här försöker vi med beteshämmande medel på tallplanteringarna och vill på så sätt få älgen att låta bli toppskottet. Det är svårt att hindra älgarna att äta över huvud taget, men om vi kan få dem att låta bli toppen och i stället äta av sidogrenarna får träden en chans att växa till sig höjdmässigt. Alla dessa åtgärder handlar såklart om ekonomi och för att skogsindustrin inte ska tvingas arbeta i onödan utan att få ut något av mödan, avslutar Bengt-Gunnar.

 


Relaterade sidor:

Mer information

Tillabaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu