Från idé till internationell mötesplats för forskning om urfolksfrågor

Som doktorand kände sig Ekaterina Zmyvalova, idag postdoktor i juridik vid Mittuniversitetet, privilegierad över att ha kollegor som arbetade med urfolksfrågor. Samtidigt önskade hon fler tillfällen att möta andra forskare och diskutera forskning inom området.

– Urfolksforskning är ett relativt litet och tvärvetenskapligt forskningsområde med forskare spridda över olika discipliner, berättar Ekaterina.

Ur de egna erfarenheterna växte idén om en mötesplats fram. Ett forum där forskare i början av sina karriärer kunde dela med sig av sin forskning, utbyta idéer, stötta varandra och knyta kontakter som på sikt leder till fler samarbeten.

Hösten 2025 arrangerades Symposium for Early Career Researchers Working with Indigenous Issues för första gången. Den 27-28 oktober 2026 var det dags igen. För andra året arrangerades symposiet av ämnet juridik vid Mittuniversitetet, med Ekaterina som projektledare.

Årets symposium finansierades av Barentssekretariatet, The Lars Hierta Memorial Foundation, Stiftelsen Clara Lachmanns fond och Letterstedtska Föreningen.

Stort internationellt intresse för att delta

Redan första året kom fler ansökningar än det fanns platser. Den positiva återkopplingen efter förra årets symposium bekräftade också det behov som Ekaterina själv hade upplevt: andra urfolksforskare i början av sina karriärer efterfrågade också den här typen av mötesplats.

I år var intresset för att delta ännu större. Ett femtiotal personer ansökte om att delta och 17 forskare valdes ut. De representerade en stor bredd av akademiska områden, forskningstraditioner och institutioner i Sverige, Norge, Finland, Belgien och Danmark. Tillsammans med arrangörerna och talarna deltog omkring 30 personer.

– Jag tror att just mångfalden är särskilt värdefull. Den ger deltagarna möjlighet att lära av olika perspektiv, utbyta idéer och knyta kontakter över både ämnes- och nationsgränser, säger Ekaterina.

Till årets symposium hade programmet och konceptet vidareutvecklats. Ett brett urval av talare och seniora forskare bjöds in för att dela med sig av sin forskning, delta i diskussioner och ge återkoppling på deltagarnas forskningspresentationer. Deltagarna fick också lära känna forskningsmiljön vid Mittuniversitetet och lära sig mer om hur universitetet samarbetar med det samiska civilsamhället.

Utbyte över ämnesdiscipliner och nationsgränser

Bland talarna fanns Hanna-Máret Outakoski, professor i samisk språkdidaktik vid Sámi Allaskuvla, Kamrul Hossain, forskningsprofessor och direktör för Northern Institute for Environmental and Minority Law, Andrey Danilov, representant för de ryska samerna, samt Andreas Andersson från Mittuniversitetet.

Programmet tog bland annat upp forskningsetik, urfolksrättigheter och forskning i olika kontexter. Deltagarna besökte även Gaaltije Saemien Museume. 

Känslan av att tillhöra en gemenskap

Samtalen under de två dagarna i Östersund ser ut att fortsätta även efter symposiet. Deltagare vill hålla kontakten och fortsätta utbyta erfarenheter och idéer.

– Jag hoppas att man tar med sig ny kunskap och nya perspektiv hem men också värdefulla kontakter, praktiska insikter att använda i sin egen forskning och en känsla av att tillhöra en större gemenskap av forskare som arbetar med urfolksfrågor, säger Ekaterina.

Reda nu finns planer inför nästa år. Ekaterina har nyligen fått en bekräftelse på att Riksbankens Jubileumsfond kommer att stödja nästa års symposium. Förhoppningen är att symposiet ska bli en etablerad och årligen återkommande plattform för forskare som arbetar med urfolksfrågor.

Det mänskliga mötet i fokus 

– Inom ämnet juridik på Mittuniversitetet har vi ett stort engagemang för forskning och utbildning om urfolksfrågor. Jag hoppas att vi kommer att kunna fortsätta utveckla symposiet så att det blir en inspirerande plattform där forskare kan dela sin forskning med kollegor, utbyta idéer, inspireras, lära av varandra och knyta kontakter som kan utvecklas till samarbeten, säger Ekaterina.

När hon summerar årets symposium återkommer hon till det som har varit kärnan i initiativet sedan början: det mänskliga mötet.

– Det är framför allt människorna som samlas som bidrar till att göra symposiet till en så mångsidig, välkomnande och uppmuntrande mötesplats, avslutar Ekaterina, som vill passa på att rikta ett varmt tack till årets deltagare.