Anslag, avgifter och bidrag
Mittuniversitetet är ett universitet och en statlig myndighet som har i uppdrag att bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. I universitetets uppgifter ingår att samverka med det omgivande samhället (den s.k. "tredje uppgiften") och informera om sin, verksamhet samt att verka för att forskningsresultat skapade vid lärosätet kommer till nytta.
Universitetets verksamhet ska bedrivas inom ramen för det regelverk som gäller för statliga myndigheter och de särskilda regelverk som gäller för universitet och högskolor såsom exempelvis högskolelagen, högskoleförordningen och årliga regleringsbrev. Därtill kommer allmänna lagar som gäller för alla organisationer och företag. Regelverk som omsätts till interna styrdokument utöver gällande arbetsordning och delegationsordning etc. samt interna rutiner för kontroller.
Universitetet finansierar sin verksamhet främst via anslag, avgifter och bidrag. För investeringar i anläggningstillgångar som inte är fullt externfinansierade och ska användas inom egen verksamhet lånar vi pengar hos Riksgälden upp till ett beslutat maxbelopp per år.
En grundprincip i den statliga ekonomistyrningen är att finansieringsbehovet beräknas så att resurserna motsvarar myndighetens kostnader för att uppfylla det statliga åtagandet, varken mer eller mindre. Normalt sett ska alltså statlig verksamhet inte generera varken över- eller underskott. I staten är pengarna inte ett mål utan ett medel för att utföra verksamhet. Genom budgetprocessen koordineras statens inkomster och utgifter. Verksamheten ska bland annat bedrivas på ett effektivt sätt i enlighet med gällande rätt och med en rättvisande och tillförlitlig redovisning samt en god hushållning med statens medel.
Skillnad bidrag och avgifter |
Bidrag |
Avgifter/Uppdrag |
Medlen har erhållits genom att | Mittuniversitetet har tagit initiativet, ex. med ansökan till finansiären. | Extern part har tagit initiativet, ex. begära offert för specificerat uppdrag. |
Krav på motprestation | Mittuniversitetet har det avgörande inflytandet. | Uppdragsgivaren/finansiären har inflytande över hur forskningsarbetet ska genomföras. |
Inflytande över hur forskningen genomförs | Mittuniversitetet har det avgörande inflytandet. | Uppdragsgivaren/finansiären har inflytande över hur forskningsarbetet ska genomföras. |
Äganderätten till resultatet | Forskaren | Uppdragsgivaren/finansiären |
Publicering av resultatet | Mittuniversitetet kan fritt publicera resultatet. | Uppdragsgivaren/finansiären vill granska, ändra eller skydda resultatet. |
Faktureras eller rekvireras | Rekvireras | Faktureras |
Fullständig kostnadstäckning (samtliga kostnader inklusive OH kontor) | Ja | Ja |
Samfinansiering från Mittuniversitetet möjlig | Ja | Nej |
-
Anslag
Anslag är Mittuniversitetets största finansieringsform. Med anslag avses pengar som tilldelas via statens budget. Utgifterna i statens budget är indelade i utgiftsområden och universitet och högskolor tillhör utgiftsområde 16. Enligt anslagsförordningen (2011:223) 3 § är anslag: "ett av riksdagen anvisat anslag som regeringen tilldelat en myndighet med ett visst belopp för ett bestämt ändamål". Enligt regeringsförordningens 2 § samt anslagsförordningens 5 § framgår att anslaget endast ska användas till det ändamål som riksdagen bestämt.
Riksdagen bestämmer hur stort anslaget får vara och till vad pengarna får användas, det vill säga ändamålet med anslaget. Regeringen bestämmer sedan i sin tur hur stor del av anslaget som varje myndighet får använda och de mer detaljerade villkoren för hur pengarna får användas. I regleringsbrevet bestämmer regeringen bland annat hur mycket pengar varje myndighet får använda under året och vilka speciella villkor som gäller för hur anslaget får användas. Myndigheten bestämmer sedan hur den ska förverkliga regeringens politik med hjälp av de anslag (eller annan finansiering) den tillförts. Villkoren för anslaget kan ses som en ram som myndigheten ska hålla sig inom, och anslagen kallas därmed ramanslag. Att en myndighet har dispositionsrätt till ett anslag innebär både rättigheter och skyldigheter. En myndighet har rätt att orsaka staten utgifter för ändamålet med anslaget och är även skyldig att redovisa hur den har använt anslaget.
Varje månad har myndigheten också en skyldighet att redovisa förbrukningen av anslag i stadsredovisningssystemet i Hermes. I anslagsförordningen (2011:223) finns generella bestämmelser om hur myndigheterna får använda anslag.
Riksgälden ansvarar för att betala ut myndigheternas anslag och utbetalningsdatum och utbetalningsplan finns i regleringsbrevet. Till vissa myndigheter ex. universitet betalar Riksgälden ut räntebelagda anslag månadsvis medan en del myndigheter får anslag utbetalade kvartalsvis
Mittuniversitetet tilldelas årligen ramanslag för sitt uppdrag att bedriva forskning (basresurs) och grundutbildning (takbelopp). Anslaget ska endast användas till det ändamål som riksdagen bestämt och av regleringsbrevet framgår att universitetens anslag är avsedda för forskning respektive utbildning. Detta innebär att forskningsanslaget inte får användas till annan verksamhet än forskning och utbildningsanslaget inte får användas till annan verksamhet än utbildning.
Från anslagen avsätts medel för riktade strategiska satsningar som beslutas av rektor och resterande del fördelas internt inom universitetet enligt beslutade uppdrag för året.
-
Avgifter/uppdrag
Vad som ryms inom begreppet avgift styrs av regeringsformen och en avgift är en ersättning som betalas för en specifik vara eller tjänst som staten tillhandahåller och som utgör en motprestation. Motprestation lika med statlig resursförbrukning
Med avgifter avses ersättning för uppdrag som universitet bedriver för uppdragsgivare, som ställer särskilda krav på motprestation. En uppdragsgivare har således en särskild förmånsställning. Kriterier på uppdragsverksamhet är exempelvis att:
- extern part har tagit initiativ till uppdraget
- finansiering erhålls på grund av lämnad offert med specificerat uppdrag
- resultatet tillfaller uppdragsgivaren med äganderätt
- uppdragsgivaren har inflytande över hur forskningsarbetet ska genomföras
- uppdragsgivaren vill granska, ändra eller skydda resultatet vid publicering
I samband med uppdragsprojekt ska universitetet alltid upprätta avtal/kontrakt med uppdragsgivaren.
Uppdragsverksamhet regleras av avgiftsförordningen vilket bl. a innebär att priset ska fastställas så att full kostnadstäckning från uppdragsgivaren uppnås för projektet. Vid uppdrag skall aktuell uppdragskalkyl användas. Uppdragsmedel ska faktureras uppdragsgivaren enligt överenskommelsen i avtalet och för icke-statliga uppdragsmedel ska moms påföras.
Universitet och högskolor får ta ut och disponera avgifter för verksamhet enligt bilaga till regleringsbrevet. I regleringsbrevet framgår även att Mittuniversitetet har rätt att ta ut och disponera avgifter för verksamhet inom centrumbildningen Nationellt Vintersportcentrum. Uppdragsutbildning står för största andelen av Mittuniversitetets avgifterna, men uppdragsverksamhet förekommer även inom forskning.
Avgifter särredovisas i årsredovisningen i en separat avgiftstabell och uppdragsprojekt återfinns i bokföringen i kontofält på olika verksamhetskoder.
-
Bidrag och donationer
En myndighet kan ta emot olika typer av bidrag eller donationer, det vill säga olika typer av gåvor. Med bidrag eller donationer menas medel som tas emot utan något krav på motprestation och som myndigheten kan använda i sin verksamhet. Gåvor i annan form än pengar får tas emot under vissa omständigheter. När myndigheten får medel som den ska förbruka i sin verksamhet eller i ett projekt benämns det oftast som bidrag medan medel som inte får förbrukas eller som inte är pengar benämns donationer. Det är flera regelverk som styr hur bidrag och donationer ska hanteras varav donationsförordningen är den viktigaste. Den reglerar när en myndig het kan och får ta emot bidrag och donationer från utomstatliga givare, och hur de får användas. Förordningen reglerar även hur en myndighet ska förvalta sina donationer. I anslagsförordningen anges hur en utbetalning av ett bidrag ska göras och i kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) finns regler för hur anläggningstillgångar ska finansieras. I förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) finns även en beskrivning av hur erhållna bidrag ska redovisas i resultat- och balansräkning.
Enligt regleringsbrevet får universitet och högskolor disponera de bidrag som erhålls från externa finansiärer. Forskningsprojekt är ofta bidragsfinansierade, vilket innebär att en finansiär lämnar ett bidrag till ett forskningsarbete inom något specifikt område. Kriterier för bidragsverksamhet är exempelvis att:
- bidragsgivaren ställer inga krav på motprestation, såsom exempelvis att vissa resultat ska uppnås eller dispositionsrätt till resultatet. Om bidragsgivare önskar erhålla en rapport eller annan dokumentation över uppnått resultat inom den verksamhet som finansieras, innebär detta inte att en motprestation föreligger
- universitetet har det avgörande inflytandet över den forskning som genomförs
- universitetet kan fritt publicera resultatet
- äganderätten till resultatet tillfaller forskaren
I samband med bidragsfinansiering av projekt ska universitetet alltid ha ett beslut från eller teckna avtal/kontrakt med bidragsgivaren. För bidrag gäller full kostnadstäckning och aktuell bidragskalkyl ska användas. Bidragsmedel ska rekvireras eller erhålls exempelvis månatligen från bidragsgivaren enligt gällande tidplan i beslutet.