Oroad över räntor och elpriser? Ta hand om dig, du kan bli sjuk på riktigt

I sin avhandling ”Intervening Stress Recovery Behaviors in Everyday Life” har Niclas Almén bland annat arbetat med den beteendeförändrande interventionen Vardag i balans. Interventionen testades på personer som upplever mycket stress i sina liv. Vardag i balans, VIB, är en utarbetad metod inom arbetsterapin och en forskningsbaserad livsstilsintervention för personer med psykisk sjukdom.

Vad går den här metoden konkret ut på?

– Att hjälpa människor som återhämtar sig för lite i relation till deras stress och ansträngning att få till en balans. Det allmänna målet är att tillämpa fem återhämtningsbeteenden (á minst 10 minuter) med god kvalitet per dag. I programmet får man tips om aktiviteters som i forskning visat sig ha samband med återhämtning, välmående och hälsa – men det viktigaste är att personen själv testar olika aktiviteter i olika sammanhang för att lära sig vad som fungerar återhämtande för just denne i olika situationer. Det ingår också träning i att slappna av. En god förmåga att slappna av ökar möjligheterna för att återhämta sig mellan perioder av stress och ansträngning. Vidare får personen träna sig att observera behov av återhämtning och att då återhämta sig om det fungerar. För att följa sin process så använder sig personen av en återhämtningsdagbok. I programmet får man lära sig mycket annat också men detta kan man se som en form av kärna.

I tider av ekonomisk oro och krig i världen, kan man se att den allmänna stressen ökar?

– En faktor som är mycket viktig för att förstå varför stress blir långvarig och återhämtning uteblir är just oro. Vi kan oroa oss för väldigt många saker, och är läget instabilt omkring oss så ökar sannolikheten för oro. Oro kan lätt bli långvarig och påträngande, och gör det mycket svårt att slappna av även om man i många avseenden har alla möjligheter i världen att slappna av. Ekonomisk stress kan utgöra hot för väldigt mycket. ”Kommer vi ha råd att bo kvar där vi bor?”, ”Vad händer om vi måste flytta?” ”Tänk om vi blir skuldsatta?” Oroligheter i omvärlden kan lätt ge oro om jag bedömer risk för att jag själv eller personer som jag bryr mig om kommer att drabbas. Privatekonomisk oro skulle jag säga är en lite negligerad stressfaktor när vi söker förklara stressrelaterad ohälsa. En viss grad av ekonomisk nivå bidrar till ekonomisk trygghet, och trygghet är relaterat till möjlighet att slappna av och återhämta sig.

Om en känner en ökad oro och stress, vad kan en göra?

– Söka stöd hos andra. Samtala om det som oroar, för att få perspektiv och hjälp till problemlösning om det behövs. Socialt stöd kan också ge en trygghet som bidrar till återhämtning. Och återhämtar vi oss klarar vi av stress på ett helt annat sätt än om återhämtningen är bristfällig.

När ska en söka hjälp?

– När man känner att man behöver. Stöd kan ju vara av olika art, alltifrån att prata med en vän till att söka hjälp inom vården. För många är det hjälpsamt att prata med andra i liknande situationer.

Läs mer om Niclas Alméns avhandling