Forskare från Mittuniversitet har beviljats medel från Vetenskapsrådet

Biörn Tjällen, docent i historia vid Mittuniversitetet, kommer i sitt projekt att undersöka det medeltida kungliga kapellet, alltså den institution med lojala kungliga klerker, särskilda kyrkorum och mäktiga helgonreliker, som fanns till för kungens privata andakt. Kapellet var en viktig symbolisk markör av kungens speciella ställning i det medeltida samhället men också ursprunget för framväxten av en kunglig administration.

- Projektet vill återskapa bilden av det kungliga kapellet och av kungens religiösa liv. Men huvudpoängen för mig som historiker är att undersöka kapellets betydelse för den kungliga maktutövningen. Kapellet hade nämligen särskilda påvliga privilegier som hjälpte till att göra kungen självständig gentemot biskoparna och kyrkan i det egna riket. Bilden av kungens fromhet var också viktig i den medeltida offentligheten, och även där spelade kapellet och dess religiösa ceremoniel en roll, alltså i skapandet av kungens image. Helgonrelikerna som hörde till kungen var mäktiga objekt vid politiskt betydelsefulla händelser, som svärande av eder eller som värdefulla gåvor för att skapa politiska förbindelser, säger Biörn Tjällen.

Fredrik Åhs, professor i psykologi vid Mittuniversitetet, har blivit tilldelad medel för att forska kring ångest och depression, och framför allt kombinationen dessa emellan. Det långsiktiga målet med projektet är att hitta nya, hittills okända, uppsättningar molekyler som påverkar ångest och depression.

- Ångest och depression orsakar stort lidande hos väldigt många personer. Det är vanligt att samma individer har både ångest och depression vilket leder till sämre hälsa och ökad självmordsrisk jämfört med individer som endast har ångest eller endast depression. Trots denna sämre prognos för kombinationen ångest och depression så har de flesta studier undersökt tillstånden var för sig. Här finns alltså en kunskapslucka att fylla. För att kunna förbättra prognosen för denna patientgrupp behöver vi förstå vad som händer i hjärnan och resten av kroppen vid kombinerad ångest och depression. Vi har nyligen funnit att det finns en stark genetisk påverkan på denna diagnoskombination vilket skulle kunna bero på en förhöjd känslighet för stress. En bred genomsökning av förändringar i blodet vid stress kan leda till att vi hittar nya molekyler som kan leda till ångest och depression genom att påverka hjärnans funktion. Vi vill också undersöka hur förändringar av stressrelaterade molekyler är associerade med nivåer av vanligt förekommande signalsubstanser i hjärnan, säger Fredrik Åhs.