Lars fick stöd till att kommunicera sin forskning – nu ska han till riksdagen
Lars Evertsson, professor i socialt arbete, är inbjuden till riksdagen för att prata om sin forskning kring ekonomiskt våld mot kvinnor. Han har fått tid i sin tjänst att kommunicera sin forskning. – Att för första gången känna att jag hade tid att arbeta med forskningskommunikation var lyxigt.
Lars Evertsson är professor i socialt arbete vid institutionen för psykologi och socialt arbete, PSO. Hans inbjudan till riksdagen gäller ett seminarium 7 mars med anknytning till internationella kvinnodagen som är dagen efter.
Hur kommer det sig att du fick den här inbjudan till riksdagen?
– Jag blev kontaktad av två riksdagsledamöter som vill rikta mer uppmärksamhet mot de ekonomiska aspekterna och konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor. Tanken med seminariet är att ge röst åt de kvinnor som utsätts för ekonomiskt våld - vad det ekonomiska våldet innebär och vilka konsekvenser som det får. Programmet är inte spikat i detalj ännu, men vad arrangören kunnat berätta så här långt är att utöver min egen medverkan kommer kvinnor som själva varit utsatta för ekonomiskt våld att medverka tillsammans med representanter för NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid) och någon från regeringen. Seminariet avslutas med en paneldebatt med Civilutskottets ledamöter om hur partierna arbetar för att bekämpa ekonomiskt våld.
Du är en av de forskare på miun som fått stöd att kommunicera din forskning, vad har det haft för betydelse?
– Jag tror att det haft en stor betydelse. De som kontaktade mig hade sett ett inslag i SVT där jag pratade om vår forskning om ekonomiskt våld. Jag har svårt att föreställa mig att jag skulle ha fått medial exponering om jag inte varit en del av miuns satsning på forskningskommunikation. Att för första gången känna att jag hade tid att arbeta med forskningskommunikation var lyxigt. Men den viktigaste delen i satsningen var det stöd och den coaching som jag fick från kommunikationsavdelningen. Hade man som jag aldrig arbetat med forskningskommunikation så tror jag inte att enbart "tid" skulle ha resulterat i något.
Hur har det här stödet till kommunikation sett ut och vad har du lärt dig?
– Rent konkret har jag arbetat i nära kontakt med presskommunikatören Ronney Wickzell och forskningskommunikatören Pelle Fredriksson. Vi utgick från våra forskningsresultat och vad jag tyckte var mest angeläget att kommunicera. Utifrån det diskuterade vi vilka vi skulle rikta oss till - dagspress, TV, Radio - och hur vi skulle presentera forskningsresultatet på ett lättbegripligt och lockande sätt så att de skulle vilja rapportera om det. Vad jag tar med mig från den här processen är att det faktiskt är möjligt att nå ut med forskningsresultat. En annan lärdom är att det finns kompetent stöd som kan hjälpa till med att nå ut.
Vad har du för tips och råd till andra forskare som också vill nå ut med sin forskning?
– Som jag sa, jag upplever att det finns kompetent stöd att få om vi behöver hjälp att nå ut med vår forskning. Utnyttja det.
Till sist – hur känns det att ha fått den här inbjudan och vad betyder det att din forskning kring ekonomiskt våld lyfts i riksdagen?
– Det är såklart alltid trevligt att ens forskning uppmärksammas. I det här fallet är det dock en långt mycket mer viktig fråga att seminariet i riksdagen får betydelse för de kvinnor som utsätts för ekonomiskt våld. Det är dags att ekonomiskt våld hamnar på den nationella politiska dagordningen.