Pedagogiskt utvecklingsarbete

Kursen Pedagogiskt utvecklingsarbete ingår i Mittuniversitetets behörighetsgivande kurspaket i högskolepedagogik. För att gå kursen krävs minst 6 hp i högskolepedagogik. En viktig förutsättning för att tillgodogöra dig kursens innehåll är att du har undervisning. Kursen kan vid behov ges på engelska.

Förkunskapskrav: Examen från högskoleutbildning samt studier motsvarande minst 6 hp i högskolepedagogik
Nivå: Motsvarar avancerad nivå
Omfattning: 2 veckor (motsvarar 3 hp)
Ansvarig avdelning: Forsknings- och utbildningsstöd (FUS)
Senast reviderad: 2024-09-18

Syfte

Kursens syfte är att kursdeltagaren ska planera, utforma och utvärdera ett pedagogiskt utvecklingsarbete på vetenskaplig grund, som en del i utvecklingen av det egna akademiska lärarskapet.

Lärandemål

Utöver de allmänna målen i 1 kap 9 § högskolelagen för avancerad nivå ska deltagare efter avslutad utbildning kunna:

planera, utforma och utvärdera ett pedagogiskt utvecklingsarbete, relaterat till egna och andras erfarenhet samt relevant utbildningsvetenskaplig och/eller ämnesdidaktisk forskning
diskutera det egna pedagogiska utvecklingsarbetet med utgångspunkt i relevanta pedagogiska teorier och idéer i samverkan med kollegor från det egna och andra ämnesområden
reflektera över det egna akademiska lärarskapet utifrån det pedagogiska utvecklingsarbetet

Innehåll

I kursen planeras, utformas och utvärderas ett pedagogiskt utvecklingsarbete, där kursdeltagaren utgår från ett utvecklingsbehov i sin egen undervisningsmiljö. Det kan handla om behov som läraren identifierat inom sitt ämne, sin institution eller vid lärosätet i stort.

Studieform och arbetssätt

Kursen bygger på principen om aktivt erfarenhetsutbyte mellan lärare från universitetets olika ämnesområden och förutsätter medverkan vid såväl gemensamma träffar som gruppträffar med handledning.

Kursen innefattar en gemensam uppstartsträff, en gemensam avslutning, två gruppträffar och deltidsstudier som totalt motsvarar två veckors heltidsstudier. Kursens deltagare har möjlighet att påverka kursens schemaläggning.

Under kursen förekommer följande arbetssätt:

Webbinarier
Handledning i studiegrupper
Individuella uppgifter
Redovisning i seminarieform

Examination och betygsskala

På kursen ges något av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget Godkänd krävs att kursens samtliga examinationer är godkända (inklusive aktivt deltagande på den inledande och den avslutande kursträffen).

Examinationen på kursen är kontinuerlig och består av att det pedagogiska utvecklingsarbetet genomförs, diskuteras och redovisas.

Litteratur

OBS! Litteraturlistan är preliminär och kan komma att ändras fram till en månad innan kursstart.

Ashwin, P. (2022) Understanding educational development in terms of the collective creation of socially-just curricula, Teaching in Higher Education, 27:8, 979-991,

Booth S, & Woollacott L.C. (2018), On the constitution of SoTL: its domains and contexts. Higher Education 2018:75(3), 537–551. Sökbar som öppen resurs!

Gordon, S. P. (2016), Expanding our horizons: Alternative approaches to practitioner research. Journal of Practitioner Research, 1(1), 1–18. Sökbar som öppen resurs!

Jaldemark J., Lindqvist M.H., Mozelius P. (2019), Teachers’ Beliefs About Professional Development: Supporting Emerging Networked Practices in Higher Education. In: Littlejohn A., Jaldemark J., Vrieling-Teunter E., Nijland F. (eds) Networked Professional Learning. Research in Networked Learning. Springer, Cham, 147–164. Sökbar som öppen resurs!

Larsson, M., Mårtensson, K., Price, L., & Roxå, T. (2020), Constructive friction? Charting the relation between educational research and the Scholarship of Teaching and Learning. Teaching & Learning Inquiry, 8(1), 61–75. Sökbar som öppen resurs!

Monogea, F., Monogea, R. M. (2019), The pedagogical research project – an essential tool for the development of research competencies in the field of education. Educatia 21. 49-59.

+ Litteratur efter eget val