Interaktivitet & social närvaro

Det här visar projekten - Sammanfattning

• Interaktiva verktyg kan öka både engagemang och förståelse.
• Socialt stöd är viktigt, särskilt för distansstudenter.
• Gemensamma aktiviteter mellan campus- och distansstudenter stärker både lärande och gemenskap. 
• Motiverade möten, där studenter behöver samarbeta, bidrar till ökad känsla av sammanhang.

Skapa aktivitet med interaktiva verktyg

Den mest intressanta slutsatsen från projektet Interaktiva medier är nog att asynkron undervisning inte behöver vara passiv undervisning. Genom genomtänkt användning av interaktiva medier kan lärare skapa aktivitet, reflektion, dialog och kamratlärande även när studenter och lärare inte befinner sig på samma plats eller arbetar samtidigt. Detta är sannolikt den mest överförbara lärdomen från hela projektet och har stor relevans för både campus- och distansutbildning.

Samlade rekommendationer till lärare

Utifrån hela projektet skulle följande rekommendationer kunna ges:

1. Gör videor aktiva istället för passiva. Lägg in quiz, reflektionsfrågor, diskussionsfrågor och/eller checkpoints under eller efter videon. 
2. Använd asynkron interaktion som förberedelse. Låt studenterna svara på frågor, diskutera och markera oklarheter innan ett undervisningstillfälle.
3. Arbeta systematiskt med kamratlärande. Peer review kan användas i de flesta ämnen och kursnivåer. Ge tydliga kriterier och låt studenterna reflektera över både given och mottagen återkoppling.
4. Samla in studenternas resonemang. Använd aktiviteter som gör studenternas tänkande synligt. Då kan undervisningen bättre anpassas efter deras behov.
5. Prioritera kvalitet framför mängd. Ett fåtal väl utformade interaktiva aktiviteter ger sannolikt större effekt än många små aktiviteter utan tydligt syfte.
6. Börja i liten skala. Testa i ett begränsat kursmoment innan du bygger om hela kursen. Detta var också projektgruppens egen strategi.

Stärkt socialt stöd vid distansstudier

Socialt stöd är viktigt för oss alla. På campus kan detta formas naturligt. Vid distansstudier kan det kanske vara annorlunda? Därför vill man undersöka hur distansstudenter upplever sina förutsättningar och behov av socialt stöd.

Projektets största bidrag till andra lärare kommer sannolikt inte att vara kunskap om psykisk ohälsa i sig, utan en mer generell förståelse för hur kursdesign, kommunikation, interaktion och tydliga stödsystem tillsammans skapar bättre förutsättningar för studenters lärande, välmående och genomströmning på distans.

Konkreta råd

Om vi skulle kondensera hela projektet till fem konkreta råd för lärare skulle det bli:

1. Designa för samhörighet. Planera medvetet för student–student-interaktion, särskilt på distans.
2. Gör stödet synligt. Visa återkommande vart studenter kan vända sig för hjälp.
3. Arbeta med tydlighet. Struktur, förutsägbarhet och tydliga förväntningar fungerar som stöd.
4. Skapa tidiga kontaktpunkter. Fånga upp studenter innan problem blir akuta.
5. Lär dig vägen vidare. Du behöver inte lösa studenters problem – men du behöver veta vart du kan hänvisa dem.

Bygg gemenskap mellan campus och distans

Ett annat projekt har undersökt hur man kan skapa bättre gemenskap och samarbete mellan campus- och distansstudenter genom interaktiva arbetssätt (t.ex. ALC-sal, tvärgrupper och seminarier i Zoom). Man fann att interaktiva redovisningar i blandade grupper ökade både gemenskapen och lärandet.

Tips och trix för interaktiva redovisningsmoment

1. Gör det som ett obligatoriskt moment så att både distans- och 
   campusstudenter deltar.
2. Försök om möjligt vara två lärare i salen, då kan en sköta det 
   tekniska i början och en kan instruera studenterna. Även när man 
   ska gå runt i salen och lyssna på alla grupperna är det bra att vara 
   två.
3. Boka en genomgång av den interaktiva salen tillsammans med 
   pedagogisk utvecklare och INFRA
4. Använd tydliga instruktioner inför redovisningen så att studenterna 
   är väl förberedda. 
5. Be campusstudenterna att komma 10 minuter före seminariestart 
   för att hinna starta upp tekniken i salen. 
6. Studenterna måste kunna sin studentinlogg.
7. Om det inte finns kameror till respektive bord i redovisningssalen be campusstudenterna ta med sig en egen dator/platta där dom kan koppla upp sig i Zoom utan ljud. 
8. Planera i förväg vilka som redovisar med vilka och se till att grupperna innehåller både campusstudenter och distansstudenter.
9. Skapa Breakout-rummen i förväg. 
10. Ge en instruktion till alla innan du öppnar Breakout-rummen.
11. Delta i redovisningarna genom att gå runt i salen och lyssna vad grupperna säger med ett headset som finns kopplat till varje bord. 
12. Avsluta redovisningarna genom att samla studenterna igen.

Planera för motiverade möten

Ett projekt har arbetat med att stärka studenternas känsla av sammanhang i distansstudier. Erfarenheterna visar särskilt vikten av så kallade motiverade möten – samarbeten och interaktioner som är integrerade i undervisningen – för att stärka både lärande och gemenskap i distansbaserad högre utbildning.

En viktig insikt från projektet som är mycket relevant för andra lärare är kanske denna:

Social samhörighet i distansutbildning skapas inte främst genom frivilliga sociala aktiviteter utan genom välplanerade, meningsfulla och studierelaterade möten mellan studenter.

Det är en mycket viktig lärdom som kan tillämpas i nästan alla nätbaserade kurser och program, oavsett ämne.

Fem konkreta rekommendationer till lärare

Om projektet skulle sammanfattas i fem råd till kollegor skulle de kunna formuleras så här:

1. Gör kursmiljön förutsägbar. Använd konsekventa strukturer, mallar och arbetssätt.

2. Samla viktig information på få platser. Minska studenternas behov av att leta.

3. Skapa kontinuerliga forum för studentinflytande. Sök återkoppling under kursens gång.

4. Bygg gemenskap genom lärande. Låt interaktion vara en naturlig del av undervisningen.

5. Planera för motiverade möten. Studenter möts när mötet fyller en tydlig funktion i deras lärande.

Utveckla studentdialog & kursdesign

Utifrån de två projekten DISA och Pedagogiskt råd med fokus på aktivt lärande framträder tre överförbara principer som du som lärare kan använda i din egen kursutveckling: att strukturera kursen för lärande snarare än schema, att skapa kontinuerlig dialog med och mellan studenter samt att involvera studenter i utvecklingen av undervisningen. Nedan är dessa principer samlade under tre nivåer, från sådant som är enkelt att testa direkt till mer långsiktig och programövergripande utveckling.

Grundnivå – snabbt att testa

• Strukturera kursen i Canvas utifrån studenternas lärande snarare än enbart efter schema eller veckor.
• Korta ner och tydliggör instruktioner så att studenterna snabbt förstår vad de ska göra, varför och när.
• Skapa en enkel frågekanal där studenter kan ställa frågor och ta del av varandras funderingar.
• Lägg in minst en aktiv övning per vecka som stödjer bearbetning, reflektion eller samarbete.
• Skapa möjligheter till studentdialog, till exempel genom korta avstämningar, frågor efter moment eller återkommande återkopplingspunkter.

Mellannivå – utveckla tillsammans med studenter

• Testa en förändring i liten skala tillsammans med en studentgrupp innan den införs bredare.
• Redesigna delar av kursrummet tillsammans med studenter, exempelvis struktur, instruktioner, kommunikationsvägar eller stödmaterial. Du som lärare får då en ökad förståelse för hur studenterna tar till sig viktig information på bästa sätt.
• Integrera aktiviteter tydligare med examinationen så att studenterna ser samband mellan övningar, återkoppling och bedömning. Det kan skapa ett ökat engagemang för läraktiviteterna hos dina studenter.
• Skapa kontinuerlig dialog med studenter och mellan studenter, även genom kompletterande kanaler utanför Canvas när det stärker lärandet. Kontinuerlig dialog mellan lärare och studenter skapar ett mer öppet kommunikations­klimat, vilket bidrar till ökat engagemang hos studenterna.
• Använd studenternas erfarenheter som underlag för löpande justeringar under kursens gång, inte bara i efterhand. Genom är lära dig mer om hur studenterna själva ser på sitt lärande ges du som lärare bättre förutsättningar för kursutveckling.

Avancerad nivå – långsiktig och gemensam utveckling

• Initiera ett pedagogiskt råd eller en återkommande studentdialog där studenter medverkar i utvecklingen av kurs eller program. Genom ökad kännedom om hur studenterna lär sig bäst /helst vill lära sig så får du som lärare nya och viktiga insikter inför planeringen av din undervisning. Ett öppet kommunikationsklimat och en mer informell relation mellan lärare och studenter bidrar i hög grad till ett ökat engagemang bland studenterna. Att arbeta samskapande i ett pedagogiskt råd utvecklar relationen till dina studenter på ett mer långsiktigt plan.
• Skapa en kompletterande digital miljö när Canvas inte räcker för den typ av dialog, samarbete eller aktivitet som undervisningen behöver. Den kompletterande digitala kanalen kan ses som ett sätt att skapa förutsättningar för ett digitalt korridorsamtal.
• Arbeta med programövergripande design där kursrum, kommunikation och aktiviteter hänger ihop över flera kurser.
• Involvera studenter i utvecklingen systematiskt, till exempel genom medskapande, testgrupper eller åter­kommande reflektionsforum. Studenternas åsikter är här avgörande för att du som lärare ska få ett så bra perspektiv på användarvänlighet i kursernas lärmiljöer. Studenternas (användarnas) idéer och önskemål kanske inte är desamma med dina egna. Våga utmana sättet som du normalt arbetar på.
• Bygg en struktur där erfarenheter från studentdialog och kursutveckling tas vidare till kollegiala samtal och gemensam pedagogisk utveckling. Den här typen av samskapande aktiviteter har visat sig skapa ökad arbetsglädje hos såväl lärare som studenter.