Mittuniversitetet i ny satsning för hållbara fjällandskap
Hur kan framtidens beslut om fjällens markanvändning fattas med större hänsyn till både klimat, biologisk mångfald och samiska rättigheter? Det är frågor som Ragnhild Nilsson vid Mittuniversitetet ska arbeta med inom det nya klimatcentrumet FjellShape.
– De stora utmaningar med klimatförändringarna som fjällandskapen står inför kräver nya lösningar på den framtida förvaltningen. Renskötseln är en förutsättning för den biologiska mångfalden i fjällen och bidrar till det levande kulturlandskap som präglar hela fjällkedjan, säger Ragnhild Nilsson, universitetslektor i statsvetenskap.
Hon är en av forskarna i det nya klimatcentrumet FjellShape, som leds av Göteborgs universitet och finansieras med 50 miljoner av Formas. I satsningen samlas forskare från Göteborgs universitet, Mittuniversitetet, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Stockholms universitet, Umeå universitet och SMHI för att utveckla kunskap som kan ge bättre underlag för beslut om fjällområdenas framtid.
Klimatförändringarna påverkar fjällområdena i snabb takt samtidigt som anspråken på marken ökar. Energiomställning, naturvård, turism, infrastruktur och andra samhällsintressen ska samsas med renskötsel och urfolksrättigheter. FjellShape ska bidra med kunskap om hur dessa intressen kan vägas samman i ett föränderligt klimat.
Vid Mittuniversitetet ansvarar Ragnhild Nilsson för ett arbetspaket om styrning och självbestämmande. Fokus ligger på att undersöka vilken klimatrelaterad kunskap som behövs för att renskötseln och myndigheter ska kunna fatta långsiktigt hållbara beslut, och hur olika kunskapssystem kan mötas.
– Därför fokuserar vi på att dels se på vilken kunskap om klimatet som renskötseln behöver för att kunna fatta långsiktigt hållbara och välgrundade beslut, dels vilken information de förvaltande myndigheterna behöver för att göra detsamma, och hur vi kan sammanföra dessa två delar, säger Ragnhild Nilsson.
En central del av FjellShape är samverkan med samiska organisationer, renskötare och offentliga myndigheter. Målet är att forskningen inte bara ska beskriva förändringarna i fjällandskapet utan också bidra till bättre och mer långsiktiga beslut om markanvändning.
– Vi hoppas kunna stärka den långsiktiga institutionella kapaciteten för ett integrerat, rättighetsbaserat och framåtblickande beslutsfattande i fjällandskapen genom ett varaktigt samarbete mellan forskningsmiljöer, samiska institutioner och offentliga myndigheter. Målet är att vi även i framtiden ska kunna ha en levande fjällmiljö, säger Ragnhild Nilsson.
Kontakt
