Studieguide för psykologpraktik

Psykologpraktiken syftar till att ge allsidig kunskap om tillämpad psykologisk verksamhet.

Lärandemål för praktiken (från kursplan)

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

  1. Redogöra för generell kunskap gällande psykologers arbete, metoder och arbetssituation.
  2. Redogöra för, och kritiskt reflektera kring, den egna praktikplatsens verksamhet, samt de psykologiska arbetsmetoder och verktyg som används.
  3. Redogöra för evidensbasen för psykologinsatser som utförs på praktikplatsen. 

Färdigheter och förmåga

  1. Visa förmåga att under handledning tillämpa metoder för psykologisk utredning, bedömning eller kartläggning.
  2. Visa förmåga att under handledning planera, genomföra och utvärdera psykologisk intervention.
  3. Visa förmåga att på ett adekvat sätt återföra såväl muntlig som skriftlig information om genomfört arbete till klienter, anhöriga, uppdragsgivare och kollegor.
  4. Dokumentera genomfört arbete i enlighet med gällande lagar och förordningar.
  5. Observera och beskriva beteenden, reaktionsmönster och förhållningssätt hos sig själv och andra som bidrar till ett professionellt förhållningssätt.
  6. Redogöra för och reflektera kring praktikplatsens arbete kring våldsutsatthet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  1. Agera professionellt och omdömesgillt i relation till klienter, anhöriga och uppdragsgivare.
  2. Visa förmåga till samverkan och professionellt förhållningssätt i relation till kollegor och samarbetsparter.
  3. Visa förmåga att ta emot handledning och omsätta denna i praktiskt handlande, kritiskt granska egna arbetsinsatser, samt fortlöpande reflektera kring sin egen professionella utveckling.
  4. Visa förmåga till självständigt agerande inom de ramar som givits under handledning.
  5. Reflektera över den egna professionella utvecklingen under praktikens gång. 

Lärandemål 1–3 och 9 examineras främst genom inlämningar och seminarier. Lärandemål 8 och 14 examineras främst genom Självreflektionsstrimman, dessa finns därför inte med i bedömningsunderlaget längre ned.

 

Praktikens innehåll och upplägg

Praktikkursens innehåll utgörs huvudsakligen av verksamhetsförlagd utbildning. Utöver det praktiska arbetet ingår i kursen inlämningsuppgifter samt obligatoriska seminarier.

Praktikkursens innehåll kan delas upp i tre huvudsakliga områden. Det första området är kunskapsorienterat, och inriktar sig på aktiviteter som ger generella kunskaper om psykologers verksamhetsfält, samt mer specifik kännedom om den egna praktikplatsens verksamhet. Det andra området är färdighetsorienterat och bygger på klient- eller uppdragsinriktat arbete inom praktikplatsens verksamhet. Du som kandidat förväntas arbeta med bland annat psykologisk utredning eller bedömning, samt psykologisk intervention. I detta område ingår även färdigheter i psykologisk dokumentation och kommunikation. Det tredje området är värderingsorienterat, och här betonas framför allt professionellt förhållningssätt och självreflektion.

Praktikens innehåll bör planeras så att psykologkandidaten får så breda kunskaper, erfarenheter och färdigheter som möjligt. Genom varierade uppgifter förväntas kandidaten få en allsidig bild av psykologers yrkesverksamhet. Eftersom psykologers arbetsuppgifter ser väldigt olika ut beroende på verksamhetsområde kan det specifika innehållet i praktikkursen också variera, utifrån såväl individuella önskemål som verksamhetens förutsättningar. 

Praktiken planeras lämpligen på ett sådant sätt att kandidatens självständighet samt komplexiteten i uppgifterna ökar gradvis. Förslagsvis inleds då praktiken med auskultationer, där studenten bitvis får ta mer och mer ansvar, för att längre fram kunna agera självständigt under handledning.

För att kandidaten ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som beskrivs i lärandemålen bör varje praktik i någon mån innehålla nedan delar (A-C), utgå därför från dessa när ni gör praktikplanen så att samtliga finns med i planeringen.

A. Generella kunskaper om psykologers verksamhetsfält, och mer specifik kännedom om den egna praktikplatsens verksamhet

A1. Psykologrollen: Professionalitet och yrkesetik

 Samtal om exempelvis yrkesetiska riktlinjer och lagstiftning för psykologer, psykologens yrkesansvar, och professionalitet i psykologrollen.

A2. Institutionskännedom och verksamhetsbeskrivning

Introduktion till den aktuella praktikplatsens organisation, verksamhet och plats i samhället. Speciell uppmärksamhet riktas mot psykologens roll i organisationen, samt yrkesfrågor som är specifika i just denna verksamhet.

A3. Auskultation - Psykologens arbete i den aktuella verksamheten

Som en introduktion till arbetet på aktuell praktikplats, och för att få en modell av psykologers yrkesutövande, ska kandidaten under sin praktikplacering ha möjlighet att följa en yrkesverksam psykolog i dennes dagliga arbete. Detta innebär att kandidaten ska kunna följa sin handledare eller annan psykolog i samma verksamhet i arbetsuppgifter som är typiska för den aktuella verksamheten. Omfattningen och formen för detta är en överenskommelse mellan handledare och kandidat, och preciseras närmare i den gemensamma praktikplaneringen. 

A4. Psykologer i annan verksamhet.

Minst ett och som mest tre studiebesök hos psykolog i annan verksamhet. Kandidaten och handledaren ansvarar tillsammans för att planera detta.  

B. Klient- eller uppdragsinriktat arbete, dokumentation och kommunikation

B1. Färdighetsträning

Färdighetsträning för att senare kunna genomföra någon form av utredning/bedömning/kartläggning, samt intervention. Vilken typ av färdighetsträning som behövs och hur denna organiseras planeras gemensamt av kandidaten och handledaren. Exempel på färdighetsträning kan vara att träna WISC-V på en kandidatkollega, träna observationsfärdigheter eller öva på att ge psykoedukation på dig som handledare.

B2. Utredning, bedömning eller kartläggning

I vid bemärkelse handlar detta om att samla information för att försöka förstå hur något förhåller sig, t.ex. psykologutredning, bedömningssamtal, eller en organisationsanalys. Arbetet ska vara klient- eller uppdragsinriktat vilket innebär att kandidaten i detta arbete ska möta praktikverksamhetens kunder, brukare, patienter eller klienter. Beroende på praktikplatsens verksamhet och det aktuella uppdraget kan arbetet vara individ- grupp- eller organisationsinriktat, och genomföras av kandidaten ensam eller kandidaten som en del av ett team. Handledaren ska i detta arbete stötta kandidaten genom hela processen – från planering till kommunikation och dokumentation – samtidigt som kandidaten bör få utrymme till självständigt agerande. 

B3. Psykologisk intervention

Under praktikperioden ska kandidaten också genomföra någon form psykologisk intervention. I sin vidaste betydelse handlar detta om att försöka påverka eller förändra något. Detta arbete kan se olika ut beroende på praktikplatsens verksamhet, men kan exempelvis handla om stödsamtal, upprättande av åtgärdsprogram, konsultation eller utveckling av grupp eller organisation. Handledaren ska i detta arbete stötta kandidaten genom hela processen – från planering till utvärdering – samtidigt som kandidaten ska få utrymme till självständigt agerande. 

B4.Kommunikation och dokumentation

Kandidaten ska under sin praktik vidare få möjlighet att kommunicera och dokumentera genomfört arbete i enlighet med gällande regler och praxis inom praktikverksamheten, till exempel journalföring, återkoppling av utredning, eller genomgång av insatser vid psykologisk intervention.

C. Professionellt förhållningssätt och självreflektion  

C1. Handledning

Varje kandidat ska under sin praktik handledas av legitimerad psykolog, verksam vid den aktuella praktikplatsen. Handledningen har en central roll för kandidatens lärande och professionella utveckling under praktikperioden. Den ska därför genomföras regelbundet under hela praktikperioden, med veckovisa träffar. Totalt ska handledningen omfatta minst 20 timmar under praktikens 14 veckor. Se vidare beskrivning av handledning under rubriken Handledning längre ned i dokumentet.

C2. Medsittning (Sit-in)

Under praktikperioden rekommenderar vi att kandidaten och handledaren vid minst ett tillfälle genomför en så kallad medsittning (sit-in). Kandidaten arbetar då självständigt med en uppgift medan handledaren finns med som observatör. Reflektioner från detta tillfälle tas sedan upp i handledningen som en källa till ytterligare lärande för kandidaten. Denna metod har tidigare varit mycket uppskattad av både studenter och handledare, inte minst som underlag för bedömning av kandidatens färdigheter och förhållningssätt. Notera att detta inte är samma sak som att kandidaten auskulterar dig som handledare.

C3. Professionella relationer

En viktig del av psykologens arbete som också bör ingå i praktiken är samverkan med andra professionella inom verksamheten eller annan enhet (till exempel team- eller yrkesträffar), eller professionellt samarbete i olika uppdrag. Kandidaten behöver inte göra allt praktiskt arbete tillsammans med sin handledare, utan kan med fördel arbeta också med andra psykologer inom praktikplatsens verksamhet. Kandidaten kan även göra vissa insatser tillsammans med personer av annan yrkesbakgrund – huvudsaken är att arbetet är av sådant slag att det kan anses vara förenligt med kursens syfte och psykologens verksamhetsfält. 

C4. Litteratur

För kursen Psykologpraktik finns ingen obligatorisk kurslitteratur angiven. Litteraturen ska i stället väljas av handledare och kandidat, utifrån vad som är relevant för aktuellt verksamhetsområde. Handledaren och kandidaten ska också planera för hur kandidaten ska visa att han eller hon tillgodogjort sig innehållet i vald litteratur. Litteraturen ska omfatta ca 200 – 400 sidor, och anges i praktikplaneringen. 

I den praktikplan (se vidare under ”Studenternas inlämningsuppgifter och seminarier”) du och din handledare gör tillsammans och som du lämnar in till universitetet i början av praktiken ska samtliga dessa delar samt finnas beskrivna. 

Observera att vikariat eller annat arbete där kandidaten ersätter ordinarie personal får inte förekomma.

Handledning

Varje kandidat ska under sin praktik handledas av legitimerad psykolog, verksam vid den aktuella praktikplatsen. Om kandidaten har fler än en handledare, ska en av dessa utses till huvudhandledare, med ett övergripande ansvar för planering, uppföljning och bedömning. 

Handledningen har en central roll för kandidatens lärande och professionella utveckling under praktikperioden. Den ska därför genomföras regelbundet under hela praktikperioden, med veckovisa träffar. Totalt ska handledningen omfatta minst 20 timmar under praktikens 14 veckor.

Handledningen bygger på att en förtroendefull relation skapas mellan kandidat och handledare, och samtalen ska kunna handla om både det som fungerar bra och sådant som fungerat mindre bra eller kan utvecklas ytterligare. Eftersom handledaren också ska bedöma kandidatens kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i relation till kursens lärandemål är det viktigt att dessa samtal kan föras relativt öppet redan från start. 

I början av praktikperioden kan det vara lämpligt att handledaren ger kandidaten en introduktion till praktikplatsen och dess verksamhet samt går igenom praktisk information som kandidaten behöver känna till. Lämpligt är också att kandidat och handledare gemensamt gör en plan för praktikperioden samt sätter upp individuella mål för kandidatens lärande. Planering och mål bör sedan följas upp (och eventuellt revideras) regelbundet under praktikperioden. Kandidaten och handledaren kan tillsammans behöva klargöra sina roller och sina förväntningar på varandra, på handledningens innehåll, och på relationen. Det kan också finnas skäl till att i förväg prata om hur man ska göra ifall bekymmer eller svårigheter dyker upp under praktikens gång.

Ärendehandledning är en självklar del i handledningen, men det är viktigt att inte låta detta bli det enda ni pratar om under handledningstimmarna. Etiska och juridiska frågor, likväl som professionsfrågor och samtal om kandidatens professionella utveckling bör också beröras. Handledningen är det primära forumet för samtal och reflektion kring kandidatens förhållningssätt och professionella utveckling. Det är därför viktigt att frågor av detta slag bereds plats i handledningen, och att såväl handledare som kandidat strävar efter att skapa ett öppet och tillåtande samtalsklimat. 

Handledaren och kandidaten bör också ta ansvar för att praktiken och handledningen utvärderas med jämna mellanrum. Exempel på relevanta områden att utvärdera kan vara bemötandet på praktikplatsen, praktikens innehåll, handledningens form och ramar, handledningens innehåll (pratar vi om rätt saker?), samt relationen mellan handledare och kandidat. 

Ansvarsfrågan under praktiken kan vara något otydlig och de gånger frågan har prövats har ett delat ansvar mellan handledare och kandidat uttalats. Som handledare är man ansvarig för vilka uppgifter man tilldelar kandidaten och för de råd man ger. Man kan däremot inte anses ansvarig för sådant kandidaten gör som man som handledare inte rimligen känner till. 

Om det uppstår oenighet eller andra svårigheter i samarbetet eller relationen mellan handledare och kandidat och detta inte kan redas ut på egen hand är det viktigt att ni kontaktar praktikansvarig på en gång, så att vi tillsammans kan försöka lösa situationen (eller hitta en annan praktikplats). Utan kännedom om vad som är besvärligt är det svårt att kunna vara till hjälp.

Tyvärr kan det i efterhand (tex i samband med bedömningen) visa sig att det hade varit bra att reda ut saker tidigare, men när praktiken i det närmaste är slut har det hunnit bli för sent. Tveka alltså inte för att höra av er på en gång om bekymmer uppstår, så kan vi tillsammans diskutera hur vi ska hantera dem.  

Inlämningsuppgifter och seminarier

Under praktiken ska du lämna in en praktikplan samt ytterligare skriftliga inlämningar. Samtliga ska vara fullständigt besvarade och kunna bedömas som godkända av kursansvarig eller annan lärare för att kursen ska kunna bli godkänd. De lärandemål som gäller i övrigt under praktiken är aktuella även i dessa uppgifter. Utöver inlämningsuppgifter ingår seminarier.

Praktikplanen skrivs tillsammans med din handledare precis i början av praktiken. Gällande de andra två inlämningarna bör du som kandidat beredas tid för att arbeta med uppgifterna på arbetstid. Inlämningarna är dock relativt små och du förväntas endast lägga några enstaka dagar på dem.

För samtliga skriftliga inlämningar gäller att ansökan om förlängd inlämningstid görs i början av kursen. Ansökan skickas till kursansvarig och intyg på beslut ska bifogas.

Inlämningsuppgifter

Praktikinlämning Praktikplan – vecka 37

Syfte:

Praktikplanen är ett arbetsverktyg där kandidat och handledare gemensamt drar upp riktlinjerna för praktikperioden. Syftet med detta är att säkerställa att praktiken får ett genomtänkt innehåll som svarar mot kursplanens mål, kandidatens och handledarens önskemål och praktikplatsens möjligheter. Planen är alltså i första hand till för er, inte för oss på universitetet, även om det är en obligatorisk uppgift. Praktikplanen läggs upp på Moodle enligt schemat.

Uppgiftsbeskrivning:

  • Beskriv kortfattat hur du och din handledare planerat att följande rubriker ska ingå i praktiken. Använd samma punkter och numrering som nedan. Beskrivning av punkterna finns under praktikens innehåll och upplägg högre upp.

A1. Psykologrollen: Professionalitet och yrkesetik
A2. Institutionskännedom och verksamhetsbeskrivning
A3. Auskultation - Psykologens arbete i den aktuella verksamhetenA4. Psykologer i annan verksamhet, studiebesök
B1. Färdighetsträning
B2. Arbete med utredning, bedömning, eller kartläggning
B3. Arbete med psykologisk intervention
B4. Kommunikation och dokumentation av genomfört arbete
C1. Handledning, minst 20 timmar under de 14 timmarna, hur lägger ni upp denna?
C2. Medsittning (Sit-in) med handledare eller annan leg. Psykolog (notera att detta ej är samma sak som auskultation, se beskrivning under innehåll ovan)
C3. Professionella relationer
C4. Litteratur Vilken litteratur har valts? Hur ska kandidaten visa att han eller hon tillgodogjort sig innehållet i litteraturen?

  • När och på vilket sätt ska de tas upp eller genomföras? Du ska alltså inte redogöra för exempelvis psykologrollen eller verksamheten, utan beskriva i vilka sammanhang dessa frågor är planerade att tas upp under just din praktik.
  • Samtliga punkter ska finnas tydligt beskrivna i planen.
  • Vid ofullständig praktikplan ges möjlighet till komplettering.
  • Exempelplaner från olika områden finns på Moodle.
  • Utöver dessa rubriker kan också finnas skäl till att i förväg prata om hur man ska göra ifall du som kandidat möter en klient med suicidrisk. Vid tidpunkt för praktiken har ni ej tillgodogjort er kunskap kring suicidriskbedömning. Detta bör därför vara något som ni tillsammans med er handledare gör upp en handlingsplan kring (se praktikplanering). Vi rekommenderar inte att du som kandidat får göra denna arbetsuppgift på egen hand.

Praktikinlämning poster – vecka 40

Syfte:

Denna uppgift syftar till att få kännedom om psykologens olika verksamhetsfält och arbetsuppgifter. Postern kommer att presenteras i samband med praktikavslut och studenterna som ska göra praktik nästa år kommer vara inbjudna. Era posters kommer eventuellt sitta uppe i p-huset, var därför noga med sekretess och att fakta blir korrekt. Låt postern granskas av din handledare.

Lärandemål i fokus: 1–3

Uppgiftsbeskrivning:

  1. I den här uppgiften ska du skapa en poster (kommer skrivas ut i storformat) där du beskriver praktikplatsens organisation och dina uppgifter. Tänk på att tydliggöra psykologens roll i organisationen, samt yrkesfrågor som är specifika i just denna verksamhet.
  2. Information och reflektioner kring följande områden ska ingå:
    • Organisationens mål/syfte
    • Inre organisation: olika roller, yrkesgrupper, arbetsgrupper etc.
    • Psykologens roll, ansvar och arbetsuppgifter
    • Klient-/Patient-/diagnosgrupper
    • Beskriv översiktligt dina arbetsuppgifter under praktiken, tänk på sekretessen. Inga beskrivningar av individer eller specifika case.
  3. Du jobbar digitalt med din poster så att den går att lämna in, men jag skriver ut den sen så var gärna kreativ och gör den läsvänlig.
  4. Tänk på vad du hade velat veta om praktikplatsen inför att söka plats.
  5. Inlämning via Moodle i enligt schema. Inlämningen är individuell och Urkund används.

Praktikinlämning evidens - vecka 46

Mot slutet av praktikperioden har ni ytterligare en inlämning. I denna ska ni titta på evidens och riktlinjerför en specifik diagnos/utredning/tillstånd.

Lärandemål i fokus:

  • Redogöra för, och kritiskt reflektera kring, den egna praktikplatsens verksamhet, samt de psykologiska arbetsmetoder och verktyg som används.
  • Redogöra för evidensbasen för psykologinsatser som utförs på praktikplatsen.

Denna del ska utgå från och ha en tydlig koppling till psykologförbundets skrift ”Evidensbaserad psykologisk praktik”. Börja därför med att noggrant läsa den.

Totalt omfång ca 2–3 sidor enkelt radavstånd 12pkt., men det viktiga är att ni får med allt. Använd mina rubriker och min numrering.

1. Presentera patientgrupp/målgrupp:

  1. Börja med att kort presentera en målgrupp eller diagnos som ni jobbar mycket med på din praktikplats. Om ni jobbar med väldigt mycket olika behandlingar, välj en som ni antingen jobbar mycket med eller som du vill söka evidens för.
    • Det kan ex. vara att ni gör utredningar av NPF, körkortsbedömningar, behandlingar av depression/ångest/EIPS, handledning av lärare eller rekrytering av chefer.
  2. Beskriv sedan gruppen. Du ska inte beskriva en specifik patient eller person utan vanliga karakteristika hos gruppen. Ex barn/unga/vuxna/äldre, generellt välutbildade/ vanligt med långvarig problematik/komorbiditet, öppenvård/slutenvård etc.
  3. Hur ser det ut på din praktikplats. Vilken behandling/arbetssätt arbetar ni efter med den aktuella diagnosen? Beskriv.

Du ska nu få jobba med ditt ärende utifrån de olika delarna i EBPP.

2. Vetenskaplig evidens:

Du ska nu beskriva det vetenskapliga stöd som finns.

  1. Börja med att söka efter om det finns för riktlinjer på Socialstyrelsen eller Nice. Vad säger dem? Beskriv översiktligt (ex. det som i första hand rekommenderas är KBT i grupp eller enskilt under xx veckor med fokus på yy och med tillägg av zz). Saknas riktlinjer skriv det.
  2. Finns det inte riktlinjer, gå då vidare och sök efter bästa tillgängliga forskning på psycinfo, chocrane eller liknande. Tänk på evidenshierarkin och börja med metaanalyser. Vad säger forskningen? Vilken behandling/metod/tillvägagångsätt finns det stöd för? Beskriv översiktligt (ex. det som i metaanalyser haft störst effekt är är KBT i grupp och Internetbaserad KBT, båda med fokus på yy och med tillägg av zz).

3. Verklighet och praktik

  1. Om du jämför din praktikplats arbetssätt (punkt 1c.) med Stämmer de riktlinjer och vetenskapliga stöd du fått fram hur ser det ut? Likheter och skillnader? Beskriv och jämför.
  2. Om du läser delarna om klientfaktorer och psykologens expertis, finns det delar där som ni behöver ta extra hänsyn till? Något som gör att ni behöver ändra eller anpassa den behandling/metod det finns stöd för? Vad? Diskutera gärna med din handledare.
  3. Avsluta med egen reflektion eller slutsats kring det du kommit fram till.

Bedömningskriterier

  1. Beskriver en målgrupp/diagnos på en generell nivå (ej individ). Sammanfattar praktikens arbetssätt och håller sig väl inom sekretessens ramar.
  2. Beskriver huvuddragen i riktlinjer för behandling/bedömning om sådana finns.
    Alternativt anger om det saknas riktlinjer.
  3. Om riktlinjer saknas beskrivs bästa tillgängliga forskning utifrån evidenshierarkin. Huvuddragen i den behandling/tillvägagångsätt med bäst evidens beskrivs.
  4. Beskrivning och jämförelse med den egna praktikplatsen görs och det finns ett resonemang kring klientfaktorer och psykologens expertis. 
  5. Har en avslutande reflektion kring det som framkommit.
    Använder referenser enligt APA och har en korrekt formaterad referenslista på egen sida.
    Använder angivna rubriker och numrering.
     

Inlämning Etik – vecka 49 (tillhör PS085A)

I samband med praktikens avslutande har ni en inlämning i Ramkursen etik och ett professionellt förhållningssätt.  

Lärandemål i fokus

  • Identifiera etiska frågeställningar som kan uppstå i det egna yrkesutövandet.
  • Beskriva etiska frågeställningar som kan uppstå i det egna yrkesutövandet.
  • Med utgångspunkt i psykologförbundets etiska riktlinjer kunna analysera och värdera handlingsalternativ för dessa frågeställningar.

Etisk analys

I den här uppgiften ska du analysera ett fall, ärende eller tema som du som kandidat mött under din praktik ur ett etiskt perspektiv.

Omfång ca 1–2 sidor, men det viktigaste är att ni får med samtliga delar. Använd mina rubriker och min numrering.

  1. Börja med att läsa Yrkesetiska principer för psykologer i Norden samt gå tillbaka till etik och juridikkursens litteratur.

  2. Välj ett ärende/tema som på något vis fått dig att reflektera över psykologens yrkesetiska ansvar. Innehållet ska ha en tydlig koppling till något som hänt eller aktualiserats under praktiken, och alltså inte vara av hypotetisk karaktär. Vad gäller val av fall, ärende eller tema kan du tänka brett, men välj gärna ett etiskt dilemma eller en situation som du tyckt varit svår ur ett etiskt perspektiv. Det kan vara en, en incident, en situation, ett tema etc. så länge det fått dig att reflektera över psykologens yrkesetiska ansvar, alltså de etiska principer vi som psykologer har att förhålla oss till.

  3. Gör en sedan kortfattad (ca 150 ord) beskrivning av ditt valda tema/dilemma/ärende. Kom ihåg sekretessen, om du väljer ett specifikt fall eller ärende, beskriv som ett generellt tema/situation så att det inte går att identifiera vem det handlar om.

  4. Diskuterar och analyserar sedan ärendet med hjälp av minst 3 av de 4 områdena (Rättigheter och värdighet, Yrkesmässig kompetens, Ansvar, Yrkesmässig integritet) i de etiska riktlinjerna. Ange löpande vilka områden om underpunkter i riktlinjerna som är aktuella (ex: under ansvar-kontinuitet beskrivs…). Det ska i analysen tydligt framgå varför detta är ett dilemma/något som väcker etisk reflektion utifrån riktlinjerna. (Ex. genom att genom att belysa hur principer som står mot varandra).

  5. Diskutera och gr förslag på möjliga sätt att hantera dilemmat/utmaningen utifrån riktlinjerna. Vad finns det för olika alternativ? Vad kan man göra? Hur kan man motivera att handla på det ena eller andra sättet?  Ange tydligt vilka områden och underpunkter i riktlinjerna de möjliga handlingsalternativen grundar sig på.

  6. Referera enligt APA och ha med en korrekt formaterad referenslista på egen sida längst bak.

Bedömningskriterier

  1. Utgår från ett verkligt fall eller tema (ej hypotetiskt).
  2. Gör en beskrivning av ärendet eller temat. Håller sig tydligt inom sekretessens ramar.
    Är det ett specifikt ärende ska det beskrivas som ett generellt tema/situation. Inte ens personen själv ska kunna känna igen sig.
  3. Diskuterar och analyserar med hjälp av minst 3 av fyra områden i de etiska riktlinjerna. Anger vilka områden om underpunkter i riktlinjerna som är aktuella.
    I analysen framgår tydligt varför detta är ett dilemma/något som väcker etisk reflektion utifrån riktlinjerna.
    (Ex. genom att genom att belysa hur principer som står mot varandra).
  4. Ger förslag på möjliga sätt att hantera dilemmat/utmaningen utifrån riktlinjerna och anger tydligt vilka områden och underpunkter i riktlinjerna de möjliga handlingsalternativen grundar sig på.
  5. Använder referenser enligt APA och har en korrekt formaterad referenslista på egen sida.
    Använder angivna rubriker och numrering.

Seminarium

Utöver inlämningar har ni seminarium i under praktiken. Seminarierna är obligatoriska. För studenter som gör praktik utanför Jämtland genomförs vissa seminarier på distans, övriga studenter deltar på plats. Studenterna förväntas vara på plats på praktikplatsen resterande del av seminariedagen.

Intro – vecka 35

Under introveckan ges en föreläsning om professionellt förhållningssätt och vi startar upp självreflektionsmomentet som löper under praktiken. För information och beskrivningar av uppgifter kopplade till självreflektionsmomentet, se separat studieguide på Moodle.

Lärandemål i fokus:

  • Observera och beskriva beteenden, reaktionsmönster och förhållningssätt hos sig själv och andra som bidrar till ett professionellt förhållningssätt.
  • Reflektera över den egna professionella utvecklingen under praktikens gång.

Samt nedan lärandemål ur ramkursen:

  • Resonera och exemplifiera vad ett professionellt förhållningssätt kan innebära i praktiken.

Seminarium praktikplatsen och handledning -vecka 40

Seminariet syftar till att ni ska få kunskap om andra studenters praktikplatser och psykologers arbetssätt och metoder. Samt få möjlighet att diskutera uppgifter och handledning.

Lärandemål i fokus

  • Redogöra för generell kunskap gällande psykologers arbete, metoder och arbetssituation.
  • Redogöra för, och kritiskt reflektera kring, den egna praktikplatsens verksamhet, samt de psykologiska arbetsmetoder och verktyg som används.

Seminarium våldsutsatthet - vecka 46

Seminariet syftar till att ni ska få kunskap om er egen och andra praktikplatsers arbete med våldsutsatthet.

Ni kommer under seminariet få berätta om och tillsammans reflektera kring era praktikplatsens arbete med våldsutsatthet.

Lärandemål i fokus

  • Redogöra för och reflektera kring praktikplatsens arbete kring våldsutsatthet.

Förberedelser

Inför seminariet ska du intervjua din handledare samt ytterligare en person på arbetsplatsen (gärna från en annan yrkeskategori) kring hur man på praktikplatsen arbetar med våldsutsatthet i mötet med patient-/klienter.  Ställs det regelbundet frågor om hot och våld vid bedömning? Vem gör det? Hur följs det upp? Vilken typ av våld frågas det om etc.?

Sammanfatta dina svar för dig själv så att du är beredd att berätta om dem på seminariet. Du ska inte lämna in något skriftligt eller presentera med Powerpoint utan endast kunna berätta om dem för att vi ska kunna ha en diskussion och reflektera kring praktikplatsernas arbete.

Under seminariet

Aktivt deltagande i samtliga presentationer är en förutsättning för godkänt betyg. För studenter som genomför sin praktik på annan ort genomförs Mittseminariet på distans, för övriga genomförs det på plats på Campus.

Ni som genomför seminariet på distans behöver en dator med mikrofon, högtalare samt webkamera (alternativt separat webkamera). Notera att det i många fall inte går att ansluta till Zoom från regioners datorer, se därför i god tid till at ni har tillgång till en dator som kan ansluta till Zoom.

Seminarium självreflektion, ett professionellt förhållningssätt och etik - vecka 49

Fokus på slutseminariet är självreflektionsuppgiften, ett professionellt förhållningssätt och etik. Seminariet berör alltså både Praktikkursen och Ramkursen.

Lärandemål i fokus:

  • Observera och beskriva beteenden, reaktionsmönster och förhållningssätt hos sig själv och andra som bidrar till ett professionellt förhållningssätt.
  • Reflektera över den egna professionella utvecklingen under praktikens gång.

Samt nedan lärandemål ur ramkursen:

  • Resonera och exemplifiera vad ett professionellt förhållningssätt kan innebära i praktiken.
  • Identifiera etiska frågeställningar som kan uppstå i det egna yrkesutövandet.
  • Beskriva etiska frågeställningar som kan uppstå i det egna yrkesutövandet.
  • Med utgångspunkt i psykologförbundets etiska riktlinjer kunna analysera och värdera handlingsalternativ för dessa frågeställningar.

Förberedelser

Inför seminariet ska du:

  1. Fundera över och skriva ner stödord kring vad praktiken inneburit för din utbildning till psykolog och hur du jobbat med ditt professionella förhållningssätt. Utgå från följande punkter.
    1. Reflektera över och exemplifiera hur ditt professionella förhållningssätt utvecklats under praktiken. Vilka frågor och temata har du jobbat med? Något ni lagt extra fokus på?
    2. Vår professionella utveckling som psykologer fortsätter genom hela yrkeslivet. Vilka utmaningar har du stött på under din praktik, och var ser du att du kan utvecklas ytterligare?
    3. Vad gällande ditt professionella förhållningssätt vill du prioritera att jobba med härnäst?
    4. Jag vill att du kopplar till konkreta exempel från vardagen under praktiken, exempelvis ärenden du arbetat med, teman ur handledningen och kontakter med andra professionella på praktikplatsen.

  2. Läs igenom dina anteckningar i loggboken så att du har möjlighet att berätta och diskutera dina observationer och reflektioner samt vad du jobbat med.

  3. Förbereda dig på att kort kunna presentera och sen diskutera den etiska situation du skriver om i etikanalysen.

Under seminariet

Momentet kommer bestå av två delar. Ni kommer dels få diskutera självreflektionsarbetet dels presentera er etikinlämning och diskutera etiska utmaningar ni mött. Egen presentation samt aktivt deltagande är en förutsättning för godkänt betyg.

Studenter som gjorts sin praktik långt från studieorten kan få genomföra seminariet på distans.

Postersession med T5- vecka 50

Den här postersessionen syftar till att knyta ihop praktiken, att ni ska få mer kännedom om varandras praktikplatser och ge en möjlighet att presentera platserna för T5. För att de som gör praktik på annan plats ska slippa stressa upp ligger momentet på måndag veckan efter sista praktikveckan, detta efter önskemål från tidigare årskurser. Momentet är inte obligatoriskt men jag skulle verkligen uppskatta om alla kom, jag tror det kan bli trevligt och lättsamt.

Jag kommer köpa Pommac och ostbågar och hoppas att vi kan få en trevlig avslutning på praktiken innan det är dags för nästa kurs. Upplägget kommer vara att jag skriver ut den poster ni gjort och lämnat in under praktiken, ni kommer få sätta upp den och sedan berätta lite om platsen för de som är nyfikna, mingla och prata med T5. Jag kommer försöka boka ljushallen i P-huset eller annan trevlig lokal.

Bedömning närvaro och komplettering

Handledarens bedömning

Handledarens bedömning är en mycket viktig del av din examination. Om din handledare inte bedömer att du kan godkännas på ett eller flera av lärandemålen, görs en värdering av de orsaker för underkännande som handledaren lyfter fram. Denna bedömning görs gemensamt av praktikansvarig, programansvarig och ämnesansvarig.

I handledarguiden uppmanas handledarna att kontinuerligt ge kandidaten öppen och konstruktiv feedback - både på vad som fungerar bra och vad handledaren tycker fungerar mindre bra i kontakten med klienter och kollegor. Som handledare kan man känna sig osäker i sin bedömning och gärna vilja ”ha mer på fötterna”, men vi har uttalat en stark rekommendation att ta upp eventuell osäkerhet gällande kandidaternas förmåga eller förhållningssätt på en gång. Med handledarens stöd kan du som kandidat utifrån konstruktiv feedback arbeta för att utveckla dina starka sidor och förbättra eventuella svagheter redan från start. Du och din handledare bör tillsammans fundera över hur handledaren kan vara behjälplig i detta arbete.

Själva bedömningen görs utifrån ett antal bedömningskriterier som beskrivs i Handledarguiden. Bedömningskriterierna kan ses som beskrivningar av vad som kan läggas in i de olika lärandemål som ska bedömas. Titta gärna igenom bedömningskriterierna redan i början av praktiken, så att ni båda vet vilka kriterier som är viktiga att förhålla sig till under praktikarbetet.

Om handledaren bedömer att det finns risk att kandidaten inte kommer att kunna godkännas utifrån kursens bedömningskriterier är det av största vikt att handledaren tydligt förklarar detta på en gång, samt kontaktar Mittuniversitetets praktikansvarige omgående!

Ungefär mitt i praktikperioden rekommenderas en mer genomgripande bedömning av kandidatens kunskaper, förmågor och förhållningssätt i nuläget utifrån det bedömningsmaterial som gäller för den slutliga bedömningen. Detta samtal ska ses som en naturlig del av kandidatens lärande under praktikperioden, och bör ske i dialog mellan kandidat och handledare.

Vid praktikperiodens slut ska handledaren göra en avslutande bedömning av kandidatens färdigheter och förhållningssätt i relation till kursens lärandemål. Även om handledaren är ansvarig för bedömningen är det viktigt att också detta samtal blir en dialog där såväl handledarens som kandidatens reflektioner lyfts fram. Handledarens bedömning är en viktig del av din examination. Om du inte har bedömts som godkänd på ett eller flera lärandemål är det därför viktigt att handledaren på ett tydligt sätt beskriver och motiverar detta för oss.

Godkännandet av praktiktjänstgöringen görs av kursansvarig, utifrån ett sammanvägande av flera examinationskriterier: handledarens bedömning, inlämningsuppgifter, seminarier, samt närvaro. Du kan läsa mer om respektive del nedan.

Vid tveksamheter sker bedömningen i samråd med ämnesansvarig och programansvarig. Den betygsskala som tillämpas omfattar betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Om studenten blir underkänd på sin praktik ges endast en möjlighet till ny praktikperiod. 

Avskiljande och underkännande

Om handledaren bedömer att kandidatens agerande på praktikplatsen inte kan godkännas utifrån ett eller flera lärandemål sker individuell planering av komplettering och förnyad prövning i samråd mellan kandidat, handledare och praktikansvarig. Om kandidatens agerande eller prestation är av sådan art att det kan bedömas orsaka verksamhet eller klienter men kan kandidaten omedelbart skiljas från arbetsplatsen och praktiken. Inför förnyad psykologpraktik kan kursledare föreskriva prövning av kandidatens lämplighet. Former för detta föreskrivs av programansvarig.

Närvaro och komplettering av frånvaro

Utöver ovan beskrivna examinationsformer utgör full närvaro under hela praktikperioden ett viktigt kriterium för att studenterna ska kunna godkännas på kursen. Det innebär att ni ska vara närvarande och följa den arbetstid som gäller på praktikplatsen. Du ska alltså vara fysiskt närvarande på praktikplatsen under hela praktikperioden. Enstaka tillfällen av hemarbete kan godkännas om det finns särskilda skäl för det, kontakta praktikansvarig om det finns funderingar kring detta.

I den händelse du skulle bli sjuk tillåter kursplanen 5 procents frånvaro. Vid all frånvaro därutöver ska du som kandidat i samråd med kursansvarig och handledaren göra en plan för komplettering. Det är av största vikt att kursansvarig kontaktas omgående om det blir tydligt att du har eller beräknas få mer än 5 procents helfrånvaro (dvs. mer än tre dagar). Du ansvarar själv för att i god tid, kontakta kursansvarig angående frånvaro och komplettering.

Om din frånvaro överstiger 5 procent, eller om du på grund av särskilda skäl inte kan följa samtliga moment föreskrivna i kursplanen, träffas specifik överenskommelse mellan student, handledare och kursansvarig. För att kunna påbörja kompletteringen så snart som möjligt måste eventuell frånvaro komma till praktikansvarigs kännedom så snart som möjligt.  Notera att endast begränsad frånvaro kan kompletteras. Vid betydande frånvaro behöver praktiken göras om.

Viktiga dokument

Sidan uppdaterades 2023-08-18