Samhällskunskap

Ämnets forskning har en tydlig yrkesrelevans inriktad mot lärare i grund- och gymnasieskolan. Det innebär att det ämnesteoretiska innehållet problematiseras, bearbetas och prövas i förhållande till ämnesdidaktiska redskap och arbetssätt.

Samhällskunskapens ämnesinriktning är att generera kunskaper av såväl ämnesteoretisk som yrkesprofessionell/ämnesdidaktisk karaktär. Detta är en utmaning, med tanke på samhällskunska­pens historiska karaktär som blockämne i svensk skola (det vill säga med ämnesstoff före­trädesvis från såväl sociologi som statsvetenskap).

Ett sätt att svara upp mot ambitionen av att representera såväl djupa ämnesteoretiska som ämnesdidaktiska kunskaper har varit att samhällskunskapen etablerats som eget ämne på Mittuniversitetet. Kurser i samhällskunskap ges på grundläggande och avancerad nivå och innefattar därmed såväl bredd som fördjupning. Etableringen av samhällskunskap som eget ämne har också möjliggjort ett starkt fokus på ämnesdidaktik.

Forskning i samhällskunskap kan kategoriseras med hjälp av en vanligt förekommande typologisering i svensk samhällsdidaktisk forskning. I denna delas samhällskunskapsämnet in i fyra huvudkategorier eller konceptioner:

• fakta- och begreppsinriktad ämneskonception,
• värdegrundsinriktad ämneskonception,
• sam­hällsanalytiskt inriktad ämneskonception samt en
• medborgarfärdighetsinriktad ämneskon­ception. Samtliga fyra konceptioners återfinns i den forskning som pågår inom ämnet.

Forskning och utbildning inom ämnet samhällsvetenskap sker inom Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap samt inom institutionen för utbildningsvetenskap.