Kritiska studier av bosättarkolonialism

Temat arbetar med frågor om vikten av att belysa och analysera hur koloniala diskurser från olika tidsperioder aktiveras i nutid; hur svensk och nordisk politisk organisering kopplas till koloniala samhällsstrukturer och hur forskning kan visa på och analysera dessa kopplingar på sätt som stödjer samiskt motstånd och avkolonisering. 

Begreppet bosättarkolonialism används för att visa på att koloniala maktordningar är en del av pågående samhällsstrukturer och inte endast kan förstås som enskilda eller separata händelser i historien. De innefattar en rad våldsamma processer som syftar till att ta makt över markerna genom att eliminera urfolks samhällen (Wolfe 2006). Inom temat undersöks inte minst hur den svenska koloniseringen av samisk mark går hand i hand med olika typer av våld som även utnyttjas i högerkonservativa och fascistiska rörelser (Sjöstedt 2025). Här studeras hur majoriteter organiseras som syftar till att skapa en ”nation genom våldsamma exkluderingar” genom att förneka och/eller förvränga samisk historia och nutid och sätta samman dessa förvrängningar med politik som är anti islam (Purewal & Ung Loh 2021, 127; Ali 2021) och ser kvinnor som en del i nationalistiska projekt genom femonationalism (Farris 2007). Temat bidrar till denna internationella forskning som under senare tid ställts alltmer på sin spets i och med växande högerkonservativa och fascistiska rörelser i Sverige och runt om i världen.

Temat undersöker också bosättarkoloniala studier som forskningsfält vilket behöver bearbetas och kritiskt granskas genom intersektionella urfolksstudier (se tex Barakat 2018; Hennessey & Fur 2020; Kauanui 2016; Knobblock 2022; Constantinou et al 2024; Össbo 2020; 2023). Utifrån sådana ramverk diskuteras vad olika kritiska kunskapsbildningar kan bidra med när det gäller att analysera och motverka koloniala maktrelationer i en svensk och nordisk kontext. Temat undersöker bland annat hur och i vilken utsträckning begreppet bosättarkolonialism använts för att diskutera nordisk och svensk kolonialism.

I Sverige har det i hög grad överlåtits till lokalsamhällena att bära kostnaderna och ansvaret för de konflikter som svensk anti-samisk politik lagt grunden till (Wallin & Huuva 2024, 53). Forskningen sker därför i samverkan med aktörer som verkar tex i kommuner för att motverka rasism och diskriminering. Temat har därför särskilt fokus på hur bosättarkolonialism tar sig uttryck i Jämtland och Härjedalen och arbetas fram med samiska kunskapsbärare och forskare och i projektansökningar med forskare vid andra universitet. Temat är integrerat i kursen Från Saepmie till Palestina: Kritiska perspektiv på kolonialism 7,5 hp som startade sommaren 2025. Sammanfattningsvis bidrar temat till målet om att utveckla teoretiska, metodologiska och etiska förhållningssätt i forskning och utbildning som har fokus på urfolksforskning och samisk tematik genom att visa på bosättarkoloniala strukturer och samiskt motstånd. Forskningen finansieras av forskningsrådet FORMAS och Forskningsfonden Saepmie.

Exempel på publikationer

Kråik Åström, A. & Sjöstedt, A. (2026). Åarjelsaepmie- vad behöver hon berätta?. I Marken, vattnet och tankarna: Konsekvenser för samer av svensk politik. Stockholm: Regeringskansliet (Statens offentliga utredningar: SOU). S. 1073-1105.

Sjöstedt, A. (2025). Countering settler self-indigenization in Jämtland and Härjedalen. Staare/Östersund : Gaskeuniversiteete/Mid-Sweden University (Genusstudier vid Mittuniversitetet [19]).  

Sjöstedt, A. & Schaeffer, F. A. (2024). Att mobilisera mot folkmordet i Gaza inom/mot universitetet: En konversation över orättfärdiga gränser. Tidskrift för Genusvetenskap, vol. 44: 1-2, ss. 207-221.

Bexelius, J., Sjöstedt, A. & Lundgren, M. (2020). Hållbar kolonisering eller avkolonisering?. I Kulturell hållbarhet- vad är det? Om begreppets innehåll, användning och vetenskapliga relevans. Stockholm: Makadam Förlag. S. 152-157.