Urfolks rättigheter, självbestämmande och Sametingsval

Urfolks rättigheter spänner över flera olika forskningsfält och kan exempelvis innehålla forskningsområden om juridik, språk, kultur, utbildning och samhälle.

Temats fokus på självbestämmande innehåller forskning om Sametingets väljare, institutionens roll och utformning både i ett nationellt och ett jämförande internationellt perspektiv, men även upplevelser av politisk diskriminering och hur möjligheterna till samiskt inflytande på lokal nivå upplevs. Forskningen innefattar bland annat väljarundersökningar vid val till Sametinget och har genererat tre böcker om val till det svenska Sametinget samt ett flertal artiklar i nationella och internationella tidskrifter om valdeltagande och väljarbeteenden (Nilsson, Dahlberg & Mörkenstam 2016, Mörkenstam, Dahlberg, Nilsson & Sandström 2021, Dahlberg, Mörkenstam, Nilsson & Segerberg 2025). 

Det pågår även jämförande forskning som analyserar mekanismer och praxis för hur interaktionen mellan sametingspartier och majoritetsbaserade politiska partier på nationell nivå ser ut, genom att bl.a. studera skillnader mellan Norge och Sverige. Forskningsprojektet har ett särskilt fokus på effekten av samernas påverkan på de nationella partiernas politik kopplat till konflikten mellan expanderande "gröna" industrier och traditionella inhemska naturbaserade industrier. 
 
Hur samiskt självbestämmande kan förstås ur ett lokalt, samiskt perspektiv har analyserats genom att teoretisera sydsamiska begrepp (Nilsson 2021) och ett nära anknytande forskningsområde är pågående forskning om samiska rättsuppfattningar och normer kopplade till naturresurser som fiske och renbete. Denna forskning kopplar till ett internationellt forskningsfält om indigenous law och legal pluralism där forskningssamarbeten sker med bland annat Kanada och Nya Zeeland.  
 
Inom ämnet juridik arbetar för närvarande två forskare med urfolks rättigheter. Docent Eivind Torp forskar om samers markrättigheter i Sverige. Ekaterina Zmyvalova är postdoktor och undersöker i sin pågående forskning hur kriget i Ukraina har påverkat samers rättigheter i Saepmie. Hon har även arbetat med frågor som rör urfolks språkliga rättigheter och hur dessa implementeras i skolor där urfolksbarn får möjlighet att lära sig sitt språk. 
 
Temats forskning integreras generellt i utbildningen inom såväl juridik, statsvetenskap och samhällskunskap och arbetet med att utveckla kurser och öka integreringen i övrig utbildning behöver utvecklas och prioriteras.Ämnet juridik arbetar för att göra urfolks och nationella minoriteters rättigheter till en fast etablerad del av utbildningen. Dessa insatser inkluderar att en ny komponent med fokus på Nationella minoriteters och urfolks rättigheter har introducerats i kursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt III, som ingår i Förvaltningsrättsprogrammet under 2025.

Vidare håller ämnet på att utveckla en kurs i Urfolks rättigheter, som planeras att ges som sommarkurs med start sommaren 2026. Initiativet till denna kurs växte fram i dialog med samiska civilsamhällesaktörer i Staare, som uttryckte ett tydligt behov av en sådan satsning. Slutligen har ämnet även fått ekonomiskt stöd från rektor för programutveckling av ett fullständigt juristprogram vid Gaskeuniversiteete. Där är planen att integrera en komponent om urfolks rättigheter i utbildningens kärninnehåll.