Möte om sydsamisk arkeologi och historia 30‑31 januari 2025

Ny kunnskap om sørsamisk historie krever at vi våger å sprenge grenser

Krönika av Camilla Olofsson Båatas, central handläggare för samiska frågor, Gaskeuniversiteete / Mittuniversitetet

Sven Olofsson, universitetslektor, Gaskeuniversiteete / Mittuniversitetet

Håkon Hermanstrand, postdoktor, Noerhte universiteete / Nord universitet

 

Gaskeuniversiteete / Mittuniversitetet inviterte til et møte om sørsamisk historie og arkeologi i Staare / Östersund 30. – 31. januar. Deltakerne var fra samebyer, reinbeitedistrikt, sydsamiske museer, språk- och kultursentra, kunnskaps- och traditionsbærere och ressurspersoner fra det sørsamiske samfunnet, og fra de tre universitetene i Åarjelsaepmie, det sørsamiske området, Gaskeuniversiteete / Mittuniversitetet, Noerhte universiteete / Nord universitet og NTNU. Målsettinga med møtet var å ta ett skritt til på veien mot en bredere kunnskap om sørsamisk historie og arkeologi forankra i samisk kunnskap og det samiske samfunnet. 

Det samiske samfunnet har med egeninnsats og samisk kunnskap forsøkt å bidra til framskritt innafor forskninga i flere tiår. På møtet var det enighet om den store betydninga dette har og hvor viktig det er med ytterligere utvikling og styrking av samisk forskning. De tre deltakende universitetene ser nå sitt ansvar og ønsker å bidra til det sørsamiske samfunnet.

Flere innlegg poengterte hvor grunnleggende respekt for og anerkjennelse av samisk kunnskap har vært for å utvikle kunnskap med relevans, og hvor nedvurderende og marginaliserende det er å se at dette ennå ikke er en selvfølge. Dette har ennå negative konsekvenser for tillit til akademiske institusjoner. Samisk lokalkunnskap og kulturkompetanse har bidratt til arkeologiens kunnskapsutvikling og metodebygging.

Undersøkelser har gitt store resultater og avdekket lang historie. Arkeologien har gjennom funnene på Vivallen og i Sösjöfjällen gjort gjennombrudd, og gjennom gjenbegravninger vist hvordan etisk refleksjon har vokst fram i samarbeidet med samisk samfunn. Dokumentasjonsprosjekt som Att spåra sin historia har vist hvor vesentlig kunnskap om sin egen fortid er, og hvor stor virkning samarbeid har. På samme måte har bruk av samiske referansegrupper gitt vitenskapelige framskritt i Västerbotten.

Historien og arkeologien handler ikke bare om fortiden. Samisk historie og arkeologi viser dette med all tydelighet. Samer sjøl skal og må være med på utforskninga av egen historie. Dette er i tråd med FNs urfolkserklæring som slår fast at urfolk har rett til egenkontroll med sin kulturarv og tilknytta forskning. Med samisk kulturkunnskap har man kognitive verktøy som kan hjelpe med å åpne opp fortiden. Da rører man ikke bare med kunnskap om fortiden, men med dagenes politikk. Dette gjelder ikke bare spørsmål om naturressurser, men også om økonomiske ressurser og makt og innflytelse. Dette berører også mennesker, noen vil føre seg truet og andre vil føle seg beriket av samiske perspektiver.

På møtet i Staare ga flere foredragsholdere og bidragsytere eksempler på hvordan samiske stedsnavn både gir innsikt om og forutsetter samisk tradisjons- og språkkunnskap. Dette bør ikke være kontroversielt, men hvem har den og hvem er kompetente til å forske på feltet i dag? Møtet mellom moderne teknologi og språk- og tradisjonskunnskap ble illustrert med bruken av drone for å vise hvordan samiske stedsnavn er sentrale for å forstå landskap og dermed menneskers bruk av landskapet. Disse stedsnavnene har egenverdi som immateriell kulturarv. Med slik kunnskap kan man lettere finne områder som arkeologer kan undersøke. Denne kunnskapen gjør det også mulig å gjennomskue fornorskninger og forsvenskninger, som at svaale (fjellrev) har blitt til svale (en fugl) i norske stedsnavn.

Møtet viste de framskritt som har blitt gjort innafor samisk arkeologi og historie de siste tiåra, men også at forskning tar tid. Vi har fått dokumentert sørsamiske bengjemmer og boplasser fra det vi ekskluderende kaller vikingetida. Kanskje kan det trekkes linjer mellom birgittinerordenen i Vadstena og den samiske misjonsforkjemperen Margareta?

Historieforskninga har gjort framskritt ved å bruke metoder fra andre fagfelt og ved tverrfaglig samarbeid. Nye blikk på kjente kilder kan sette nytt lys på den samiske historien, slik som når samiske aktører trer fram gjennom lesning av tingbøkene fra 1700-tallet og vi får se hvordan de forholdt seg til og forsøkte å påvirke myndighetene. Samiske lokalhistorikere og forskere har på begge sider av riksgrensa gjort betydelig innsats for å øke kunnskapen. Samtidig ser vi at både statsgrensen og andre grenser fremdeles virker hemmende. I Sverige har man for lengst gjort kritisk forskning på lappväsenet, mens i Norge har liknende forskning på lappefogdinsititusjonen akkurat kommet i gang.

Rektor Anders Fällström ved Gaskeuniversiteete poengterte ved åpninga av møtet hvor viktig grensekryssende aktiviteter er, både med hensyn til riksgrense, til grensa mellom tradisjonell urfolkskunnskap og akademisk kunnskap og til grensa mellom urfolk og det øvrige samfunnet. Møtet viste med all tydelighet hvor viktig det er at man evner å samarbeide over slike grenser for å styrke og utvikle kunnskap som er relevant, slik som kommunikasjon og samarbeid mellom historie- og arkeologifagene og samiske lokalsamfunn og institusjoner. Som det stod klart for deltakerne på møtet er det viktig å «få syn på det vi har», altså framskrittene som er gjort og kunnskapen som er etablert. Framskrittene som er gjort de siste tiåra må løftes opp over grensene, og de må fortsette med sterk samisk innflytelse. Til syvende og sist handler dette om å gjøre oss i stand til å tenke store tanker om hva det vil si å være menneske.

Krönikan är publicerad i Ságat. 

 

Alla föredragen vid "Sydsamisk historia: Vad vi vet och 
vägen framåt mot ny kunskap. Möte om arkeologi och historia", Gaskeuniversiteete, Campus Staare, 30–31 januari 2025

Henriette Aasen & Mattis Danielsen:
Innlandet – sørvest i samisk bosettingsområde. Hva vet vi, hva gjør vi og hva ønsker vi?

Med funnet av en samisk boplass fra vikingtid ved Aursjøen i Lesja ble kunnskapen om samisk forhistorie flyttet både sørvestover og bakover i tid. Nærmere Rørosområdet og dagens reinbeitedistrikter har det blitt registrert en god del flere kulturminner de seinere årene. Hvordan ser bildet av samisk fortid ut her i sørvest? Vi vil fortelle om arkeologisk materiale fra Innlandet (tidligere Hedmark og Oppland), og hvordan vi jobber for bedre kunnskap om samiske kulturminner. Samarbeid, formidling og kulturkompetanse er viktige stikkord. Vi vil peke på noen utfordringer, og ønsker for framtidig arbeid.

Henriette Aasen er konservator / arkeolog på Innlandets fylkeskommune. Mattis Danielsen er samisk kulturminneregistrator / feltleder og formidler fra Saanti sijte, Plassja / Røros.

Harald Bugge Midthjell:
Samisk forhistorie i Midt-Skandinavia

Foredraget tar for seg forskningshistorien omkring eldre, sørsamisk aktivitet og bosetning i Midt-Skandinavia og hvordan den har lagt premissene for videre arkeologisk og historisk forskning. Deretter vil jeg presentere et framtidig PhD-prosjekt som tar for seg kartlegging av den sørsamiske jernalderen i Trøndelag og Jämtland, med hjelp på naturvitenskapelige analysemetoder.

Harald Bugge Midthjell er arkeolog og seniorrådgiver i Trøndelag fylkeskommune.

Martin Callanan:
Hva skal Freavnantjahke gievrie med oss?

Freavnantjahke gievrie kom tilbake til Saemien Sijte på Snåsa i 2023. Dette er en berømt tromme som har hatt en lang og til dels vanskelig reise. Tilbakekomsten til Snåsa markerer starten på en ny og spennende etappe på trommas vandringer. I foredraget skal jeg analysere historien til Freavnantjahke gievrie de seneste årene ut fra et teroretisk arkeologisk perspektiv. Jeg spør ’hvor går reisen nå?’ Og ’hva skal Freavnantjahke gievrie med oss?’

Martin Callanan er arkeolog og førsteamanusensis ved NTNU Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet.

Mattis Danielsen:
Eatneme, jieleme jih båatsoe. En arkeologisk reise i det sørsamiske perspektivet

Foredraget vil være en liten reise innenfor et sørsamisk perspektiv på arkeologi og samisk historie. Jeg peker på hvorfor jeg mener at kulturell kompetanse, områdetilhørighet og medvirkning er elementer som bør vies en større plass i samiske kulturminneprosjekter, forvaltning og forskning. Jeg diskuterer potensielle konsekvenser ved å ikke ha oppmerksomhet på dette, og hvordan forutsetningene for sørsamisk medvirkning ser ut idag. Sannhet- og forsoningsprossesser, Indigenous Archaeology / urfolksarkeologi, samisk arkeologi og dekolonisering er bevegelser som berører nettopp disse elementene.

Mattis Danielsen er samisk kulturminneregistrator / feltleder og 
formidler fra Saanti sijte, Plassja/Røros.

Här finns en artikel om Mattis Danielsen och hans arbete.

Nicklas Danielsen & Henrik Nutti:
Foto- og videodokumentasjon av samiske stedsnavn og lokaliteter

Marit Fjellheim ved Aajege – samisk språk og kultursenter har ledet flere prosjekter med å dokumentere samiske stedsnavn i Rørossamisk område. I 2024 innledet Aajege et pilotprosjekt i forlengelse av dette arbeidet, som gikk ut på å benytte seg av blant annet dronefoto og film for å skape et utøket dokumentasjons-materiale. I noen intensive uker under sommerhalvåret 2024 var Henrik Nutti og Nicklas Danielsen ute og gjennomførte dette arbeidet i felt. I dette foredraget vil vi få innblikk i deler av dette dokumentasjonsmaterialet, metodikk, prosess og foreløpige resultater som prosjektet har fremskaffet. 

Nicklas Danielsen er fagleder kultur ved Aajege, samisk språk- og kultursenter, Plassja / Røros. Henrik Nutti är fotograf och renskötare i Sirges sameby, Jåhkåmåhke / Jokkmokk.

Samuel Edquist:
Historiens former

Kortfattade reflektioner om historiebrukens olika former, olika syften, användningar, m.m., och om relationerna förr och nu mellan den akademiska historieforskningen och andra aktörer på det historiekulturella fältet.

Samuel Edquist är professor och ämnesföreträdare för historia vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Gaskeuniversiteete / Mittuniversitetet.

Birgitta Fossum:
Saemien Sijtes innsats under 40 år – kunnskapsoppbygging og metodeutvikling

I det første store kulturminneregistreringsprosjektet i 1984 startet Saemien Sijte sitt arbeid med å dokumentere den sørsamiske forhistorien og historien, dette i et Midt-Norge der sørsamisk historie lenge hadde og er usynliggjort og underkommunisert. Presentasjonen vil gi et lite innblikk i hvordan Saemien Sijte har jobbet siden oppstarten, og hvilken betydelse dette har hatt for kunnskapen om samisk forhistorie, det sørsamiske samfunnet og metodeutvikling.

Birgitta Fossum är PhD i arkeologi och direktör för Saemien sijte, Sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa.

Anders Hansson:
Arkeologi i Jämtland och Härjedalen – en översikt

Med utgångspunkt i arkeologin presenteras översiktligt hur kunskapen och förståelsen för samisk historia och förhistoria växt fram i Jämtland och Härjedalen med särskilt fokus på de senaste 40 åren.

Anders Hansson är 1:e antikvarie och chefsarkeolog vid Jamtli.

Jans Heinerud:
Samisk kulturmiljövård, samverkan och kunskapstillväxt i Västerbottens län

Föredraget är tänkt att ge en bild av hur det samiska kulturmiljöarbetet och kunskapstillväxten har utvecklats i länet de senaste decennierna. Föredraget kommer även att exemplifiera betydelsen av samverkan samt det mångåriga arbetet som Västerbottens museum har haft med de olika samiska nätverken (Samiska kulturnätverket vid VBM, SSR, Sametinget med flera).

Jans Heinerud är arkeolog och avdelningschef för Kulturmiljö vid Västerbottens museum.

I den här artikeln från Riksantikvarieämbetet berättar Jans Heinerud om samverkan mellan det sydsamiska lokalsamhället och Västerbottens museum i processen med återbegravningen av den så kallade Soejvengeele, Skuggmannen, i Aatoeklibpe / Atoklimpen. 

Næjla Joma:
Kartlegging av sørsamiske stedsnavn

Røyrvik kommune har arbeidet med samiske kulturminner i flere år. De er nå inne i en periode der de vil se også på de svenske stedsnavnene, fortrinnsvis i det sørsamiske området. Prosjektet benytter kartet som det helt sentrale i arbeidet. Kartet henter informasjon fra en database som bygger på det norske kartverket og Lantmäteriet sin offentlige kartdatabase. Samlet inneholder databasen flere tusen sørsamiske stedsnavn. De mener materialet er unikt og vil nå arbeide videre, gjerne med egnede aktører, og også å gjøre dette publikt.

Næjla Joma är pensionerad renskötare i Tjåehkeren Sijte och traditionsbärare i sydsamisk kultur, språk och byggnadsskick. Han har initierat och medverkat i en rad projekt som registrerat samiska kulturminnen och ortnamn.

Ewa Ljungdahl:
Att spåra sin historia

Att spåra sin historia var ett EU-finansierat dokumentationsprojekt som bedrevs av Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, 2005-2007. Alla samebyar i Jämtlands län samt Idre sameby deltog i projektet, som gick ut på att samerna själva skulle söka sin historia ute i landskapet, i arkiven och genom intervjuer. Jag var anställd som projektledare, och det var nog de roligaste och mest lärorika åren i mitt arbetsliv.

Ewa Ljungdahl är författare och filosofie magister i arkeologi. Hon har arbetat i en rad arkeologiska och kulturhistoriska dokumentationsprojekt på Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum. 

Här kan du läsa många av Ewa Ljungdahls skrifter om sydsamiska kulturmiljöer, personligheter och mycket annat.

Jonas Monié Nordin:
Avhysning, tradition och uthållighet bland samer i det tidigmoderna och moderna Mellansverige

I ljuset av senare års arkeologiska undersökningar av olika typer av bostäder har en helt ny bild av samsikt liv i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland och Uppland framkommit. Genom historiskarkeologiska metoder har det blivit tydligt att en omfattande samisk befolkning fortlevt genom århundradena och in på 1900-talet och utvecklat traditioner och socioekonomiska strategier.

Jonas Monié Nordin är docent i historisk arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.

Emil Mård Vaadal Eliasson:
«En fremmed kultur i vårt eget land» – Behandling av sørsamisk bosetningshistorie ved Historisk institutt i Trondheim 1965 – 2010

I dette foredraget ser jeg på behandlingen av sørsamisk bosetningshistorie ved Historisk institutt i Trondheim i perioden 1965 – 2010. Foredraget tar utgangspunkt i det grunnlagsdokument jeg utarbeidet for NTNUs rektors offisielle beklagelse overfor sørsamene 9.12.23. Jeg ser spesielt på bruken av den såkalte framrykningsteorien av fagpersoner ved instituttet, og diskuterer i hvilken forstand denne har vært av en slik art den er beklagelig på et institusjonelt nivå. Underveis ser jeg både på de aktuelle forskernes publikasjoner og deres opptreden som ekspertvitner i rettssaker.

Emil Mård Vaadal Eliasson er universitetslektor, Institutt for lærerutdanning, Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet.

Här kan du läsa nyheten på NTNU:s hemsida om rektor Anne Borgs ursäkt till det sydsamiska samhället.

Här kan du läsa en ledartext i Trondheimstidningen Adresseavisen om ursäkten. 

Här kan du läsa NRK:s rapportering om händelsen.

Morgan Oftedal:
Lappefogdens tidlige historie i Norge

Lappefogden forvaltet samisk reindrift i Norge mellom 1894 og 1979, i parallell med embetet på svensk side. Ettersom innehaverne av embetet skulle tolke og håndheve norsk reindriftslovgivning, spilte de en viktig rolle for det samiske samfunnet så lenge de eksisterte. Til tross for dette er embetet svært lite undersøkt. I mitt innlegg skal jeg presentere noen av de tidlige funnene fra mitt PhD-prosjekt om lappefogdene i Trøndelag mellom 1894 og 1940. Vekten blir lagt på den tidligere forskningen, og opprinnelsen til embetet – inspirasjonen fra svensk side, sentralmyndighetenes motiver for embetet, og hvordan embetet ble praktisert på 1890-tallet.

Morgan Oftedal er doktorand i historia, Institutt for moderne samfunnshistorie, NTNU Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet.

Sven Olofsson:
Gränskommissionen och bakgrunden till Lappkodicillen

Föredraget handlar om bakgrunden till Lappkodicillen 1751, som slår fast samernas rätt till renbete på båda sidor om riksgränsen. Major Peter Schnitlers grenseeksaminasjonprotokoller visar ett perspektiv. I arkiven berättar de bevarade protokollen från häradsrätterna om en diskussion utifrån ett annat perspektiv.

Sven Olofsson är universitetslektor vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Gaskeuniversiteete / Mittuniversitetet.

Jan Persson:
Uppslag till forskning för ny kunskap om sydsamisk historia

Jan Persson har rört sig i renskötselns landskap hela livet. De senaste 30 åren har han gjort det med en historisk lins. Han har initierat och deltagit i en rad historiska och arkeologiska projekt som dokumenterar sydsamisk historia i Jämtland och Trøndelag. Han kombinerar renskötselkompetens med ett öga tränat att lokalisera och registrera kulturlämningar i landskapet. Hittills har han registrerat över 1000 kulturlämningar. Några av dem presenteras i den här filmen om rengärdet i Tjouren. Med sydsamisk språkkompetens bjuder också ort- och platsnamn på nya tolkningsmöjligheter i ljuset av det kulturlandskap som nu breder ut sig. I sin presentation vill han fästa akademins blick på några av alla de uppslag till ny forskning som han identifierat i sitt arbete. Jan Persson är pensionerad renskötare i Njaarke sameby. 

Lyssna här på Sameradions intervju med Jan Persson i samband med att han tilldelades Region Jämtland Härjedalens samiska stipendium 2024 för sitt kulturhistoriska arbete. 

Maria Press:
Riksarkivet – en resurs för samisk historieforskning

Maria Press berättar om den samiska satsning som pågår i Riksarkivet. Hon är sedan 2019 Riksarkivets koordinator för samiska arkivfrågor på nordisk nivå och berättar om pågående arbete och möjligheter för samarbete.

Maria Press är chef för Riksarkivet i Östersund, och styrelseledamot i Ájtte. Hon har tidigare arbetat i Arkivverket i Trondheim.

Asbjørn Rørslett Kolberg:
Waren Sardne og Dagspostens samespalte – sørsamiske mediekanaler 1910–1928

Avisa Waren Sardne (1910–13, 1922–27) var en unik sørsamisk stemme i en tid med samisk etnopolitisk manifestasjon og motstand mot statlig assimileringspolitikk og rasisme. Jeg viser hvordan Waren Sardne og den såkalte Samespalten (1918–1928) i trondheimsavisa Dagsposten representerte en tidlig sørsamisk offentlighet for politiske og organisatoriske diskusjoner samt nyheter, personlige fortellinger og annet stoff av felles interesse for det samiske folket. Hvordan er tema som skoler for sørsamiske barn, opplæring på samisk og den rådende fornorskningspolitikken representert og diskutert i Waren Sardne? Fungerte både Waren Sardne og Dagspostens samespalte som trygge arenaer for meningsytringer og personlige fortellinger som ellers trolig ikke ville ha kommet på trykk i majoritetspressen?

Asbjørn Rørslett Kolberg är docent emeritus, Fakultet for lærerutdanning og kunst- og kulturfag, Nord universitet.

Biörn Tjällén:
Om ”lappkvinnan Margareta” – Metodiska problem och målsättningar i arbetet med medeltida samisk kyrkohistoria

Föredraget diskuterar metodiska och teoretiska problem utifrån en episod som ofta förekommer i översikter av samisk kyrkohistoria. Vad kan det medeltida källmaterialet egentligen säga om den samekvinna som vid 1300-talets slut uppmanade svenska prelater att bidra till själavården och kyrkans expansion i norr? Hur väl fungerar våra moderna begrepp i undersökningen av detta material? Vilka målsättningar bör forskningen ha i arbetet med att kartlägga och analysera förhållanden mellan den medeltida kyrkan och statsmakten och olika befolkningar i Nordens norra delar? 

Biörn Tjällén är docent och universitetslektor vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Gaskeuniversiteete / Mittuniversitetet