Möte om sydsamisk arkeologi och historia 30‑31 januari 2025
I januari 2025 bjöd Mittuniversitetet in samtliga samebyar och reinbeitedistrikt, institutioner, språk- och kulturcentra och de andra universiteten på sydsamiskt område, NTNU och Nord universitet, till ett möte i Staare. Syftet var att inleda ett samtal om hur vi kan forska tillsammans.
Henriette Aasen & Mattis Danielsen
Innlandet – sørvest i samisk bosettingsområde. Hva vet vi, hva gjør vi og hva ønsker vi?
Med funnet av en samisk boplass fra vikingtid ved Aursjøen i Lesja ble kunnskapen om samisk forhistorie flyttet både sørvestover og bakover i tid. Nærmere Rørosområdet og dagens reinbeitedistrikter har det blitt registrert en god del flere kulturminner de seinere årene. Hvordan ser bildet av samisk fortid ut her i sørvest? Vi vil fortelle om arkeologisk materiale fra Innlandet (tidligere Hedmark og Oppland), og hvordan vi jobber for bedre kunnskap om samiske kulturminner. Samarbeid, formidling og kulturkompetanse er viktige stikkord. Vi vil peke på noen utfordringer, og ønsker for framtidig arbeid.
Henriette Aasen er konservator / arkeolog på Innlandets fylkeskommune. Mattis Danielsen er samisk kulturminneregistrator / feltleder og formidler fra Saanti sijte, Plassja / Røros.
Se Henriette Aasens och Mattis Danielsens filmade föredrag här.
Harald Bugge Midthjell
Samisk forhistorie i Midt-Skandinavia
Foredraget tar for seg forskningshistorien omkring eldre, sørsamisk aktivitet og bosetning i Midt-Skandinavia og hvordan den har lagt premissene for videre arkeologisk og historisk forskning. Deretter vil jeg presentere et framtidig PhD-prosjekt som tar for seg kartlegging av den sørsamiske jernalderen i Trøndelag og Jämtland, med hjelp på naturvitenskapelige analysemetoder.
Harald Bugge Midthjell er arkeolog og seniorrådgiver i Trøndelag fylkeskommune.
Se Harald Bugge Midthjells filmade föredrag här.
Martin Callanan
Hva skal Freavnantjahke gievrie med oss?
Freavnantjahke gievrie kom tilbake til Saemien Sijte på Snåsa i 2023. Dette er en berømt tromme som har hatt en lang og til dels vanskelig reise. Tilbakekomsten til Snåsa markerer starten på en ny og spennende etappe på trommas vandringer. I foredraget skal jeg analysere historien til Freavnantjahke gievrie de seneste årene ut fra et teroretisk arkeologisk perspektiv. Jeg spør ’hvor går reisen nå?’ Og ’hva skal Freavnantjahke gievrie med oss?’
Martin Callanan er arkeolog og førsteamanusensis ved NTNU Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet.
Se Martin Callanans filmade föredrag här.
Mattis Danielsen
Eatneme, jieleme jih båatsoe. En arkeologisk reise i det sørsamiske perspektivet
Foredraget vil være en liten reise innenfor et sørsamisk perspektiv på arkeologi og samisk historie. Jeg peker på hvorfor jeg mener at kulturell kompetanse, områdetilhørighet og medvirkning er elementer som bør vies en større plass i samiske kulturminneprosjekter, forvaltning og forskning. Jeg diskuterer potensielle konsekvenser ved å ikke ha oppmerksomhet på dette, og hvordan forutsetningene for sørsamisk medvirkning ser ut idag. Sannhet- og forsoningsprossesser, Indigenous Archaeology / urfolksarkeologi, samisk arkeologi og dekolonisering er bevegelser som berører nettopp disse elementene.
Mattis Danielsen er samisk kulturminneregistrator / feltleder og
formidler fra Saanti sijte, Plassja/Røros.
Här kan du se Mattis Danielsens föredrag.
Här finns en artikel om Mattis Danielsen och hans arbete.
Nicklas Danielsen & Henrik Nutti
Foto- og videodokumentasjon av samiske stedsnavn og lokaliteter
Marit Fjellheim ved Aajege – samisk språk og kultursenter har ledet flere prosjekter med å dokumentere samiske stedsnavn i Rørossamisk område. I 2024 innledet Aajege et pilotprosjekt i forlengelse av dette arbeidet, som gikk ut på å benytte seg av blant annet dronefoto og film for å skape et utøket dokumentasjons-materiale. I noen intensive uker under sommerhalvåret 2024 var Henrik Nutti og Nicklas Danielsen ute og gjennomførte dette arbeidet i felt. I dette foredraget vil vi få innblikk i deler av dette dokumentasjonsmaterialet, metodikk, prosess og foreløpige resultater som prosjektet har fremskaffet.
Nicklas Danielsen er fagleder kultur ved Aajege, samisk språk- og kultursenter, Plassja / Røros. Henrik Nutti är fotograf och renskötare i Sirges sameby, Jåhkåmåhke / Jokkmokk.
Här kan du se Nicklas Danielsens och Henrik Nuttis filmade föredrag.
Samuel Edquist
Historiens former
Kortfattade reflektioner om historiebrukens olika former, olika syften, användningar, m.m., och om relationerna förr och nu mellan den akademiska historieforskningen och andra aktörer på det historiekulturella fältet.
Samuel Edquist är professor och ämnesföreträdare för historia vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Gaskeuniversiteete / Mittuniversitetet.
Här kan du se Samuel Edqvists filmade föredrag.
Birgitta Fossum
Saemien Sijtes innsats under 40 år – kunnskapsoppbygging og metodeutvikling
I det første store kulturminneregistreringsprosjektet i 1984 startet Saemien Sijte sitt arbeid med å dokumentere den sørsamiske forhistorien og historien, dette i et Midt-Norge der sørsamisk historie lenge hadde og er usynliggjort og underkommunisert. Presentasjonen vil gi et lite innblikk i hvordan Saemien Sijte har jobbet siden oppstarten, og hvilken betydelse dette har hatt for kunnskapen om samisk forhistorie, det sørsamiske samfunnet og metodeutvikling.
Birgitta Fossum är PhD i arkeologi och direktör för Saemien sijte, Sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa.
Se Birgitta Fossums filmade föredrag här.
Anders Hansson
Arkeologi i Jämtland och Härjedalen – en översikt
Med utgångspunkt i arkeologin presenteras översiktligt hur kunskapen och förståelsen för samisk historia och förhistoria växt fram i Jämtland och Härjedalen med särskilt fokus på de senaste 40 åren.
Anders Hansson är 1:e antikvarie och chefsarkeolog vid Jamtli.
Se Anders Hanssons filmade föredrag här.
Jans Heinerud
Samisk kulturmiljövård, samverkan och kunskapstillväxt i Västerbottens län
Föredraget är tänkt att ge en bild av hur det samiska kulturmiljöarbetet och kunskapstillväxten har utvecklats i länet de senaste decennierna. Föredraget kommer även att exemplifiera betydelsen av samverkan samt det mångåriga arbetet som Västerbottens museum har haft med de olika samiska nätverken (Samiska kulturnätverket vid VBM, SSR, Sametinget med flera).
Jans Heinerud är arkeolog och avdelningschef för Kulturmiljö vid Västerbottens museum.
Se Jans Heineruds filmade föredrag här.
Næjla Joma
Kartlegging av sørsamiske stedsnavn
Røyrvik kommune har arbeidet med samiske kulturminner i flere år. De er nå inne i en periode der de vil se også på de svenske stedsnavnene, fortrinnsvis i det sørsamiske området. Prosjektet benytter kartet som det helt sentrale i arbeidet. Kartet henter informasjon fra en database som bygger på det norske kartverket og Lantmäteriet sin offentlige kartdatabase. Samlet inneholder databasen flere tusen sørsamiske stedsnavn. De mener materialet er unikt og vil nå arbeide videre, gjerne med egnede aktører, og også å gjøre dette publikt.
Næjla Joma är pensionerad renskötare i Tjåehkeren Sijte och traditionsbärare i sydsamisk kultur, språk och byggnadsskick. Han har initierat och medverkat i en rad projekt som registrerat samiska kulturminnen och ortnamn.
Här kan du se Næjla Jomas filmade föredrag.
Ewa Ljungdahl
Att spåra sin historia
Att spåra sin historia var ett EU-finansierat dokumentationsprojekt som bedrevs av Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, 2005-2007. Alla samebyar i Jämtlands län samt Idre sameby deltog i projektet, som gick ut på att samerna själva skulle söka sin historia ute i landskapet, i arkiven och genom intervjuer. Jag var anställd som projektledare, och det var nog de roligaste och mest lärorika åren i mitt arbetsliv.
Ewa Ljungdahl är författare och filosofie magister i arkeologi. Hon har arbetat i en rad arkeologiska och kulturhistoriska dokumentationsprojekt på Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum.
Se Ewa Ljungdahls filmade föredrag här.
Jonas Monié Nordin
Avhysning, tradition och uthållighet bland samer i det tidigmoderna och moderna Mellansverige
I ljuset av senare års arkeologiska undersökningar av olika typer av bostäder har en helt ny bild av samsikt liv i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland och Uppland framkommit. Genom historiskarkeologiska metoder har det blivit tydligt att en omfattande samisk befolkning fortlevt genom århundradena och in på 1900-talet och utvecklat traditioner och socioekonomiska strategier.
Jonas Monié Nordin är docent i historisk arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.
Emil Mård Vaadal Eliasson
«En fremmed kultur i vårt eget land» – Behandling av sørsamisk bosetningshistorie ved Historisk institutt i Trondheim 1965 – 2010
I dette foredraget ser jeg på behandlingen av sørsamisk bosetningshistorie ved Historisk institutt i Trondheim i perioden 1965 – 2010. Foredraget tar utgangspunkt i det grunnlagsdokument jeg utarbeidet for NTNUs rektors offisielle beklagelse overfor sørsamene 9.12.23. Jeg ser spesielt på bruken av den såkalte framrykningsteorien av fagpersoner ved instituttet, og diskuterer i hvilken forstand denne har vært av en slik art den er beklagelig på et institusjonelt nivå. Underveis ser jeg både på de aktuelle forskernes publikasjoner og deres opptreden som ekspertvitner i rettssaker.
Emil Mård Vaadal Eliasson er universitetslektor, Institutt for lærerutdanning, Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet.
Se Emil Mård Vaadal Eliassons filmade föredrag här.
Här kan du läsa nyheten på NTNU:s hemsida om rektor Anne Borgs ursäkt till det sydsamiska samhället.
Här kan du läsa en ledartext i Trondheimstidningen Adresseavisen om ursäkten.
Här kan du läsa NRK:s rapportering om händelsen.
Morgan Oftedal
Lappefogdens tidlige historie i Norge
Lappefogden forvaltet samisk reindrift i Norge mellom 1894 og 1979, i parallell med embetet på svensk side. Ettersom innehaverne av embetet skulle tolke og håndheve norsk reindriftslovgivning, spilte de en viktig rolle for det samiske samfunnet så lenge de eksisterte. Til tross for dette er embetet svært lite undersøkt. I mitt innlegg skal jeg presentere noen av de tidlige funnene fra mitt PhD-prosjekt om lappefogdene i Trøndelag mellom 1894 og 1940. Vekten blir lagt på den tidligere forskningen, og opprinnelsen til embetet – inspirasjonen fra svensk side, sentralmyndighetenes motiver for embetet, og hvordan embetet ble praktisert på 1890-tallet.
Morgan Oftedal er doktorand i historia, Institutt for moderne samfunnshistorie, NTNU Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet.
Här finns Morgan Oftedals filmade föreläsning.
Sven Olofsson
Gränskommissionen och bakgrunden till Lappkodicillen
Föredraget handlar om bakgrunden till Lappkodicillen 1751, som slår fast samernas rätt till renbete på båda sidor om riksgränsen. Major Peter Schnitlers grenseeksaminasjonprotokoller visar ett perspektiv. I arkiven berättar de bevarade protokollen från häradsrätterna om en diskussion utifrån ett annat perspektiv.
Sven Olofsson är universitetslektor vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Gaskeuniversiteete / Mittuniversitetet.
Se Sven Olofssons filmade föredrag här.
Jan Persson
Uppslag till forskning för ny kunskap om sydsamisk historia
Jan Persson har rört sig i renskötselns landskap hela livet. De senaste 30 åren har han gjort det med en historisk lins. Han har initierat och deltagit i en rad historiska och arkeologiska projekt som dokumenterar sydsamisk historia i Jämtland och Trøndelag. Han kombinerar renskötselkompetens med ett öga tränat att lokalisera och registrera kulturlämningar i landskapet. Hittills har han registrerat över 1000 kulturlämningar. Med sydsamisk språkkompetens bjuder också ort- och platsnamn på nya tolkningsmöjligheter i ljuset av det kulturlandskap som nu breder ut sig. I sin presentation vill han fästa akademins blick på några av alla de uppslag till ny forskning som han identifierat i sitt arbete. Jan Persson är pensionerad renskötare i Njaarke sameby.
Du kan se Jan Perssons filmade föredrag här.
I den här filmen berättar Jan Persson om rengärdet i Tjouren.
Maria Press
Riksarkivet – en resurs för samisk historieforskning
Maria Press berättar om den samiska satsning som pågår i Riksarkivet. Hon är sedan 2019 Riksarkivets koordinator för samiska arkivfrågor på nordisk nivå och berättar om pågående arbete och möjligheter för samarbete.
Maria Press är chef för Riksarkivet i Östersund, och styrelseledamot i Ájtte. Hon har tidigare arbetat i Arkivverket i Trondheim.
Här kan du se Maria Press filmade föredrag.
Asbjørn Rørslett Kolberg
Waren Sardne og Dagspostens samespalte – sørsamiske mediekanaler 1910–1928
Avisa Waren Sardne (1910–13, 1922–27) var en unik sørsamisk stemme i en tid med samisk etnopolitisk manifestasjon og motstand mot statlig assimileringspolitikk og rasisme. Jeg viser hvordan Waren Sardne og den såkalte Samespalten (1918–1928) i trondheimsavisa Dagsposten representerte en tidlig sørsamisk offentlighet for politiske og organisatoriske diskusjoner samt nyheter, personlige fortellinger og annet stoff av felles interesse for det samiske folket. Hvordan er tema som skoler for sørsamiske barn, opplæring på samisk og den rådende fornorskningspolitikken representert og diskutert i Waren Sardne? Fungerte både Waren Sardne og Dagspostens samespalte som trygge arenaer for meningsytringer og personlige fortellinger som ellers trolig ikke ville ha kommet på trykk i majoritetspressen?
Asbjørn Rørslett Kolberg är docent emeritus, Fakultet for lærerutdanning og kunst- og kulturfag, Nord universitet.
Se Asbjørn Rørslett Kolbergs filmade föredrag här.
Biörn Tjällén
Om ”lappkvinnan Margareta” – Metodiska problem och målsättningar i arbetet med medeltida samisk kyrkohistoria
Föredraget diskuterar metodiska och teoretiska problem utifrån en episod som ofta förekommer i översikter av samisk kyrkohistoria. Vad kan det medeltida källmaterialet egentligen säga om den samekvinna som vid 1300-talets slut uppmanade svenska prelater att bidra till själavården och kyrkans expansion i norr? Hur väl fungerar våra moderna begrepp i undersökningen av detta material? Vilka målsättningar bör forskningen ha i arbetet med att kartlägga och analysera förhållanden mellan den medeltida kyrkan och statsmakten och olika befolkningar i Nordens norra delar?
Biörn Tjällén är docent och universitetslektor vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Gaskeuniversiteete / Mittuniversitetet.