Med siktet inställt på skidskytte

Fre 28 dec. 2018 15:05

På Nationellt vintersportcentrum (NVC) vid Mittuniversitetet bedrivs omfattande forsknings- och utvecklingsarbete för att utveckla svenskt skidskytte. Arbetet är extra intensivt under denna säsong med sikte på stundande VM i Skidskytte i Östersund, mars 2019.

Skidskytt i Östersund

Vi har intervjuat några av de forskare som är inblandade i forskningen som rör skidskytte med sin unika kombination av längdskidåkning och skytte. Först ut är professor H-C Holmberg.

Skidskyttar har liksom längdskidåkare bra kondition med höga testvärden. I tävlingssituationer beror slutresultatet till stor del på skidåkningen som står för cirka 60 procent av prestationen i sprint och något mindre i distanstävlingarna. Men det som gör skidskytte speciellt som uthållighetsidrott är skjutmomentet som inkluderar träffsäkerheten och tiden på skjutvallen. Totalt bidrar skjutmomentet med 35 procent av prestationen i sprint och upp till 50 procent i distanstävlingar.

– Förmågan att skjuta bra och snabbt inkluderar även en snabb återhämtning från skidåkningen i samband med det liggande och stående skjutmomentet då hjärtfrekvensen vanligtvis sjunker från 90 till 70 respektive 80 procent, säger professor H-C Holmberg.

Marko Laaksonen vid NVC har tidigare varit förbundskapten för de svenska och finska skidskyttelandslagen. Nu forskar han bland annat om skidskytte på Mittuniversitetet. Han förklarar mer utförligt om de olika delarna av skjutmomentet.

Detta moment handlar inte enbart om att kunna stabilisera geväret och att sikta ordentligt. Skjutprestationen beror även på balans, hur den aktive fyrar av skottet (exempelvis förtryck) och psykologiska faktorer.

– Under de Olympiska spelen i Sochi 2014, var den genomsnittliga träffsäkerheten för medaljörerna bland män och kvinnor 97 procent. Men i Pyeongchang, där det var svårare väder- och vindförhållanden, sjönk träffsäkerheten med ca 5 procent, säger docent Marko Laaksonen.

Malin Jonsson vid NVC, som är Sveriges första doktorand i skidskytte, forskar bland annat på hur geväret påverkar prestationen. Hon berättar att geväret, som minst måste väga 3,5 kg, bidrar till en ökad syrekonsumtion, hjärtfrekvens och andningsfrekvens samt ökar mjölksyrekoncentrationen i blodet i samband med skidåkningen. Men hur mycket dessa variabler varierar är individuellt. Utöver detta så ökar benarbetet när man åker skidor med gevär och de aktiva kommer en kortare sträcka för varje rörelsecykel.

– Effekten av den extra vikten som geväret bidrar med är ofta mer uttalad bland kvinnor som trots att de vanligtvis väger mindre har samma vikt på geväret. En bättre anpassning av utrustning och en ökad förståelse av åkteknik med eller utan gevär kan hjälpa skidskyttar att förbättra sin prestation, säger Malin Jonsson.

En skidskytt genomför en tävling på cirka 95 procent av maximal hjärtfrekvens och flera aktiva har redan på det första varvet 5-7 mmol/L mjölksyrekoncentration i blodet, de åker med andra ord över sin ”mjölksyratröskel”.

– Under de senaste åren har det skett en intressant utveckling med kortare tid till första skott och under själva skjutmomentet där den aktive under en begränsad tid (25-30 sekunder) behöver preparera, skjuta (ca 10 sekunder) och därefter lämna skjutvallen. Tiden i samband med skjutning förklarar cirka 2-4 procent av den totala prestationen, men kan vara en avgörande faktor i kampen om medaljer, säger Marko.

– Skidskytte är en komplex idrott, som jämfört med längdskidåkning är betydligt mindre beforskad. Här finns betydande kunskapsvinster som kan utveckla förståelsen av begränsade faktorer, förbättra aktivas träning och lyfta Svenskt skidskytte ytterligare en nivå, säger H-C Holmberg.

– Att väder (exempelvis temperatur och sikt) och vindförhållanden kan påverka skjutprestationen uppmärksammades nyligen i samband med OS i Pyeongchang 2018 och anpassningen av skjutstrategi till yttre förhållanden kan bli en betydelsefull faktor även under VM i Östersund 2019, fortsätter H-C Holmberg.


Sidan uppdaterades 2022-06-08