HOMERISK – Riskhanteringsstrategier när hushåll förlorar strömförsörjning och digital infrastruktur

Mer specifikt ska projektet fokusera på energiförsörjningssystem samt informations- och kommunikationsteknik (IKT). Inom dessa ramar ställer vi frågan hur individer och hushåll kan förbereda sig inför ett bortfall av så pass grundläggande samhällsfunktioner. 

I syfte att maximera nyttan av förväntade rön kommer projektet att tillämpa en komparativ metod i två dimensioner: (i) vertikalt genom att länka hushållet till nationella krisplaner, därmed behandlas förhållandet mellan planering och verklighet; och (ii) horisontellt genom att jämföra riskregimer i Sverige och Norge samt på Island.

I samtliga tre länder har offentliga institutioner utarbetat planer och scenarier för hur sådana krissituationer ska hanteras, planer som av nödvändighet påverkar medborgarkonsumentens krishantering. Dessa planer är dock relativt förenklade och ofta orealistiska som praktiskt stöd för befolkningen. Detta utgör en allvarlig säkerhetsrisk eftersom de kommer att vara till begränsad hjälp i en krissituation.

Detta projekt utgår därför från påståendet att bristande kunskap om hur invånarna kommer att bete sig i händelse av kris, och även vilka resurser de utgör, är en allvarlig brist inom krisplaneringen. Hushållet är en central punkt i människors liv, vilket nödvändiggör studier om vad som kännetecknar hushållslivet, vilka resurser som är kopplade till privatlivet och hur dessa resurser kan användas vid krissituationer.

Studien lägger särskilt fokus på både vardagslivets teknologirelaterade sårbarhet och de sociala nätverk som samtliga hushåll vävts in i. Det hävdas att denna information är en direkt förutsättning för att myndigheter ska kunna utveckla effektiva och livsavgörande krishanteringsplaner. Projektets design maximerar nyttan av forskningsrönen så att den kunskap som projektet genererar kan vara av betydande värde för framtida krisplanering.

Resultat

Under våren 2018 avslutades forskningsprojektet HOMERISK som våra forskare Linda Kvarnlöf, Erika Wall och Jens Ljungdahl har varit verksamma i sedan 2014. Forskningsprojektet har finansierats av Norges statliga forskningsråd och fokuserar vid hushålls riskuppfattningar och beredskapspraktiker. Forskningsprojektet är ett nordiskt samarbete mellan norska SIFO (projektägare), Islands universitet och Mittuniversitetet.

Forskningsprojektet har bland annat genom olika fallstudier, så som Laerdalsbranden i Norge och stormen Ivar i Sverige, studerat hur hushålls krisberedskap manifesteras i en verklig kris när strömmen försvinner under en längre tid. Resultaten visar att människors hemberedskap många gånger finns inbäddade i vardagens sysslor och praktiker, utan att det artikuleras i termer av hemberedskap av hushållen själva. Forskningsprojektet belyser också den robusthet som finns i rurala hushåll och lokalsamhället som drabbas av en kris.