Skolledarskap i Saepmie – Kunskap, tradition och framtid

I norra Sverige, inom det område som kallas Saepmie, lever och verkar samer och icke-samer integrerat. Här har skolledare en särskilt viktig roll i att skapa förståelse, respekt och kunskap om samiska språk, traditioner och rättigheter. Trots detta visar forskning att många rektorer saknar den kunskap som krävs för att möta dessa frågor i sin vardag.

Detta forskningsprojekt, lett av Sandra Lund, syftar till att kartlägga och fördjupa förståelsen för hur rektorer i samiska förvaltningskommuner uppfattar sitt uppdrag, vilken kunskap de har om samiska perspektiv – och vilka utmaningar de möter. Projektet pågår mellan 2 oktober 2025 till 31 september 2026.

Konflikter kring markanvändning, utifrån turism och behov av mineraler och övriga naturresurser i Saepmie, har ökat under senare år. Samtidigt saknas ofta kunskap om samisk kultur och historia bland beslutsfattare. Skolan har en nyckelroll i att förebygga framtida konflikter genom att förmedla kunskap och skapa möten mellan kulturer. Men hur rustade är skolledare för detta uppdrag?

Syfte

Syftet med studien är att beskriva och förstå rektorers kunskap om och handlingar relaterande till samiska traditioner och språk i samiska förvaltningskommuner.

Hur beskriver och förstår rektorer sitt uppdrag som rektor i samiska förvaltningskommuner?
Vilken kunskap om samiskt språk och traditioner har svenska rektorer i samiska förvaltningskommuner?
Vilka förutsättningar och möjliga dilemman möter rektorer av i samiska förvaltningskommuner?

Metod

Studien genomförs i fyra arbetspaket:

Litteraturöversikt över tidigare forskning om utbildningsledarskap i urfolkssammanhang.
Forskningscirklar med rektorer för att diskutera erfarenheter, dilemman och kunskapsluckor.
Enkätundersökning riktad till rektorer i samiska förvaltningskommuner.
Spridning av resultat genom ett populärvetenskapligt bokkapitel och en vetenskaplig artikel.

Betydelse

Projektet bidrar med ny kunskap om skolledarskap i en unik svensk kontext där samer och icke-samer delar utbildningsmiljö. Resultaten kan ligga till grund för framtida utbildningsinsatser, policyutveckling och forskning – både nationellt och internationellt.