Så ska sociala företag få bättre villkor för att växa på landsbygden

– Sociala företag förväntas i allt högre grad hantera samhällsutmaningar utan att få de verktyg som de behöver. Det är inte hållbart. Det finns en politisk vilja i Sverige, men de befintliga systemen är inte utformade för hur dessa organisationer faktiskt arbetar. Våra rekommendationer visar vad som behöver förändras, säger Yvonne von Friedrichs, professor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet och projektledare för MERSE. 

Sociala företag fungerar ofta som motorer för innovation genom att utveckla praktiska lösningar på samhällsutmaningar, ofta i samverkan med andra aktörer, med målet att skapa social nytta snarare än privat vinst. Det kan till exempel vara ett företag som driver ett café där personer som står långt från arbetsmarknaden får arbete och stöd tillbaka in i jobb. 

Trots att sociala företag spelar en växande roll i många landsbygdsområden saknar de ofta långsiktig finansiering, tydliga regelverk och stöd som är anpassade till deras verksamhet. Det riskerar att begränsa både företagens utveckling och deras bidrag till lokal service, sysselsättning och inkludering.

De nya policyrekommendationerna ger konkret vägledning kring hur landsbygdspolitiken kan utformas för att stärka de sociala företagen. De bygger på forskning, dialoger, pilotstudier och testade metoder som involverat sociala entreprenörer, stödorganisationer och beslutsfattare i Finland, Irland, Island, Norge och Sverige. Tillsammans pekar de ut vad som krävs för att skapa mer stabila och fungerande förutsättningar för socialt företagande. 

Fem områden pekas ut som avgörande

Rapporten som tagit fram inom ramarna för det EU-finansierade forskningsprojektet MERSE, identifierar fem centrala områden där förändringar inom politik och stöd bedöms nödvändiga för att ge sociala företag bättre förutsättningar. 

För det första efterlyses ett tydligare politiskt erkännande av sociala företag, bland annat genom gemensamma definitioner och bättre statistik. Ett centralt förslag är att införa så kallad “rural proofing” som innebär att politiska beslut systematiskt analyseras utifrån deras konsekvenser för landsbygden.

För det andra lyfts behovet av långsiktiga finansieringslösningar. Korta projektstöd pekas ut som ett återkommande hinder. I stället föreslås fleråriga stödformer och kombinationer av bidrag, lån och utvecklingsstöd, anpassade till mindre och ofta resursbegränsade verksamheter.

Offentlig upphandling anges som ett tredje nyckelområde. Genom att i större utsträckning använda sociala kriterier skulle fler sociala företag kunna konkurrera och samtidigt bidra till samhällsnytta inom exempelvis lokal service, arbetsintegration och omsorg. Därutöver betonas behovet av mer träffsäkra rådgivnings- och stödsystem, liksom bättre verktyg för att mäta och synliggöra de sociala värden som verksamheterna skapar.

Slutligen pekar rapporten ut sociala företag som strategiska samarbetspartners i lokal och regional utveckling – inte minst för kommuner med utmaningar kring service, kompetensförsörjning och inkludering.

Outnyttjad resurs i landsbygdsutvecklingen

Enligt MERSE finns en betydande men idag delvis outnyttjad potential i sociala företag. Susanne Vinderå, verksamhetsledare på Coompanion, bekräftar att sociala företag skulle kunna bidra betydligt mer till den svenska samhällsutvecklingen framåt. 

– Sociala företag skapar redan många arbetstillfällen och löser viktiga samhällsbehov där andra aktörer saknas. Med rätt förutsättningar kan de bli en betydligt starkare kraft i Sveriges landsbygdsutveckling och bidra till mer resilienta lokalsamhällen, säger Susanne Vinderå som varit en del av projektet.

Rekommendationerna är utformade som ett konkret underlag för politiska beslut och strategier på nationell, regional och lokal nivå.

Europeiskt samarbete bakom resultaten

Forskningsprojektet MERSE – Business Models Empowering Rural Social Entrepreneurship har genomförts inom ramen för det EU-programmet Interreg Northern Periphery and Arctic (NPA) mellan 2023 och 2026. Projektet har samlat forskare, offentliga aktörer och stödorganisationer från Finland, Irland, Island, Norge och Sverige för att stärka förutsättningarna för socialt företagande i landsbygdsområden. 

MERSE finansieras av Interreg NPA, men också Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland. Enligt projektgruppen har samarbetet mellan länderna varit avgörande.

– Vi har kartlagt och jämfört villkoren för sociala företag i olika europeiska länder och vi ser att många av utmaningarna delas av länderna i norra Europa. Genom att arbeta tillsammans har vi kunnat identifiera lösningar som både är breda och möjliga att anpassa lokalt, regionalt och nationellt, säger Cecilia Dalborg, lektor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet. 

Vill påverka landsbygdspolitiken i praktiken

Förhoppningen är nu att rekommendationerna ska omsättas i konkreta reformer. I en tid då många landsbygdsområde brottas med minskad befolkning, kompetensbrist och begränsad tillgång till service pekar policyrekommendationerna ut vad som krävs för att socialt företagande ska kunna bli en mer etablerad och långsiktig del av samhällsutvecklingen i norra Europa.

Kontaktpersoner

Yvonne von Friedrichs, projektledare MERSE och professor emerita i företagsekonomi vid Mittuniversitetet, 070-588 54 19, yvonne.vonfriedrichs@miun.se 

Cecilia Dalborg, lektor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet, 070-259 13 37, cecilia.dalborg@miun.se 

Susanne Vinderå, verksamhetsledare Coompanion Västernorrland, 070-591 19 93, susanne.vindera@coompanion.se