Ämnespresentation geografi och kulturgeografi
I varje nummer av HUV-nytt får ett ämne möjlighet att övergripande presentera sin verksamhet, som utbildning, forskning, aktuella projekt, och planer för ämnets framtid. Den här gången har turen kommit till kulturgeografi och geografi, och ämnesföreträdaren Kristina Zampoukos.
En utgångspunkt vid kulturgeografiska studier av samhället är att rummet, exempelvis i form av geografiska skillnader och förutsättningar, spelar en avgörande roll och har ett eget förklaringsvärde. Kulturgeografi omfattar flera underdiscipliner (såsom exempelvis politisk geografi, ekonomisk geografi, social geografi etcetera). Vid Mittuniversitetet har kulturgeografiämnet länge haft sin särskilda tillämpning inom det turismgeografiska fältet. På utbildningssidan ger vi emellertid kurser i till exempel politisk geografi, ekonomisk geografi, mobilitetens geografi med flera.
Ett exempel på en kurs i kulturgeografi som ges vid Mittuniversitetet är ”Ekonomisk geografi – från det lokala till det globala” som ges som distanskurs på A-nivå. Under kursen diskuteras bland annat uppkomsten och effekterna av en ojämn geografisk utveckling, en rumslig arbetsdelning, samt strukturomvandlingar och dess konsekvenser för lokala och regionala ekonomier. Särskild uppmärksamhet ägnas under kursen åt att undersöka hur ekonomiska verksamheter, aktörer och processer på olika skal-nivåer kan relateras till varandra.
Inom geografiämnet ryms både naturvetenskapliga perspektiv (naturgeografi) och samhällsvetenskapliga perspektiv (kulturgeografi) där många geografiska frågeställningar finner sina svar genom att båda perspektiven beaktas. Geografiämnet betonar särskilt samspelet mellan människan, samhället och miljön ur ett helhetsperspektiv och hur landskap formas och förändras. Därför blir också hållbarhet ett viktigt begrepp inom ämnet. Vid Mittuniversitetet ges för närvarande kurser i geografi inom lärarutbildningen och som uppdragsutbildning till grundskollärare (Lärarlyftet) samt som en fristående distanskurs om miljöförändringar. I våra geografikurser har vi fokus på bland annat landskapsanalys, hållbarhet, människans påverkan på miljö och hur människans levnadsvillkor och verksamheter påverkas av olika natur- och kulturförhållanden.
Tre forskningsområden
Den kulturgeografiska forskningen är i huvudsak koncentrerad till tre områden: Turismgeografi, Geografier för omtvistade landskap, resursplanering och förvaltning, samt Arbetsgeografier i förändring. Det sistnämnda området är ”yngst” vid Mittuniversitetet. Inom ramen för ett Forte-finansierat projekt studeras gig-arbetares tillvaro och arbetsgeografier med fokus på den svenska kontexten. Vi intervjuar människor som utför gig inom olika delar av tjänstesektorn, från cykelbud, städerskor och barnvakter till sjuksystrar och översättare. En av de analyser som vi arbetar med för tillfället handlar om hur de urbana tjänstemarknadernas ”algorytmik” för vissa innebär nya möjligheter att spara tid, medan många av dem som utför hushållsnära tjänster på olika sätt blir bestulna på tid, och därmed även får det svårare att reproducera sig själva som biologiska och sociala varelser.
Sedan några tillbaka arbetar vi med studier kring naturens betydelse för människors hälsa och hur den fysiska planeringen och stadsplaneringen kan arbeta för att säkerställa jämlik tillgång till natur och hur man i samhällsplaneringen kan arbeta med mer inkluderande perspektiv. Det Kamprad-finansierade projektet ”Tillgängliga naturmiljöer för att främja aktivt och hälsosamt åldrande” får mycket uppmärksamhet från kommuner, länsstyrelser och regioner för att förstå mer kring vilka faktorer som möjliggör och hindrar deltagande i utomhusvistelser, fysiska aktiviteter och rekreation i närområden. Kopplat till projektet finns också den första studenten som läser det forskningsförberedande mastersprogrammet i turism så det blir intressant att följa och utvärdera den satsningen.
Siktar mot forskarutbildning
Vi har många planer för framtiden, men bland de viktigaste och mest aktuella är att vi just nu arbetar med en ansökan om att inrätta kulturgeografi som forskarutbildningsämne vid Mittuniversitetet. Trots att vi är relativt få seniora tillsvidareanställda i ämnet är vi framgångsrika vad gäller vetenskapliga publikationer och forskningsansökningar. Ambitionen är att fortsätta utveckla forskningsmiljön, för att kunna växa som ämne. Det pågår också ett arbete för att utveckla fler kurser i kulturgeografi på kandidat- och avancerad nivå.
Kristina Zampoukos är docent och ämnesföreträdare för geografi och kulturgeografi.
Den närmaste tiden anordnar vi bland annat flera sessioner vid Nordens största turismforskningskonferens, Nordic Symposium of Tourism and Hospitality Research, som äger rum i Östersund den 19–21 september 2023.
Dimitri Ioannides är, tillsammans med forskare vid Oulu universitet och Universidad Nacional de Tierra del Fuego (Argentina), redaktör för en bok om polarturism som kommer att ges ut av CABI förlag någon gång under nästa år. Daniel Laven har just återvänt från Israel där han deltagit i en konferens och även samlat in data för en ny studie.
Jag kommer också, tillsammans med kollegor vid Uppsala universitet samt Aalborgs universitet, att anordna en internationell workshop i mitten av maj i år. Detta med anledning av ett temanummer i tidskriften Journal of Ethnic and Migration Studies som jag är gästredaktör för.
Kontakt
