Sök

Andra söktjänster

Kurser och program Kursplaner Välkomstbrev Personal Lediga jobb

Spel & quiz för lärande

Spelbaserat lärande kan skapa engagemang, aktivitet och fördjupat lärande i högre utbildning. Projekten visar hur spelmekanismer kan användas för att utveckla historiskt tänkande, träna datalogiska färdigheter och skapa nya lärmiljöer för både campus- och distansstudenter.

Projekten visar:

  • Använd spelmekanismer för att öka studenternas engagemang.
  • Låt spel stödja utvecklingen av ämnesspecifika förmågor.
  • Skapa aktiva läraktiviteter även i distansundervisning.
  • Pröva spelbaserade övningar för att träna problemlösning och tänkande.
  • Utforska virtuella lärmiljöer som komplement till traditionell undervisning.

Studenter lär sig APA med hjälp av självstudie-quiz

Projektet Från grundkurs till uppsats: Ett interaktivt verktyg för att bemästra APA-skrivregler syftar till att utveckla ett digitalt stöd som hjälper studenter att lära sig APA-referenshantering och akademiskt skrivande på ett mer strukturerat och självständigt sätt. Projektet utgår från erfarenheten att många studenter har svårt att tillämpa APA-regler korrekt, vilket leder till att handledningstid ofta används till formalia istället för innehåll och vetenskaplig analys.

Projektgruppen utvecklar därför självrättande quiz i Canvas, uppdelade i olika moduler som kan användas genom hela utbildningen – från grundkurser till uppsatsskrivande. Modulerna ska kunna anpassas till olika kursers behov, exempelvis källhänvisningar, citatteknik, formatering eller statistisk rapportering.

En viktig del av projektet är också att undersöka om sådana interaktiva övningar faktiskt förbättrar studenternas kunskaper om APA. Därför planeras både pilottester och en jämförande studie där en grupp studenter använder verktyget medan en kontrollgrupp följer ordinarie undervisning. Resultaten ska analyseras och spridas genom vetenskaplig rapportering

Spela en tidslinje

Projektet HistoTree – Att spela sig igenom historiens förgreningar visar hur spelbaserat lärande kan skapa engagemang och ge nya ingångar till analys, reflektion och historiskt tänkande. Resultaten visar att historiska spel inte främst är intressanta för att lära ut enskilda fakta, utan för att hjälpa studenter att förstå orsakssamband, historiska processer och olika perspektiv på historien. Särskilt strategispel med så kallade technology trees visade potential att synliggöra hur faktorer som ekonomi, politik, teknik och samhällsutveckling påverkar varandra över tid.

Projektet visade också att olika typer av spel stödjer olika former av lärande. Strategispel kan hjälpa studenter att resonera kring strukturer, utveckling och historiska förlopp, medan rollspel och berättelsedrivna spel kan ge en mer levande förståelse för hur människor upplevde historiska miljöer och händelser. Studenternas svar visar att spel kan öka motivationen, väcka intresse för ämnet och skapa förutsättningar för djupare diskussioner kring historiska tolkningar och förklaringar.

  • Använd spel för att diskutera orsaker och konsekvenser, inte bara historiska fakta.
  • Låt spelandet följas av analys och reflektion där studenterna kopplar sina erfarenheter till kurslitteratur och teorier.
  • Kombinera olika speltyper – strategispel för strukturell förståelse och berättelsedrivna spel för historisk inlevelse.
  • Använd spel som utgångspunkt för kritiska samtal om perspektiv, bias och hur historien framställs. 
  • Se spel som ett komplement till undervisningen, särskilt för att öka engagemang och skapa aktiva lärsituationer

Stärk studenters datalogiska tänkande

Spelbaserat lärande kan användas för att stärka studenters datalogiska tänkande och förståelse för programmeringens grunder. Det visar projektet SPEDAT – Spel för datalogiskt tänkande. Genom engagerande och tydligt strukturerade läraktiviteter kan undervisningen stötta både motivation och lärande. Projektets resultat visar att spelbaserat lärande kan användas för att träna centrala programmeringsbegrepp på ett mer engagerande och tillgängligt sätt. I stället för att fokusera på ett specifikt programmeringsspråk riktades spelet mot grundläggande färdigheter som problemlösning, algoritmiskt tänkande, variabler, villkor och loopar. Målet var att hjälpa studenter att utveckla det "programmeringstänk" som många nybörjare har svårt att tillägna sig.

Projektet utvecklade och utvärderade ett digitalt lärspel för att stödja studenters förståelse för programmeringens grunder. Utgångspunkten var ett välkänt problem i högre utbildning: många studenter upplever programmering som svårt, vilket påverkar både motivation, genomströmning och måluppfyllelse.

En viktig slutsats var att lärspel fungerar bäst när de fokuserar på grundläggande begrepp, tydlig progression och aktiv problemlösning. Spelet behöver vara enkelt att komma igång med, ge snabb återkoppling och göra abstrakta programmeringskoncept mer konkreta och visuella.

  • Träna programmeringens grunder före syntax och detaljer.
  • Använd spel och problemlösningsövningar för att utveckla datalogiskt tänkande.
  • Visualisera processer, algoritmer och flöden för att göra abstrakta begrepp konkreta.
  • Bygg undervisningen med tydlig progression från enkla till mer komplexa problem.
  • Skapa engagerande läraktiviteter som stärker motivation och självförtroende hos nybörjare.

Ett virtuellt spellabb kan sänka tröskeln

Ett virtuellt spellabb kan sänka tröskeln för att pröva spelbaserat lärande och ge studenter fler möjligheter till aktivt och självständigt lärande. För att lärare enkelt ska kunna använda spel i sin undervisning behövs nämligen en struktur där beprövade spel, erfarenheter och rekommendationer samlas på ett ställe.

Spel kan fungera som ett kraftfullt komplement till undervisning när de kopplas tydligt till kursmål och läraktiviteter. Det visar Projektet ViSpel – att bygga upp ett virtuellt labb för Spelbaserat lärande. Vidare har de sett hur utvalda och utvärderade spel kan användas för att skapa engagerande, självständigt och målinriktat lärande i olika ämnen.

Projektet visar också att spelbaserat lärande har potential inom flera ämnesområden och att lärare inte behöver utveckla egna spel för att dra nytta av metoden. Genom att välja ut och utvärdera befintliga spel kan undervisningen berikas med nya former av engagemang, träning och reflektion.

  • Använd spel som ett komplement till befintlig undervisning. 
  • Välj spel som tydligt stödjer kursens lärandemål. 
  • Låt spelandet följas av reflektion och diskussion. 
  • Utnyttja spel för att stärka självständigt lärande på distans. 
  • Börja med beprövade spel innan du utvecklar egna lösningar.

Sidan uppdaterades 2026-07-03

Sidansvarig:

Avdelningen för forsknings‑ och utbildningsstöd (FUS)