Kriminologi GR (B), Kriminalpolitik och policyanalys, 7,5 hp

Syfte

Kursen syftar till att fördjupa studentens kunskaper om kriminalpolitik som kriminologiskt kunskapsområde. Kursen syftar även till att utveckla studentens förmåga att analysera kriminalpolitiska dokument med hjälp av policyanalytiska och diskursteoretiska verktyg, med särskilt fokus på hur problemrepresentationer formar synen på brott, brottsoffer, och åtgärder.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Beskriva och förklara centrala förändringar i svensk kriminalpolitik, samt relatera dessa till kriminologiska perspektiv på brott och straff.
• Redogöra för hur kriminalpolitiska problem formuleras i policytexter och diskutera hur sådana formuleringar påverkar vilka åtgärder som framstår som rimliga.
• Tillämpa policyanalytiska och diskursteoretiska analysverktyg på kriminalpolitiskt material.
• Kritiskt reflektera över hur kriminalpolitiskt material formar förståelser av brott och möjliga åtgärder.

Innehåll

Med en såväl teoretisk som metodologisk ingång, där kriminalpolitikens utveckling behandlas i nära relation till analys av kriminalpolitiskt material, fördjupar kursen studentens kunskaper om kriminalpolitikens utveckling, förändrade sätt att förstå brott och brottsoffer, samt hur kriminalpolitiska frågor och åtgärder formuleras i olika typer av kriminalpolitiska material. En central del av kursen är att analysera hur kriminalpolitiska åtgärder framställs och legitimeras. Kursen fördjupar också studentens metodologiska förståelse av policyanalys med stöd i diskursteoretiska perspektiv, med särskild vikt vid problemformuleringar och problemrepresentationer.

Kursen är uppdelad i fyra moment. I det första momentet kommer studenten introduceras till analytiska ingångar till kriminalpolitiskt material. Därefter, i det andra momentet, riktas fokus mot kriminalpolitiska förskjutningar och i det tredje momentet mot brottsprevention som kriminalpolitiskt fält. Kursen avslutas med ett fjärde moment där studenter tränar på och utvecklar sin förmåga att självständigt analysera kriminalpolitiskt material och diskutera hur kriminalpolitik formas av historiska och institutionella villkor.

Behörighet

Kriminologi GR (A), minst 22,5 hp.

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Varierande arbetsformer som inkluderar individuellt arbete och samverkan i grupp, föreläsningar, grupparbeten, seminarium samt obligatoriska examinationsseminarium. Närmare beskrivning av arbetsformerna framgår i aktuell studiehandledning. Undervisningen kan ske på engelska och svenska.

Examination

1100: Analytiska ingångar till kriminalpolitiskt material, 1 hp
Betygsskala: Tvågradig skala
Gruppuppgift med obligatoriskt examinationsseminarium

1200: Kriminalpolitiska förskjutningar, 1 hp
Betygsskala: Tvågradig skala
Individuell inlämningsuppgift med obligatoriskt examinationsseminarium

1300: Brottspreventionens politik, 1 hp
Betygsskala: Tvågradig skala
Individuell inlämningsuppgift med obligatoriskt examinationsseminarium

1400: Kriminalpolitik och policyanalys, 4,5 hp
Betygsskala: Sju-gradig skala, A-F o Fx
Individuell inlämningsuppgift

Länk till betygskriterier: https://www.miun.se/betygskriterier

Om en student har ett besked från samordnaren vid Mittuniversitetet om pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge anpassad examination för studenten.

Betygsskala

Sju-gradig skala, A-F o Fx

Övrig information

Kursbevis, tillgodoräknanden, överklaganden m.m regleras i Högskoleförordningen.