– Företaget MIPS behövde ingenjörer
Sara Dybäck, teknisk ingenjör på MIPS AB, läste Sportteknologi 2011-2014.
Kommer från: Sollentuna
Pluggade: Sportteknologi, 2011–2014
Bor i: Täby
Gör nu: teknisk ingenjör, MIPS AB
Vad jobbar du med idag?
Som teknisk ingenjör på MIPS AB. MIPS är ett svenskt företag som arbetar med hjälmbaserad säkerhet och skydd av hjärnan genom att addera skydd i hjälmen mot rotationsrörelse, främst inom snö-, skid-, häst-, MX- och MC-hjälmar. Min roll är relativt bred, jag arbetar i CAD och designar lågfriktionsskikt till kundernas hjälmar, vilket är ett samspel mellan kundens önskemål och våra önskemål och krav på funktion. I det arbetet ingår även testning av hjälmarna på vårt kontor i Täby. Jag arbetar även med produktutveckling som innefattar allt från idégenerering, prototypframtagning, testning och färdigställande av produkt för produktion och marknad. Vi är ett relativt litet företag så jag arbetar nära både produktionsavdelningen, sälj och marknad. Dessutom har vi kunder i hela världen så det är jättespännande och utmanande med alla människor och kulturer som jag får möta.
Hur var det att hitta arbete efter studierna?
Det gick bra, jag hade lite tur för min klasskompis, Niklas Ekstrand, gjorde sitt examensarbete på MIPS och fick jobb där direkt efter studierna. Han tipsade mig om att MIPS behövde fler ingenjörer och eftersom jag är intresserad av både cykling och skidåkning tyckte jag att det var en spännande produkt att få arbeta med och på den vägen är det.
Varför valde du just programmet i fråga?
Mitt intresse för idrott och natur gjorde att jag fick upp ögonen för programmet och Östersund. Jag hade tidigare arbetat flera år i sportaffär och redan då tänkte jag mycket på produkter som behövde utvecklas och förbättras. Programmet såg jag som en bra väg att gå för att kunna få in en fot i branschen.
Något speciellt i programmet du vill lyfta fram?
Det var bra samarbete med näringslivet. Vi fick besöka flera företag inom länet och vi hade även projekt tillsammans med företag.
Hur var det att plugga på Mittuniversitetet och programmet?
Framförallt så var det bra gemenskap mellan klasserna men också med lärarna. Det var alltid ok att knacka på en lärares dörr och fråga om det var något man ville ha hjälp med. Jag gillade att det inte var så stort universitet, det var nära till allt och det var lätt att lära känna folk. Man kunde även delta i många aktiviteter som till exempel skidresor, löplopp, volleyboll och grillningar.
Har du några tips till blivande studenter på programmet?
Ha kul, va nyfiken och testa allt som Jämtland har att erbjuda!