Den kvinnliga idrottaren
Friska kvinnor i reproduktiv ålder har en naturlig hormoncykel, menstruationscykeln, de kan också bli gravida och föda barn. Detta påverkar idrottandet på olika sätt. Projektet syftar till att förbättra kunskapen och kommunikationen samt ge underlag för bättre praxis.
Tidigare forskningsstudier har visat på begränsad kunskap hos såväl idrottare som tränare i frågor som rör menstruation, symptom, preventivmedel och hormoner. Kunskapsbristen gäller såväl grundläggande fysiologi som hur tränare ska arbeta praktiskt med ämnet; till exempel hur symptom behandlas eller hur träning ska planeras utifrån en kvinnas hormonella cykel.
En annan stor fråga är hur kommunikationen med och om de idrottande kvinnorna sker, runt ämnen som hormoner, menstruations-/ hormoncykler, preventivmedel och symptom. Dessa ämnen betraktas av en del tränare och aktiva som svåra ämnen att prata om samtidigt som forskning belyser vikten av att föra samtal kring dessa frågor.
Projektet är tvärvetenskapligt och placerar idrottarna och tränarna i centrum. Det genomförs i nära samarbete med Svenska Skidförbundet, samt andra nationella och internationella idrottsorganisationer, och syftar till att förbättra utbildning, kunskap, kommunikation och i slutändan normer gällande menstruationscykeln.
Den första fasen av projektet är till stor del kvalitativ, med enkäter, intervjuer, utbildningsinterventioner och fokusgruppsdiskussioner för att identifiera de nuvarande utmaningarna och möjligheterna till utveckling. I den andra fasen av projektet kommer vi att genomföra insatser för att påverka beteenden och rutiner, med ett yttersta mål att förbättra prestation och hälsa hos våra kvinnliga idrottare.
Tankar om elitidrott, graviditet och föräldraskap
Inom ramen för forskningsprojektet ”Den kvinnliga idrottaren” genomför Mittuniversitetet i samarbete med NTNU en ny studie kring graviditet och föräldraskap inom längdskidåkning i Skandinavien. Målet med studien är att undersöka upplevelser och erfarenheter bland de som blivit mamma under karriären, men även att undersöka föreställningar om kombinationen bland aktiva som inte bildat familj än. I förlängningen vill vi även hjälpa till att förändra normer och rutiner så att kvinnliga idrottare kan ha en längre och tryggare elitkarriär.
– Det är idag betydligt fler kvinnliga än manliga elitidrottare som väljer att avsluta idrottssatsningen i samband med familjebildning. Många kvinnor lyckas dock klara kombinationen väldigt framgångsrikt. Vid de Olympiska Spelen i Peking år 2008 fanns det till exempel 21 stycken mammor med i den amerikanska truppen. Vi hoppas på att vara med och bidra till att det finns goda förutsättningar för fler kvinnor i Skandinavien att fortsätta med sin idrott under längre tid, säger Max Bergström, forskningsassistent.
– Kvinnliga elitidrottare som genomgår graviditet och förlossning erfar fysiska förändringar som begränsar deras kortsiktiga förmåga att tävla. På lång sikt behöver dock ansvarsbördan i samband med föräldraskap inte skilja sig åt mellan könen. Möjligheterna att göra en idrottskarriär bör vara lika för mödrar och fäder – men så är det inte idag. Denna forskning syftar till att bättre förstå kvinnliga elitidrottares syn på moderskap och sitt idrottsliga karriärval, säger Dr. Kerry McGawley, projektansvarig.
Publicerade artiklar
”Do elite sport first, get your period back later” Are Barriers to Communication Hindering Female Athletes? publicerad i International Journal of Environmental Research and Public Health.
Fakta
Projektperiod
200901-250831