Glesbygdsvillkor för elevhälsoarbete –hur villkor, professioner och plats formar vardagsarbete

Elevhälsa är en central del av skolans uppdrag och ska bidra till elevers lärande, utveckling och välmående. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna för elevhälsoarbete åt mellan olika geografiska sammanhang. I glesbygder påverkas arbetet av långa avstånd, små skolenheter, begränsad tillgång till specialistkompetenser och utmaningar kopplade till kompetensförsörjning. 

Projektet GEA (Glesbygdsvillkor för elevhälsoarbete) undersöker hur elevhälsoarbete leds, organiseras och genomförs i grundskolor under glesbygdsvillkor. Särskilt fokus riktas mot hur organisatoriska, professionella och geografiska villkor formar vardagliga praktiker och påverkar möjligheterna att bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. 

Studien genomförs i nära samverkan med Härjedalens kommun och omfattar observationer, intervjuer, fokusgrupper, enkäter och aktionsstudier. Projektet består av två delstudier. Den första kartlägger befintliga strukturer och arbetssätt inom elevhälsan. Den andra genomförs som en aktionsstudie där forskare och praktiker tillsammans identifierar och utvecklar organisatoriska och professionella förutsättningar för ett mer förebyggande elevhälsoarbete. 

Projektet vilar på teorin om praktikarkitekturer, som används för att analysera hur praktiker formas av kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska villkor. Genom att synliggöra både möjligheter och begränsningar i elevhälsoarbetets vardag syftar projektet till att bidra med empiriskt grundad och praktikorienterad kunskap som kan stödja utvecklingen av hållbara elevhälsostrukturer i glesbygdsskolor. Resultaten förväntas vara relevanta för såväl kommuner i Jämtland Härjedalen som för forskning om elevhälsa, skolutveckling och rural utbildning.