Papper ersätter plast

Spara favorit 16 nov november 2017

En unik tillverkningsmetod för starka förpackningspapper kan öppna nya möjligheter för skogsindustrin. Forskare vid forskningscentrum FSCN vid Mittuniversitetet har nämligen lyckats få fram starkare och fukttåligare papper.

Att färre läser läser tidningen i pappersform har minskat efterfrågan på nyproducerat tidningspapper. Skogsindustrin har därför börjat söka nya användningsområden för så kallad mekanisk massa, det som tidningspapper tillverkas av. Men eftersom mekaniska massafibrer har samma kemiska sammansättning (lignin, hemicellulosa och cellulosa) som trädens mycket styva fibrer så har det hittills varit svårt att forma täta starka förpackningsmaterial från denna typ av massa.

För att få tillräckligt starkt papper har man därför hittills varit tvungen att använda sig av kemisk massatillverkning där ligninet, som är vedfibrernas styvaste komponent, löses ut tillsammans med en stor del av kemicellulosan och används som biobränsle. Nackdelen med metoden är att hälften av veden, träråvaran finns kvar i den färdiga kemiska massan. Det rör sig med andra ord om en stor materialförlust. I den mekaniska massan finns istället minst 90 procent ved kvar. – Man får alltså ut nästan dubbelt så många papperspåsar av samma mängd ved om man använder mekanisk massa, säger Gunilla Pettersson, projektledare vid forskningscentrum Fibre Science and Communication Network (FSCN) vid Mittuniversitetet.

Det hon och de andra forskarna på FSCN lyckats göra nu är att vända ligninets egenskaper till något positivt. Genom att temperaturen höjs extra mycket när massan pressas till ark och torkas blir ligninet klibbigt och fungerar som ett slags klister som stabiliserar pappret istället för att göra det skört. – Det har inte funnits en sådan metod innan. Alla papperskassar som du köper i affären är gjorda av kemisk massa. Nu försöker vi göra samma starka produkter av mekanisk massa, säger Gunilla Pettersson.

Fukttåliga papperskassar

Metoden upptäcktes lite av en slump under ett annat forskningsprojekt som också handlade om mekanisk massa. – Vi försökte få mittskiktet i kartong att bli så bulkigt och böjstyvt som möjligt. Då märkte vi att om vi satsade på att nå hög densitet i stället, och pressade ihop arken under högre temperatur, då fick vi också väldigt bra styrka och hållbarhet. Sedan fortsatte vi på den linjen. En större andel papperspåsar tillverkade av energieffektiv mekanisk massa skulle innebära en vinst för miljön.

Om papperspåsarna också ersatte plastpåsar skulle vi lättare uppfylla EU:s direktiv om att användningen av plastpåsar i EU-länderna ska minska med 80 procent fram till år 2025. Men för att möjliggöra ett sådant skifte måste pappret först bli mer resistent mot fukt. – En fördel med plastpåsar och andra plastförpackningar är att de tål fukt. De flesta pappersförpackningar kan man inte använda när det blir höga fukthalter. Men det här pappret är annorlunda. Vi tror att det kan ersätta plast på flera områden i framtiden, säger Gunilla Pettersson.

Samarbete med industin

Forskarna vid FSCN hoppas nu att inom kort kunna testa metoden i stor skala och under fabriksliknande betingelser. KKstiftelsen, Energimyndigheten, Stiftelsen ÅForsk och Stiftelsen Nils och Dorthi Troëdssons forskningsfond har bidragit med finansiering och från näringslivets sida samarbetar bland annat SCA, Stora Enso och Holmen med FSCN.

– Alla tre företag har en vikande marknad för tidningspapper och är intresserade av nya produkter. De har varit till stor hjälp. Vår forskargrupp blir starkare genom samarbete och genom stödet från industrin når vi längre i våra resultat, säger Gunilla Pettersson.


Relaterade sidor:

Tillabaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu