Vanliga frågor och svar om uppdragsutbildning

Kompetensutveckling i form av exempelvis en kurs, utbildning eller föreläsning som kan beställas av en offentlig uppdragsgivare eller ett företag som avser att stärka sin personals kompetens.
I förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor definieras uppdragsutbildning på följande sätt:

• Med uppdragsutbildning avses en utbildning som anordnas mot avgift från annan än en fysisk person för den som uppdragsgivaren utser (2 §).
• Skriftliga avtal ska tecknas mellan högskolan och uppdragsgivaren för all uppdragsutbildning (1 §).

Finansieringen och det särskilda sättet att utse deltagarna kännetecknar alltså uppdragsutbildningen.

Mittuniversitetet får erbjuda uppdragsutbildning som uppdragsgivaren vill ha för personalutbildning eller av arbetsmarknads- eller biståndspolitiska skäl. För länder utanför EES gäller att högskolan får bedriva uppdragsutbildning på uppdrag av offentliga uppdragsgivare av vilket skäl som helst. För privata uppdragsgivare gäller att skälet måste vara personalutbildning. Utbildningen måste, liksom i andra fall, knyta an till den grundläggande högskoleutbildning som högskolan har examensrätt för.

Uppdragsgivaren måste vara en juridisk person. Utbildningen kan exempelvis ges till företag, organisationer och myndigheter där det är uppdragsgivaren som utser deltagarna. Det går alltså inte att beställa uppdragsutbildningar som privatperson. Vi hänvisar då till vårt ordinarie utbildningsutbud. En bra början kan vara att titta på ett urval av kurser ur vårt ordinarie utbud som vi tycker passar extra bra för dig som vill kompetensutveckla dig vid sidan av ditt jobb.

Läs mer om kompetensutveckling vid Mittuniversitetet.

Mittuniversitetes utbud av kompetensutveckling för yrkesverksamma hittar du här:

Mittuniversitetets utbud

På Mittuniversitetet strävar vi efter att ordna flexibla utbildningar anpassade efter uppdragsgivarens behov. Våra utbildningar har en vetenskaplig förankring med stark praktisk koppling. Vi vill att du som arbetsgivare eller organisation ser utbildningen hos oss som en god investering där inte bara personalen som deltar stärker och fyller på sin kompetens utan att det även, som en följd av utbildningen, sker en utveckling av verksamheten på det egna företaget eller i den egna organisationen.

På Mittuniversitetet har vi identifierat några saker som kan beskrivas som framgångsfaktorer för uppdragsutbildning och som vi utgår ifrån i våra utbildningar:

• Koppling mellan teori och praktik där exempelvis deltagarna får möjlighet att jobba med eget data för att utveckla en uppgift eller utmaning kopplat till den egna verksamheten.
• Möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra deltagare.
• Lägre studietakt anpassad för yrkesverksamma.
• Anpassade former och upplägg som passar för yrkesverksamma.
• Närhet (i tid och rum) till utbildningens lärare men även möjlighet till att kommunicera till övriga deltagare (via lärplattform).

För arbetsgivaren eller organisationen som skickar deltagare till en uppdragsutbildning är det bra att tänka på detta:

• Hur kan ni ge deltagarna goda förutsättningar för att gå och genomföra utbildningen? Vad krävs? Exempelvis kan det handla om att:
  • Avsätta tid för studier.
  • Ge möjligheter för deltagarna att återkoppla lärdomar, nyvunna kunskaper.
  • Erbjuda fler än en person att gå utbildningen då det visar sig att genomströmning blir högre när flera kollegor går samma utbildning.
• Hur tar ni tillvara på deltagarnas erfarenheter och kompetenser efter utbildningen?
• Hur stärker utbildningen den egna verksamheten? Hur kan ni följa upp detta?

Deltagare på en uppdragsutbildning omfattas inte av högskolelagen och högskoleförordningen och klassas därför inte som studenter. Detta innebär att lärosätet inte ställer några formella förkunskapskrav på deltagare vid uppdragsutbildning. Deltagare i uppdragsutbildning har inte heller studenters rättigheter och skyldigheter, vilket bland annat innebär att de inte har rätt att erhålla studiemedel eller att omfattas av universitetets försäkring för studenter. Deltagarna omfattas istället av uppdragsgivarens försäkring.

Vissa uppdragsutbildningar ges dock på avancerad nivå och där kan det behövas förkunskaper som man tillägnat sig genom tidigare högskolestudier eller via arbetslivserfarenhet.

Om utbildningen är poänggivande och om man genomför och klarar av examination kan man få högskolepoäng. Det gäller oavsett om deltagaren har högskolebehörighet eller ej. Deltagare som inte tidigare har behörighet till högskolan kan tillgodoräkna sig utbildningen som grundläggande behörighet.

Vid universitet och högskolor beskrivs längden på program och kurser genom ett poängsystem där en veckas heltidsstudier motsvarar 1,5 högskolepoäng. På en uppdragsutbildning är studietakten vanligtvis kvartsfart, vilket innebär 7,5 högskolepoäng/termin eller 10 timmars studier/vecka. Studietakten kan dock anpassas efter uppdragsgivarens och deltagarnas behov.

Upplägget av utbildningen anpassas i möjligaste mån efter både uppdragsgivarens behov och efter utbildningens innehåll och mål (exempelvis laborationer, exkursioner etc). Mittuniversitetet strävar alltid efter att underlätta för deltagarna att gå och genomföra utbildningen genom att både anpassa studietakt och formen på studierna. På vissa kurser är undervisningen helt på distans där du deltar på olika moment via egen dator. På andra kurser kan det vara blandat med både fysiska träffar på något av våra campus och träffar på distans.

Oavsett formen på utbildningen är det även viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för att dess personal ska ha möjlighet att gå och genomföra utbildningen. Det kan exempelvis handla om att avsätta tid för studier. Se mer under frågan "Finns det något som arbetsgivaren eller organisationen bör tänka på?"

Moodle är Mittuniversitetets lärplattform. Innan utbildningen startar får deltagarna inloggningsuppgifter till Moodle. I Moodle kan det bland annat finnas information om utbildningen, instruktioner, studiehandledning, presentationer etc. Det mesta som rör studierna sker via Moodle.