En vilja att försvara vad? Intersektionella perspektiv för en folkförankrad försvarsvilja.

Samtidigt som många studier visar att försvarsviljan hos den svenska befolkningen är hög så finns det stora oklarheter kring vilka betydelser som läggs i begreppet försvarsvilja och hur det ska operationaliseras. I forskningsprojektet utforskas därför olika betydelser av fenomenet försvarsvilja.

Kontorsanställda grupp med händer in för att visa samarbete, förtroende och motivation för företagets jobbframgång.

I projektet studeras människors förståelser av försvarsvilja, med ett särskilt fokus på hur olika lokala, nationella och internationella gemenskaper påverkar sådana förståelser. Målet med forskningsprojektet är att, genom en kombination av intersektionell riskteori och kvalitativa metoder, nå en fördjupad kunskap om försvarsviljans olika dimensioner samt om vilken betydelse olika former av gemenskaper har för människors förståelser av försvarsvilja.

Genom narrativa intervjuer utforskar projektet följande forskningsfrågor:

1. Hur kan vi förklara variationer i människors försvarsvilja? På vilka sätt bidrar faktorer som genus, ålder, födelseland och boendeort till sådana variationer?

2. Vilken betydelse har lokala, nationella och internationella gemenskaper för människors förståelser av försvarsvilja?

3. Vilka värden och platser anses värda att försvara (och på vilka sätt)?