Färre avhysningar genom samverkan ‑ en intervjustudie med hyresvärdar, socialtjänsten och Kronofogden

Sedan 2008 har Sverige en nollvision gällande avhysningar av barn och avhysningsförebyggande arbete är en viktig del av att motverka hemlöshet (Regeringskansliet 2022). De som drabbas av avhysning har en ökad risk för suicid, försämrad hälsa, social marginalisering och lägre levnadsstandard (Desmond and Kimbro 2015; Nilsson 2024; von Otter et al. 2017; Rojas and Stenberg 2016; Tsai and Huang 2019).

Barn drabbas särskilt hårt; avhysta barn har förhöjd risk att placeras i fosterhem (Berg and Brännström 2018). Trots att det alltså finns ett uppenbart behov av att förebygga avhysningar har antalet avhysningar ökat de senaste åren. Detta gäller även avhysningar som berör barn. Första halvåret 2023 genomförde Kronofogden nationellt 1,403 avhysningar, varav 345 involverade barn (Kronofogden 2023). I Östersunds kommun riskerade under 2023 179 personer avhysning och hyresvärdarna ansökte hos Kronofogden om verkställighet av 39 avhysningar, varav elva genomfördes. I fem av dessa elva avhysningar berördes sammanlagt elva barn (https://kronofogden.se/om-kronofogden/statistik).

Avhysning är när hyresgästen tvångsvis måste lämna sin bostad. Det vanligaste skälet är att hyresgästen inte betalar hyran (von Otter et al. 2017). Andra orsaker kan vara att hyresgästen stör grannarna, hyr ut lägenheten i andra hand utan hyresvärdens tillstånd eller att hyreskontraktet har gått ut (Kronofogden 2023). Avhysningsprocessen från det att hyresgästen slutar betala till dess att avhysningen är genomförd kan vara både lång och komplicerad. Hela processen kan ta från ett par månader till ett år och involverar flera olika aktörer (Flyghed 2005). Kronofogden verkställer avhysningen men många hyresgäster flyttar självmant under processen (Nilsson 2024).

Fokus på de viktigaste aktörerna

I detta forskningsprojekt fokuserar vi på de viktigaste aktörerna i avhysningsprocessen: hyresvärdarna, socialtjänsten vid kommunen och Kronofogden. Hyresvärden initierar avhysningsprocessen, vanligen till följd av att hyresgästen inte betalar hyran. Detta sker genom att hyresvärden underrättar socialtjänsten och ansöker om avhysning hos Kronofogden. Hyresvärdarna varierar i karaktär. Östersundshem är ett allmännyttigt bostadsbolag, alltså ett kommunalt företag som hyr ut bostäder.

Nationellt står allmännyttiga bostadsbolag för en oproportionerligt stor andel av ansökningarna om avhysning hos Kronofogden: nästan sex av tio ansökningar första halvåret 2023 jämfört med att en av fyra hyreslägenheter ägs av allmännyttan (Kronofogden 2023). Övriga hyresvärdar kallar vi privata. Dessa hyresvärdar varierar kraftigt i storlek från stora bestånd av hyresfastigheter med många lägenheter till att äga endast en hyresfastighet med ett fåtal lägenheter. Socialtjänstens roll är att stötta hushåll under hela avhysningsprocessen från det att det finns en risk för avhysning till förlust av bostaden (Socialstyrelsen 2022). Kronofogden fastställer att avhysningen ska ske och verkställer avhysningen.

Hur dessa tre aktörer arbetar och samverkar under avhysningsprocessens olika faser från förebyggande insatser när betalningsproblem med hyran uppstår till åtgärder för att undvika hemlöshet efter genomförd avhysning kan vara avgörande för individens möjligheter att behålla bostaden. Ändå har vi idag begränsad kunskap om detta aktörsperspektiv på avhysningsprocessen.

Sten-Åke Stenbergs klassiska studie Vräkta ur folkhemmet (1990) analyserar socialtjänstens roll och praktiker under avhysningsprocessen. Flyghed (2005) frågade hyresvärdar, socialtjänsten och Kronofogden i Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå om deras rutiner och samarbete i en enkätstudie. Samtliga tre aktörers svar gav uttryck för att kommunikationen och informationen dem emellan var bristfällig vilket försvårade det förebyggande arbetet. Svarsfrekvensen bland privata hyresvärdar var låg.

Holmdahl (2009) studerade hyresvärdar, socialtjänsten och drabbade hyresgäster i tre olika kommuner i Stockholms län. Han fann att de professionella aktörernas arbete i hög grad var juridiskt styrt och standardiserat samt att samarbetet mellan hyresvärdarna och socialtjänsten var asymmetriskt eftersom hyresvärdarna har större makt att styra avhysningsprocessen. Vad gäller hyresvärdarna fokuserade studien på hyresvärdar med stora bostadsbestånd. Kronofogden studerades inte.

Stenberg et al. (2011) intervjuade hyresvärd, kronofogde och socialtjänst i nio olika kommuner. Syftet med intervjuerna var att identifiera orsaker till variationen i antalet avhysningar mellan kommunerna. Rapportens resultat tyder på att samverkan mellan socialtjänsten och hyresvärdar är viktig eftersom den kan förhindra avhysningar. Intressant är att hyresvärdarna i stor utsträckning anger att de använder sig av inkassoombud vid hanteringen av avhysningar, men det framgår inte hur detta påverkar samarbetet med övriga aktörer. Kjellboms (2013) studie visar att socialtjänsten har olika hyresrättsliga roller beroende på vilken typ av avhysning det handlar om (garant-, betraktar- och ignorantrollerna), vilket kan inverka på förhållandet till hyresvärdarna. 

Syftet är att studera aktörernas samverkan i hela processen

Syftet med detta forskningsprojekt är att undersöka hur hyresvärdarna, socialtjänsten och Kronofogden arbetar och samverkar under hela avhysningsprocessen från förebyggande arbete till förlust av bostad. Forskningsbidraget består specifikt i att alla tre aktörer intervjuas med fokus på samverkan och avhysningspreventivt arbete. Ett större antal hyresvärdar intervjuas i och med att olika typer av hyresvärdar (privata/allmännyttan, mindre/större) väljs ut för att kunna undersöka om det finns skillnader i hur de organiserar och genomför avhysningsarbetet, t.ex. med avseende på om inkassoombud anlitas. För Östersunds kommun är denna kunskap relevant för socialtjänstens möjligheter att genom samverkan kring tidiga insatser arbeta för att undvika avhysningar, motarbeta hemlöshet och skapa bästa möjliga förutsättningar för lösningar som är ekonomiskt hållbara för individen.

Vi tar oss an detta syfte med följande frågeställningar:

1. Hur arbetar de tre aktörerna under olika delar av avhysningsprocessen?
2. I vilken utsträckning och på vilket sätt samverkar de med varandra?
3. Hur ser de på sin roll i förhållande till förväntningar gällande övrigas roller?

Vi använder Östersund som en fallstudie och intervjuar handläggare hos hyresvärdarna, socialtjänsten och Kronofogden med praktisk erfarenhet av avhysningsprocessen om målsättningar, strategier och arbetssätt. Totalt genomför vi 12-15 semistrukturerade intervjuer, varav 8-10 med hyresvärdar.