Vykortens berättelser om det moderna

I projektet studeras vykort från vykortens gyllene tidsålder 1900 - 1920.

Sociala medier är inte något unikt för vår digitala tid. Vykortet introducerades vid början av 1900-talet som ett nytt sätt att kommunicera snabbt och enkelt och slog igenom mycket snabbt. Under vykortets gyllene tidsålder, 1900–1920, skickades 200–300 miljarder vykort i Europa. Man skickade korta meddelanden, selfies och dejtade via vykort. Turistvykort tycks däremot ha varit ovanliga. Trots att vykortsbilden var den vanligaste fotografiska bilden i Sverige fram till första världskriget och vykortet det första skriftburna medium där alla medborgare kunde delta, är vykortets historia i Sverige i det närmaste oskriven. Projektet ”Vykortens berättelser om det moderna” syftar till att utforska den multimodala vykortspraktikens sociala betydelse i det moderna Sverige som växer fram mellan 1900–1920. Med stöd av kommunikationsetnografisk metod kommer vykortet som socialt medium vid industrisamhällets genombrott att studeras. Projektet leds av Ann-Catrine Edlund och är än så länge ofinansierat.

Postgångna vykort är ett svåråtkomligt forskningsmaterial eftersom merparten av vykorten finns bevarade hos privata vykortssamlare. I ett samverkansprojekt mellan svenska språket, Sundsvalls museum och Sundsvalls registreringscentral har en privatsamlares topografiska vykort från Medelpad 1900–1920 digitaliserats, 3 000 vykort. Både vykortets bildsida och adressida har digitaliserats, totalt 6 000 bilder. Vykorten har registrerats i portalen Digitalt museum och därmed tillgängliggjorts för både forskare och allmänhet. Dessutom har närmare 1 000 vykort från åtta s.k. brevkortsalbum digitaliserats. Ett bildgalleri har byggts upp för att publicera dessa digitalt. Ett initiativ till medborgarforskning har också tagits för att samla in och digitalisera s.k. privatframställda vykort i samarbete med lokala vykorts- och frimärksklubbar. Medborgarforskningsprojektet finansieras av Lars Salvius-föreningen.