Vanliga frågor & länkar

Nedan hittar du svar på vanliga frågor och viktiga länkar.

Vanliga frågor

Hantering av vetenskaplig oredlighet: vad är det som gäller?

År 2019 instiftades en ny lag om hantering av oredlighet i forskning och ansvar för god forskningssed: Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.

Lagen innehåller bestämmelser om forskares och forskningshuvudmäns ansvar för att forskning utförs i enlighet med god forskningssed, samt bestämmelser om förfarandet vid prövning av frågor om oredlighet i forskning.

2§ I denna lag avses med
forskningshuvudman: en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskning utförs, och
oredlighet i forskning: en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning.

Ansvar för god forskningssed

Forskarens ansvar
4 § Forskaren ansvarar för att följa god forskningssed i sin forskning.

Forskningshuvudmannens ansvar
5 § Forskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed.

6 § Om det kan misstänkas att oredlighet i forskning har förekommit i en forskningshuvudmans verksamhet, ska forskningshuvudmannen överlämna handlingarna i ärendet för prövning av den nämnd som avses i 7 §.

Lagen beskriver också handläggningen av ärenden.

Hur formulerar jag ett brev till undersökningspersoner och informerat samtycke?

Nedan finns ett förslag på hur ett informationsbrev och samtyckesblankett kan utformas 

 

Hur går det till när ett ärende granskas av kommittén?

Forskningskommitténs arbete med etisk granskning.

  1. Ansökan görs på samma formulär som till Etikprövningsmyndigheten, EPM (mallar).
    Med blanketten bifogas samma bilagor som efterfrågas vid prövning vid EPM, d.v.s. forskningsplan, eventuella instrument t.ex. intervjuguide, enkät, beskrivning av experiment. Information samt samtyckesblankett till forskningspersoner ska bifogas. Om studien sker inom ramen för annan institutions verksamhet eller kräver dess medverkan bör överenskommelser eller intyg om detta biläggas. Ansökan skall alltid vara underskriven både av den som representerar den ansvariga institutionen (vanligen prefekten) och forskaren. Om det rör ett forskarstuderande- eller studentarbete skall en disputerad handledare stå bakom ansökan.

  2. Ansökan kommer in till Forskningsetiska kommitteens sekreterare, i ett (1) underskrivet original, dels elektroniskt 10 arbetsdagar före det sammanträde där ärendet behandlas. Viktigt att ansökan är fullständig. Om så inte är fallet kan kommittén sannolikt komma att begära kompletteringar innan ärendet tas upp till prövning

  3. Ordförande fördelar ärenden till kommitténs ledamöter, dvs vem som föredrar visst ärende. Alla läser alla ärenden, men den som föredrar ärendet har huvudansvaret. Denna har också ansvar för att förbereda ett utkast till protokolltext, dvs. en sammanfattning och förslag till beslut.

  4. På mötet – som oftast sker med såväl fysiskt närvarande och telefonuppkopplade ledamöter – presenteras studien i dess helhet, dvs motiv för studien, relevans, syfte, metodval allmänt och preciserat (t.ex. urval, dataslag, planerade analyser), vad studien förväntas leda till, hur man planerar att publicera den. Särskild genomgång görs av risker och vinster för deltagarna, informerat samtycke och andra frågor med särskilda etiska konsekvenser.

  5. Efter föredragningen görs först en bedömning om ansökan avser ett projekt som är underkastat etikprövningslagen eller ej. Om så är fallet måste ärendet hanteras av EPM. Kommitténs granskning kan tjäna som vägledning inför en kommande ansökan till EPM.

  6. Om projektet ej är underkastat etikprövningslagen kan kommittén avge ett rådgivande yttrande. Sådana yttranden kan ibland krävas av vetenskapliga tidskrifter, framför allt inom det hälsovetenskapliga området, inför eventuell publicering.

  7. Därefter tar kommittén ställning till om projektet avser forskning eller är att betrakta som studentarbete. Detta har betydelse för forskningsinstitutionens ansvar när det gäller datahållning enligt Arkivlagens bestämmelser. Studentarbeten kan i vissa fall ingå i forskningsprojekt.

  8. Om arbetet inte är forskning och det samtidigt saknas etisk frågeställning kan kommittén avstå från att yttra sig. Ärendet bör då hanteras inom ramen för handledning inom institutionen.

  9. Om rådgivande yttrande skall avges tas först frågan upp om projektets forskningskvalitet. Enligt Helsingforsdeklarationen är forskning med undermålig kvalitet oetisk. Därför görs en allmän vetenskaplig granskning av hela projektet, inklusive undersökningens relevans, studiens vetenskapliga stringens, urval, power, instrument etc. Undantag från detta är då projektet redan har underkastats en vetenskaplig kvalitetsgranskning, t.ex. av ett forskningsråd.

  10. Därefter granskas projektet ur mer specifika etiska aspekter. Bland de punkter som särskilt brukar nagelfaras är risker/vinster, om forskningspersonerna utgör en särskilt sårbar grupp, informerat samtycke, inkl. brevs utformning och innehåll, konfidentialitet och datasäkerhet. Redlighetsaspekter tas också upp i den mån det finns anledning, inkl. vem som äger viss forskning.

  11. Kommittén resonerar sig i allmänhet fram till enhälliga beslut, även om omröstningar skulle kunna inträffa. Den som föredragit ärendet skriver efter sammanträdet ett utkast till beslut, som sedan kommuniceras (via e-post) till de ledamöter som deltagit i detsamma. Därefter skickar föredraganden skrivningen till sekreteraren som infogar det i protokollet och meddelar sökanden.

  12. Kommitténs beslut har alltid rådgivande karaktär och brukar ha någon av följande former:
  • Kommittén har inga etiska invändningar mot projektet
  • Kommittén har inga etiska invändningar, men föreslår att följande beaktas…
  • Kommittén kan acceptera projektet under förutsättning att..
  • Kommittén begär ytterligare information, eller hantering av etiskt problematiska aspekter före vidare beslut
  • Kommittén har (allvarliga) etiska invändningar mot projektet

Informationstext om personuppgiftsansvarig

Här finns ett exempel avseende uppgift om personuppgiftsansvarig som måste anges i introduktionsbrev till deltagare i forskningsprojekt:

Ansvarig för dina personuppgifter är Mittuniversitetet. Mittuniversitetet är en statlig myndighet och har en skyldighet att bl.a. följa reglerna om offentlighet och sekretess, myndigheters arkiv och offentlig statistik. Universitetet behandlar personuppgifterna enligt gällande dataskyddslagstiftning.

Enligt EU:s dataskyddsförordning GDPR har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras vid Mittuniversitetet, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. De uppgifter som samlas in genom studien kommer att sparas i enlighet med Arkivlagen (SFS 1990:782) och Mittuniversitetets arkiveringsrutiner. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta dataskyddsombudet vid Mittuniversitetet som nås på e-post registrator@miun.se. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), som är tillsynsmyndighet.

Vill du veta mer om hur vi som myndighet hanterar personuppgifter, se www.miun.se/kontakt/personuppgifter/.”

Medförfattarskap och författarordning vid vetenskaplig publicering: vem ska vara med, och i vilken ordning?

Mittuniversitetets Forskningsetiska Kommitté vill hänvisa till några dokument som kan tjäna som vägledning. Trots att dessa kommer från helt olika vetenskapsområden finns en betydande överensstämmelse om grundprinciperna. Kommittén vill uppmuntra till läsning av dessa. Nedan anges endast översiktligt vad som där tas upp.

Ett gemensamt dokument är upprättat av the International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE), dvs av redaktörerna för ett stort antal biomedicinska tidskrifter - Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals: Writing and Editing for Biomedical Publication (först publicerat 1990 och uppdaterat 2007). Det finns att hämta på ICMJE's hemsida.

Dokumentet är omfattande men innehåller bl.a. tydliga anvisningar för vad som krävs för att vara medförfattare. Här deklareras att vederbörande skall:

  1. ha givit substantiellt bidrag till artikeln exempelvis genom att ansvara för eller bidra till grundläggande idé, design, datainsamling, databearbetning, analys eller tolkning. 
  2. ha skrivit eller kritiskt gått igenom artikeln. 
  3. ha accepterat den slutliga utformningen av artikeln.

Alla som uppfyller samtliga dessa tre kriterier – och ingen som ej gör det – skall erkännas roll som medförfattare. Dokumentet behandlar också vad som särskilt bör gälla vid multi-centerstudier. Det betonas att endast ekonomiskt bidrag, datainsamling, eller överordnad tillsyn av forskargruppen inte ger grund för medförfattarskap. Dessa bör däremot listas under ”Acknowledgements.”

ICMJEs dokument har legat till grund för motsvarande organisation för redaktionerna för naturvetenskapliga tidskrifter – Council of Science Editors (CSE). Dess dokument – CSE's White Paper on Promoting Integrity in Scientific Journal Publications – finns att hämta på www.councilscienceeditors.org. Detta dokument utgår från och citerar det föregående, men utvecklar också regler när det gäller anonymt författarskap, institutionellt författarskap etc. Ordningen mellan författarna berörs. Dokumentet betonar att detta skall avgöras av författargruppen själv. Anonymt författarskap förekommer, men dokumentet manar till restriktivitet med detta. Institutionellt författarskap kan förekomma då antalet medförfattare annars vore orimligt högt. Samtidigt måste framgå en person eller en mindre grupp av personer som kan representera hela institutionen i detta sammanhang. Dokumentet kritiserar explicit tre former av icke önskvärda ”författarskap”, gästförfattare, hedersförfattare samt spökförfattare. Gästförfattaren har inte bidragit, men lånar sitt namn för att ge status åt artikeln. Hedersförfattaren får författarskap som gentjänst för andra slags bidrag än dem som skall berättiga till författarskap. Spökförfattare beskrivs som personer vars bidrag ej kan tydliggöras.

Det Brittiska Sociologförbundet har sedan 2001 givit ut Authorship Guidelines for Academic Papers, vilket kan hämtas på deras hemsida www.britsoc.co.uk. Texten refererar till de punkter som tagits upp i tidigare nämnda dokument. Det betonas att varje författare skall kunna försvara artikeln i dess helhet (om än inte i varje teknisk detalj). Texten behandlar också frågan om författarordning och hur relationen mellan student eller doktorand och handledare bör ses. Dokumentet pekar ut risken för att personer i beroendeställning och sådana som lämnat institutionen blir missgynnade. Det betonas att författarskap och författarordning bör diskuteras tidigt i projektet. Dokumentet föreslår följande riktlinjer: Den person som gjort största bidraget bör ha rätt att stå som första författare. Denne har ansvar för att inkludera ev. medförfattare och bör avgöra den interna ordningen i konsultation med dessa. De med mer substantiella bidrag bör följa därpå och ordningen dem emellan bör återspegla substansen i bidraget. Bland övriga medförfattare kan alfabetisk ordning gälla. Om författarna upplever att de bidragit lika mycket kan detta klargöras i en fotnot.

Doktorander och studenter bör vanligen erbjudas att ta rollen som första författare om artikeln ifråga baseras på egen avhandling eller uppsats. De skall även ha rätt att publicera själva, utan sina handledare. Då de deltar i större projekt måste frågan om varje deltagares intellektuella bidrag övervägas noggrant. Seniora forskare bör uppmuntra yngre forskare att ta rollen som första författare.

Dessa frågor berörs även kortfattat under punkt 15 i Code of Ethics and Policies and Procedures of the ASA Committee on Professional Ethics, som utgivits av det Amerikanska Sociologförbundet (ASA), och kan hämtas på deras hemsida www.asanet.org. Detta dokument är mer kortfattat och framhåller att ordningen mellan författarna bör återspegla bidragen bland huvudförfattarna i såväl forskning som skrivprocess, samt att en student vanligen är första författare till publikation som i huvudsak bygger på dennes avhandling eller uppsats. 

Sociologförbundet har upprättat en kortare text på svenska ”Riktlinjer angående författarskap och författarordning” där man ställer sig bakom Vancouver-anvisningarna och där man även tar upp några korta punkter.

Taylor & Francis anger i stora drag ungefär samma anvisningar som övriga, www.authorservices.taylorandfrancis.com

Måste informerat samtycke samlas in för studentarbete?

Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor gäller inte för studentarbete. Däremot, om ett studentarbete senare ska publiceras betraktas arbetet som forskning. Detta innebär däremot inte att en student får göra precis som hen vill. Ansvaret för studentarbeten ligger på ansvarig lärare eller handledare. När det gäller informerat samtycke måste man komma ihåg att studenterna representerar Mittuniversitetet utåt i samhället och att det är viktigt att ge en seriös bild av organisationen. Därför bör information ges till forskningsdeltagarna och samtycke insamlas. Du kan hitta mer information om detta och mer kring studentarbete på sidan för arbete på grund- och avanceradnivå.

Personuppgifter - offentlig och sekretess

Mittuniversitetet är en myndighet och har en skyldighet att bl.a. följa reglerna för allmänna handlingar, myndigheters arkiv och offentlig statistik. Universitetet kommer därför även att behandla personuppgifterna på de sätt som krävs för att kunna följa gällande lagstiftning.

Om någon begär ut en allmän handling som innehåller dina personuppgifter kan Mittuniversitetet komma att lämna ut dessa. Detta om handlingen inte ska/kan beläggas med sekretess. Följ länkarna nedan för att läsa mer om lagen och Mittuniversitetets arbete med personuppgifter:

Presentation av kommitténs beslut i samband med publicering: vilken formulering ska jag använda?

I vetenskapliga artiklar och rapporter där författare önskar referera till ett positivt utlåtande av Mittuniversitetets Forskningsetiska Kommitté bör hänvisning göras till det datum som anges på beslutet. Det är också viktigt att besluten redovisas korrekt. Kommittén avger endast rådgivande yttranden. Det skall därför inte stå att kommittén har ”godkänt” studien. En sådan formulering skulle kunna leda till sammanblandning med de myndighetsbeslut som tas av Etikprövningsmyndigheten när det gäller studier som omfattas av Etikprövningslagen. Istället kan det t.ex. stå ungefär följande:

”Mittuniversitetets Forskningsetiska Kommitté har (datum) granskat studien, och ej funnit anledning till invändningar.”

I den mån kommittén haft villkor för sitt positiva ställningstagande så måste givetvis dessa villkor vara uppfyllda.

Vid publicering på engelska skall Mittuniversitetets Forskningsetiska Kommitté översättas till The Research Ethics Committee of Mid Sweden University. Det positiva utlåtandet kan anges på följande sätt:

”The Research Ethics Committee of Mid Sweden University reviewed the study (date) and raised no objections from an ethical point of view.”

Länkar

Arkivlagen

I denna lag ges bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna.

CODEX

CODEX - Regler och riktlinjer för forskning.
Hemsidan har till syfte att ge tillgång till och kännedom om de etiska riktlinjer och lagar som reglerar och ställer etiska krav på forskningsprocessen.

Etikprövningslagen

Denna lag innehåller bestämmelser om etikprövning av forskning som avser människor och biologiskt material från människor. Den innehåller också bestämmelser om samtycke till sådan forskning.

Etikprövningsmyndigheten

Etikprövningsmyndighetens uppdrag är att värna människan i forskningen. De gör etiska prövningar av forskning på människor, men även av forskning på biologiskt material och känsliga personuppgifter.

GDPR i Sverige

Dataskyddsförordningen (GDPR) är till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter.

Informationssäkerhet vid Mittuniversitetet

Information är en av Mittuniversitetets viktigaste tillgångar, det är därför av stor vikt att alla verksamma vid Mittuniversitetet arbetar aktivt, effektivt och kontinuerligt med informationssäkerhet. Informationssäkerhet handlar om att skydda information från olika typer av hot, som insyn från obehöriga eller att informationen förvanskas.

Lag om offentlighet och sekretess

Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar.

Molntjänster vid Mittuniversitetet

Innefattar alla tjänster där information som Miun ansvarar för lagras eller behandlas hos en extern part.

Upphovsrättslagen

Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.