Vanliga frågor & länkar

År 2019 instiftades en ny lag om hantering av oredlighet i forskning och ansvar för god forskningssed: Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.

Lagen innehåller bestämmelser om forskares och forskningshuvudmäns ansvar för att forskning utförs i enlighet med god forskningssed, samt bestämmelser om förfarandet vid prövning av frågor om oredlighet i forskning.

2§ I denna lag avses med
forskningshuvudman: en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskning utförs, och
oredlighet i forskning: en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning.

Ansvar för god forskningssed

Forskarens ansvar
4 § Forskaren ansvarar för att följa god forskningssed i sin forskning.

Forskningshuvudmannens ansvar
5 § Forskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed.

6 § Om det kan misstänkas att oredlighet i forskning har förekommit i en forskningshuvudmans verksamhet, ska forskningshuvudmannen överlämna handlingarna i ärendet för prövning av den nämnd som avses i 7 §.

Lagen beskriver också handläggningen av ärenden.

På Etikprövningsmyndighetens webbsida finns information om hur stödmallar för forskningspersonsinformation och samtycke ska användas.

Som forskare ska du ge ett sammanhållet underlag med information som i delar kan vara nödvändig att ge till personer som du planerar att inkludera i ditt forskningsprojekt. Du behöver därför ta ställning till vilka delar som är tillämpliga och redigera texten efter det.

Stödmallen är med andra ord inte ett facit för hur alla forskningspersonsinformationer ska se ut. Varje information till forskningspersoner måste anpassas till målgruppen. Dels ska innehållet vara relevant och i helhet beskriva vad ett deltagande i studien kommer att innebära, dels ska språket och tonen anpassas så att den som tar emot informationen kan förstå den efter sin förmåga.

Mallar framtagna av Etikprövningsnämnden:

• Stödmall forskningspersonsinformation
• Stödmall samtyckesblankett
• Stödmall samtyckesblankett framtida forskning på prover

Om du har en fråga eller önskar råd i ett ärende så skickar du det till forskningsetik@miun.se. 
Din fråga behöver komma in 10 dagar före rådets inplanerade mötesdagar.

För att forskningsetiska rådet på ett så bra sätt som möjligt ska kunna ge råd behöver du skicka in:

• Tydlig frågeställning
• Forskningsplan
• Eventuella intervjuguider, enkäter, beskrivning av experiment.
• Information samt samtyckesblankett till forskningspersoner 

Här finns ett exempel avseende uppgift om personuppgiftsansvarig som måste anges i introduktionsbrev till deltagare i forskningsprojekt:

”Ansvarig för dina personuppgifter är Mittuniversitetet. Mittuniversitetet är en statlig myndighet och har en skyldighet att bl.a. följa reglerna om offentlighet och sekretess, myndigheters arkiv och offentlig statistik. Universitetet behandlar personuppgifterna enligt gällande dataskyddslagstiftning.

Enligt EU:s dataskyddsförordning GDPR har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras vid Mittuniversitetet, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. De uppgifter som samlas in genom studien kommer att sparas i enlighet med Arkivlagen (SFS 1990:782) och Mittuniversitetets arkiveringsrutiner. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta dataskyddsombudet vid Mittuniversitetet som nås på e-post registrator@miun.se. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), som är tillsynsmyndighet.

Vill du veta mer om hur vi som myndighet hanterar personuppgifter, se www.miun.se/kontakt/personuppgifter.

Mittuniversitetets Forskningsetiska råd vill hänvisa till några dokument som kan tjäna som vägledning. Trots att dessa kommer från helt olika vetenskapsområden finns en betydande överensstämmelse om grundprinciperna. Rådet vill uppmuntra till läsning av dessa. Nedan anges endast översiktligt vad som tas upp i dokumenten.

Ett gemensamt dokument är upprättat av the International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE), dvs av redaktörerna för ett stort antal biomedicinska tidskrifter - Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals: Writing and Editing for Biomedical Publication (först publicerat 1990 och uppdaterat 2007). Det finns att hämta på ICMJE's hemsida.

Dokumentet är omfattande men innehåller bl.a. tydliga anvisningar för vad som krävs för att vara medförfattare. Här deklareras att vederbörande skall:

1. ha givit substantiellt bidrag till artikeln exempelvis genom att ansvara för eller bidra till grundläggande idé, design, datainsamling, databearbetning, analys eller tolkning. 
2. ha skrivit eller kritiskt gått igenom artikeln. 
3. ha accepterat den slutliga utformningen av artikeln.

Alla som uppfyller samtliga dessa tre kriterier – och ingen som ej gör det – skall erkännas roll som medförfattare. Dokumentet behandlar också vad som särskilt bör gälla vid multi-centerstudier. Det betonas att endast ekonomiskt bidrag, datainsamling, eller överordnad tillsyn av forskargruppen inte ger grund för medförfattarskap. Dessa bör däremot listas under ”Acknowledgements.”

ICMJEs dokument har legat till grund för motsvarande organisation för redaktionerna för naturvetenskapliga tidskrifter – Council of Science Editors (CSE). Dess dokument – CSE's White Paper on Promoting Integrity in Scientific Journal Publications – finns att hämta på www.councilscienceeditors.org. Detta dokument utgår från och citerar det föregående, men utvecklar också regler när det gäller anonymt författarskap, institutionellt författarskap etc. Ordningen mellan författarna berörs. Dokumentet betonar att detta skall avgöras av författargruppen själv. Anonymt författarskap förekommer, men dokumentet manar till restriktivitet med detta. Institutionellt författarskap kan förekomma då antalet medförfattare annars vore orimligt högt. Samtidigt måste framgå en person eller en mindre grupp av personer som kan representera hela institutionen i detta sammanhang. Dokumentet kritiserar explicit tre former av icke önskvärda ”författarskap”, gästförfattare, hedersförfattare samt spökförfattare. Gästförfattaren har inte bidragit, men lånar sitt namn för att ge status åt artikeln. Hedersförfattaren får författarskap som gentjänst för andra slags bidrag än dem som skall berättiga till författarskap. Spökförfattare beskrivs som personer vars bidrag ej kan tydliggöras.

Det Brittiska Sociologförbundet har sedan 2001 givit ut Authorship Guidelines for Academic Papers, vilket kan hämtas på deras hemsida www.britsoc.co.uk. Texten refererar till de punkter som tagits upp i tidigare nämnda dokument. Det betonas att varje författare skall kunna försvara artikeln i dess helhet (om än inte i varje teknisk detalj). Texten behandlar också frågan om författarordning och hur relationen mellan student eller doktorand och handledare bör ses. Dokumentet pekar ut risken för att personer i beroendeställning och sådana som lämnat institutionen blir missgynnade. Det betonas att författarskap och författarordning bör diskuteras tidigt i projektet. Dokumentet föreslår följande riktlinjer: Den person som gjort största bidraget bör ha rätt att stå som första författare. Denne har ansvar för att inkludera ev. medförfattare och bör avgöra den interna ordningen i konsultation med dessa. De med mer substantiella bidrag bör följa därpå och ordningen dem emellan bör återspegla substansen i bidraget. Bland övriga medförfattare kan alfabetisk ordning gälla. Om författarna upplever att de bidragit lika mycket kan detta klargöras i en fotnot.

Doktorander och studenter bör vanligen erbjudas att ta rollen som första författare om artikeln ifråga baseras på egen avhandling eller uppsats. De skall även ha rätt att publicera själva, utan sina handledare. Då de deltar i större projekt måste frågan om varje deltagares intellektuella bidrag övervägas noggrant. Seniora forskare bör uppmuntra yngre forskare att ta rollen som första författare.

Dessa frågor berörs även kortfattat under punkt 15 i Code of Ethics and Policies and Procedures of the ASA Committee on Professional Ethics, som utgivits av det Amerikanska Sociologförbundet (ASA), och kan hämtas på deras hemsida www.asanet.org. Detta dokument är mer kortfattat och framhåller att ordningen mellan författarna bör återspegla bidragen bland huvudförfattarna i såväl forskning som skrivprocess, samt att en student vanligen är första författare till publikation som i huvudsak bygger på dennes avhandling eller uppsats. 

Sociologförbundet har upprättat en kortare text på svenska ”Riktlinjer angående författarskap och författarordning” där man ställer sig bakom Vancouver-anvisningarna och där man även tar upp några korta punkter.

Taylor & Francis anger i stora drag ungefär samma anvisningar som övriga, www.authorservices.taylorandfrancis.com

Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor gäller inte för studentarbete. Däremot, om ett studentarbete senare ska publiceras betraktas arbetet som forskning. Detta innebär däremot inte att en student får göra precis som hen vill. Ansvaret för studentarbeten ligger på ansvarig lärare eller handledare. När det gäller informerat samtycke måste man komma ihåg att studenterna representerar Mittuniversitetet utåt i samhället och att det är viktigt att ge en seriös bild av organisationen. Därför bör information ges till forskningsdeltagarna och samtycke insamlas. Du kan hitta mer information om detta och mer kring studentarbete på sidan för arbete på grund- och avanceradnivå.

Mittuniversitetet är en myndighet och har en skyldighet att bl.a. följa reglerna för allmänna handlingar, myndigheters arkiv och offentlig statistik. Universitetet kommer därför även att behandla personuppgifterna på de sätt som krävs för att kunna följa gällande lagstiftning.

Om någon begär ut en allmän handling som innehåller dina personuppgifter kan Mittuniversitetet komma att lämna ut dessa. Detta om handlingen inte ska/kan beläggas med sekretess. Följ länkarna nedan för att läsa mer om lagen och Mittuniversitetets arbete med personuppgifter:

• Lag om offentlighet och sekretess 
• Behandling av personuppgifter 
• Arkiv och Diarium inkl. personuppgifter

I denna lag ges bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna.

• Arkivlag (1990:782)

CODEX - Regler och riktlinjer för forskning.
Hemsidan har till syfte att ge tillgång till och kännedom om de etiska riktlinjer och lagar som reglerar och ställer etiska krav på forskningsprocessen.

• CODEX.VR.se

Denna lag innehåller bestämmelser om etikprövning av forskning som avser människor och biologiskt material från människor. Den innehåller också bestämmelser om samtycke till sådan forskning.

• Lag (2003:460)

Etikprövningsmyndighetens uppdrag är att värna människan i forskningen. De gör etiska prövningar av forskning på människor, men även av forskning på biologiskt material och känsliga personuppgifter.

• Etikprövningsmyndigheten

Dataskyddsförordningen (GDPR) är till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter.

• Dataskyddsförordningen

Information är en av Mittuniversitetets viktigaste tillgångar, det är därför av stor vikt att alla verksamma vid Mittuniversitetet arbetar aktivt, effektivt och kontinuerligt med informationssäkerhet. Informationssäkerhet handlar om att skydda information från olika typer av hot, som insyn från obehöriga eller att informationen förvanskas.

• Informationssäkerhet

Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar.

• Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

Innefattar alla tjänster där information som Miun ansvarar för lagras eller behandlas hos en extern part.

• Molntjänster

Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

• Lag (1960:729)