Kvalitetssystem forskning
Maskiningenjör - produktutveckling

Syftet med Mittuniversitetets kvalitetssystem för forskning är att skapa struktur för kvalitetssäkring och systematisk kvalitetsutveckling av universitetets forskning.

Kvalitetssystem för forskning

Kvalitetskultur vid Mittuniversitetet

Mittuniversitetets kvalitetsarbete utgår ifrån de etablerade akademiska värden och arbetsformer som sedan länge är naturliga inslag i den kvalitetskultur som präglar verksamheten. Denna kvalitetskultur karaktäriseras av ständig förbättring och förnyelse driven av medarbetare och studenter. I ”Mittuniversitetets strategi 2019 – 2023” beskrivs de värderingar som är vägledande för kvalitetsarbetet.

Den kvalitetskultur som genomsyrar forskningen ska ta sig uttryck i etablerade och inbyggda former för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling där den kollegiala granskningen (peer review) och seminariediskussionen är centrala inslag. Forskningens kvalitet och relevans ska fortlöpande prövas i interna och externa processer, nationellt och internationellt.

Kvalitetsarbetets struktur och upplägg

Mittuniversitetets kvalitetssystem för forskning bygger på den systematik som illustreras i förbättringscykeln, även kallad PDSA-cykeln (Plan-Do-Study-Act).

Det innebär att kvalitetsarbetet initieras och planeras, att åtgärder genomförs, att resultat studeras samt att kvalitetsarbetet leder till lärande, förbättring och utveckling.

  1. Utgångspunkter för kvalitetsarbetet som berör forskningens förutsättningar.
  2. Kontinuerligt kvalitetsarbete som i huvudsak berör forskningens genomförande.
  3. Kvalitetsuppföljning som mäter och värderar olika former av utfall.
  4. Kvalitetsutvärdering som granskar resultat av forskningen.
  5. Rutiner för kommunikation och dialog.
  6. Rutiner för utveckling och förnyelse.

Det universitetsgemensamma kvalitetssystemet för forskning finns beskrivet i ”Kvalitetssystemet för forskning, dnr MIUN 2021/1904”. Det fakultetsvisa arbetet beskrivs i fakulteternas rutiner för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskningen.

  • Rutiner för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskningen vid fakulteten för humanvetenskap, dnr MIUN 2020/1688 
  • Rutiner för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning vid Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, dnr MIUN 2021/198 

Fakultetsvisa rutiner

Huvuddelen av arbetet med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskningen bedrivs inom fakulteterna. Respektive fakultet har beslutat om fakultetsvisa rutiner som omfattar principer och arbetsformer för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskningen. I rutinerna tydliggörs hur fakulteterna säkerställer att de kontinuerligt samlar in, analyserar och använder information med bäring på forskningens kvalitet och relevans som underlag för kvalitetsutveckling, strategiska beslut och prioriteringar.

I rutinerna inkluderas bland annat följande områden:

  • God forskningssed
  • Forskningens frihet
  • Kompetensförsörjning, kompetensutveckling och karriärstöd
  • Sambandet mellan forskning och utbildning
  • Jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande
  • Samverkan och nyttiggörande
  • Arbetet med forskningsutvärderingar (ARC)
  • Rutiner för publicering och kommunikation
  • Uppföljning av stödverksamhet och infrastruktur för forskning
  • Rutiner för forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse.

Rutiner för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskningen vid fakulteten för humanvetenskap, dnr MIUN 2020/1688.

Rutiner för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning vid Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, dnr MIUN 2021/198.

Kvalitetspolicy för forskning

Mittuniversitetet ska bedriva forskning som bidrar till vetenskaplig utveckling och en hållbar samhällsutveckling. Mittuniversitetets forskning ska vara erkänd inom vetenskapssamhället och inom samhället i övrigt.

Forskningen ska bedrivas genom aktivt deltagande i den nationella och internationella kunskapsutvecklingen och genom användandet och utvecklandet av vetenskapliga teorier och metoder i enlighet med god forskningssed. Som del i detta ska Mittuniversitetet samverka med det omgivande samhället.

Forskningen ska uppfylla kraven i Högskolelagen och Högskoleförordningen och värna om forskningens frihet och trovärdighet. Mittuniversitets forskning ska säkerställa utbildningens vetenskapliga grund genom att den integreras i all undervisning.

För att säkerställa och utveckla forskningens kvalitet ska Mittuniversitetet bedriva ett proaktivt, systematiskt och inkluderande kvalitetsarbete som är integrerat i verksamheten och i verksamhetsstyrningen. Kvalitetsarbetet ska bidra till förverkligandet av universitetets vision och strategiska mål samt uppfylla yttre kvalitetskrav. Kvalitetsarbetet ska innefatta såväl kvalitetssäkring som ständig utveckling av forskningens förutsättningar, genomförande samt utveckling och förnyelse.

Roller och ansvar

I ”Arbetsordning för Mittuniversitetet” beskrivs roller och ansvar på olika nivåer. I ”Arbetsordning för fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier” samt ”Arbetsordning för fakulteten för humanvetenskap” redovisas vilka organ och befattningshavare inom fakulteterna som får fatta beslut för respektive fakultetsnämnds räkning. Förvaltningschefen ansvarar för kvalitetsarbetet inom förvaltningen.

De kollegiala arbetsformerna och de kollegiala organen är av central betydelse för Mittuniversitetets kvalitetsarbete, dels i form av deltagande i kvalitetsgranskningar genom peer review-förfarande, dels genom Mittuniversitetets kollegiala ledningsorgan. Till dessa hör, förutom fakultetsnämnder och tillhörande råd, t.ex. ämnes- och forskarkollegier.

Nedan beskrivs ansvarsförhållanden för forskning och forskningsrelaterad verksamhet.

Universitetsstyrelse 
Universitetsstyrelsen beslutar om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna avseende universitetets långsiktiga mål, vision och strategier, planeringsförutsättningar samt verksamhetsplan och budget.

Rektor 
Rektor ansvarar för att leda universitetets strategiutveckling och verksamhetsplanering samt att genomföra universitetsövergripande uppföljning av verksamhet och ekonomi.

Mittuniversitetets forskningsråd 
Rådet arbetar med att initiera, utveckla och samordna universitetsövergripande frågor som rör forskning och forskarutbildning.

Forskningsetiska kommittén 
Kommittén är ett rådgivande organ som kan genomföra granskningar av projekt och ge råd och synpunkter. Kommittén kan även ge råd och rekommendationer på en ansökan innan den skickas till Etikprövningsmyndigheten.

Rådet för god forskningssed 
Rådet ansvarar för universitetets utredningar av andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som prövas särskilt enligt LAO.

Fakultetsnämnder 
Fakultetsnämnderna har ett övergripande ansvar för kvalitet och kvalitetsutveckling av innehållet i fakultetens verksamhet. Fakultetsnämnderna fastställer långsiktiga övergripande strategier och handlingsplaner (verksamhetsplaner) på grundval av inriktning beslutad av universitetsstyrelsen eller rektor.

Dekaner 
Dekanerna ansvarar för uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet inom fakultetens ansvarsområde samt att vidta relevanta åtgärder till följd därav.

Råd för utbildning på forskarnivå (FUR/RUF) 
Råden har till uppgift att bevaka och främja utbildningen på forskarnivå. Råden har ett kvalitetsansvar för utbildningen på forskarnivå inom respektive fakultet.

Anställningsråden  
Råden har till uppgift att bereda anställningsärenden för fakultetsnämnden. Råden ska följa upp resultatet av de processer som anställningsrådet ansvarar för.

Ämneskollegier och forskarkollegier 
Ämneskollegierna ska på ett aktivt sätt ingå i en kollegial diskussion kring viktiga utvecklingsfrågor såväl inom forskning som inom utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå. Ämneskollegierna ansvarar för kvalitet och utveckling av kurser inom sitt ansvarsområde. På HUV finns forskarkollegier som ansvarar för kvalitet, genomförande och utveckling av utbildningen på forskarnivå inom sitt ansvarsområde.

Ämnesföreträdare 
Ämnesföreträdarna ska utöva ett övergripande kvalitetsansvar för ämnet.

Prefekter 
Prefekterna ansvarar för personal, planering, kvalitetsarbete, samordning och utveckling av institutionens verksamhet.

Centrumledare och forumledare 
Centrumledare och forumledare har ett övergripande ansvar för verksamheten vid ett centrum respektive forum. Ansvarsområden för centrumledare och forumledare framgår i dokumentet ”Regler för centrum och forum vid Mittuniversitetet”.

Avdelningen för forsknings- och utbildningsstöd (FUS) 
Avdelningen ger stöd till forskare avseende internationalisering, forskningsfinansiering, god forskningssed, innovation och nyttiggörande.

Universitetsledningens stab (ULS) 
Universitetsledningens stab ansvarar för att vid behov uppdatera Mittuniversitetets kvalitetssystem.

Delaktighet och engagemang

I Högskoleförordningen framhålls att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för lärosätets personal och studenter. Mittuniversitetet ska ha systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos medarbetare, forskarstuderande och studenter.

Samtliga chefer vid Mittuniversitetet har ett ansvar att skapa goda förutsättningar för delaktighet i kvalitetsarbetet och för att stimulera detta finns bl.a. ett samverkansavtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer som reglerar medarbetarnas inflytande. Detta gäller i såväl verksamhetsfrågor som policyfrågor.

God forskningssed

God forskningssed betyder att det går att lita på att forskningen håller hög kvalitet, att forskningen utförs och rapporteras på ett sanningsenligt sätt, utförs med respekt för viktiga samhälleliga och etiska värden, samt att forskaren tar ansvar för sin forskning och dess följdverkningar.

All forskning vid Mittuniversitetet ska följa vedertagna principer för god forskningssed, dvs den moraliska praxis som utvecklas då forskningens olika aktörer i dialog med det omgivande samhället kritiskt reflekterar kring forskningsverksamheten. Vidare ska Mittuniversitetet följa de nationella rekommendationer om god forskningssed som beslutats av Sveriges universitets- och högskoleförbund och den europeiska kodexen för forskningens integritet som publiceras av All European Academics, ALLEA. Alla medarbetare vid Mittuniversitetet ansvarar för att god forskningssed följs. Vidare ska forskningen följa etiska riktlinjer och lagar som reglerar och ställer etiska krav på forskningsprocessen.

Mittuniversitetet ska bedriva ett förebyggande arbete för att främja god forskningssed och följa god forskningsetik. Misstankar om avvikelser från god forskningssed hanteras av ”Rådet för god forskningssed” enligt särskild handläggningsordning. Misstankar om oredlighet i forskning utreds av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, NPOF.

Oredlighet i forskning definieras som allvarliga avvikelser från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning. Lagbrott gällande forskningsetik definieras enligt ”Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor”, 38 §, dvs. att utföra forskning som faller under lagen, innan krav på etiskt godkännande har inhämtats. Avvikelser kan bl.a. avse vilseledande information till forskningspersoner, kränkande av individens integritet, samt ovarsam och bristande hantering och användning av forskningsdata.

Forskningens frihet

Det fria kunskapssökandet är en av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle. Resultat från fri forskning av hög kvalitet, där forskare själva formulerat sina forskningsområden och frågeställningar, lägger grunden för den kunskap som samhällsutvecklingen vilar på.

Autonomi och akademisk frihet ska vara centrala utgångspunkter för all forskning vid Mittuniversitetet. Forskningen ska stå fritt från påtryckningar från omvärlden och försvara forskningens frihet, integritet och kvalitet. I detta har universitetsledningen och fakulteterna ett särskilt ansvar att främja och följa upp forskningens frihet.

Kompetensförsörjning och kompetensutveckling

Mittuniversitetet ska säkerställa att all undervisande personal har såväl den vetenskapliga som pedagogiska kompetens som motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Rättvisa och transparenta processer för rekrytering och kompetensutveckling av personalen ska tillämpas.

Det systematiska arbetet med kompetensförsörjning ska avse att etablera, tillämpa och följa upp processer som syftar till att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla samt avveckla personal. I ”Mittuniversitetets anställningsordning” finns fastställda mål för rekrytering av lärare, se även fakulteternas arbetsordningar avseende säkerställande av lärarkompetens. Regler och kvalitetskriterier för olika anställningar samt handläggningsordningar finns beslutade.

Mittuniversitetets attraktivitet som arbetsgivare är av central betydelse för en framgångsrik och långsiktig kompetensförsörjning. Mittuniversitetet ska arbeta med strategisk kompetensförsörjning med tillhörande kompetensförsörjningsplaner och medarbetarsamtal. För dessa ansvarar respektive chef. Den övergripande strategiska kompetensförsörjningsplanen ska ange universitetets prioriterade mål inom området. Medarbetarsamtalet skall leda till en individuell utvecklingsplan, som grundar sig på verksamhetens mål och inriktning och den anställdes fort- och vidareutbildning.

Sambandet mellan forskning och utbildning

Sambandet mellan forskning och utbildning regleras i Högskolelagen och säkerställs initialt i samband med utbildningens inrättande. Sambandet ska utgöra en central grund i utbildningens kontinuerliga utveckling och förnyelse. Att stärka och synliggöra kopplingen mellan forskning och utbildning och att särskild omsorg ägnas professionsutbildningar är ett av de uttalade målen i ”Mittuniversitetets strategi 2019 – 2023”.

Från forskningens perspektiv medför detta en strävan att forskningen som bedrivs vid Mittuniversitetet också ska komma utbildningen till gagn.

Jämställdhet och lika villkor

Alla ska känna sig motiverade och välkomna att arbeta och studera vid Mittuniversitetet. En självklar och grundläggande förutsättning för verksamheten vid Mittuniversitetet är alla människors lika värde. Människor ska behandlas och bemötas med respekt och värdighet och hänsyn ska tas till olikheter för att främja individens möjligheter till arbete och studier.

Mittuniversitetet ska verka för att jämställdhet främjas i forskningens förutsättningar och genomförande. Mittuniversitetet ska arbeta systematiskt för en jämn könsfördelning i grupper som bereder och beslutar avseende forskningens förutsättningar och genomförande.

Jämställdhetsarbetet ska vara en integrerad del i kvalitetsarbetet och omfatta jämställda karriärvägar, möjligheter till kompetensutveckling och forskning på lika villkor. Arbetet med jämställdhet ska kontinuerligt följas upp och relevanta förbättringar genomföras.

Samverkan och nyttiggörande

Samverkan i forskningen ska bidra till samhällets utveckling i vid mening, bidra till forskningens kvalitet och vitalitet samt skapa värde i verksamheten hos samarbetspartnern. De forskare som genom samverkan exponeras för problemställningar och utmaningar i näringsliv och samhälle får därigenom insikter som kan omsättas i förnyelse och kvalitetsutveckling i forskning och utbildning. Samverkan i forskningen ska alltid baseras på en respekt för forskningens integritet. Ömsesidighet, ömsesidig nytta, kunskapsutbyten, och gemensam utveckling av nya kunskapsområden är både målet för och kännetecken på god samverkan.

Mittuniversitetet ska, bland annat genom innovationskontoret ”Fyrklövern”, arbeta för en forskningskultur som stimulerar entreprenörskap samt nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat. I detta arbete ska forskare erbjudas kvalificerat stöd i processen att nyttiggöra forskningsbaserad kunskap. Holdingbolaget Miun Holding ABs främsta uppgift ska vara att kommersialisera forskning och kunskaper framtagna inom Mittuniversitetet och göra dem tillgängliga för samhället samt att stärka samarbetet mellan universitetet och näringslivet.

Stödverksamhet och infrastruktur

Stödverksamheten omfattar exempelvis forsknings- och innovationsrådgivning, rådgivning avseende forsknings- och forskaretik samt stöd i samband med publicering, datalagring och forskningsansökningar. Det inkluderar även tillgång till laboratorier, utrustning och annan apparatur.

Mittuniversitetet ska följa upp stödverksamhet och infrastruktur för forskning och vid behov vidta ändamålsenliga kvalitetshöjande åtgärder. Stödverksamhet och infrastruktur utvärderas i samband med forskningsutvärderingarna (ARC).

Kontinuerligt kvalitetsarbete

Det kontinuerliga kvalitetsarbetet ska vara systematiskt, dvs följa förbättringscykeln och kännetecknas av löpande förbättringar i den dagliga verksamheten. 

Kvalitetsarbetet baseras alltså inte bara på de cykliska uppföljningar och utvärderingar som beskrivs i uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter. Utifrån genomförda aktiviteter ska lämpliga åtgärder vidtas löpande för att förbättra och utveckla forskningen och de aktiviteter som är värdeskapande för studenter, forskarstuderande, medarbetare och samhälle.

Ett led i arbetet med att främja det kontinuerliga kvalitetsarbetet är en årlig utlysning av särskilda utvecklingsprojekt (Allmänna lärosätesprojekt, ALP). Projekten syftar till att stimulera Mittuniversitetets utveckling med projekt och kan fungera som piloter eller förstudier för en bredare användning inom lärosätet. 

Allmänna lärosätesmedel (ALP)

Kvalitetsuppföljningar

Med kvalitetsuppföljning avses en mätning eller undersökning som på olika sätt samlar in och sammanställer information om en viss verksamhet eller utfallet av genomförda aktiviteter. Kvalitetsuppföljningar är mindre omfattande än kvalitetsutvärderingar och metoden omfattar sällan självvärdering eller extern bedömning.

Mittuniversitetet ska kontinuerligt samla in, analysera och använda relevant information med bäring på forskningens kvalitet och relevans, som underlag för kvalitetsutveckling, prioriteringar och strategiska beslut. Dessa uppföljningar kan vara både kvantitativa och kvalitativa.

Beskrivningar av det fakultetsvisa arbetet med kvalitetsuppföljning av forskningen återfinns i ”Rutiner för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskningen vid fakulteten för HUV respektive NMT”.

Övriga uppföljningar av betydelse för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskningen sker centralt. Här ingår t.ex. indikatorer, rapporter, enkäter i olika former samt uppföljning i samband med verksamhetsdialoger.

Egeninitierade utvärderingar

Oberoende och återkommande kollegiala utvärderingar av all forskning (Assessment of Reserach and Co-production, ARC) genomförs sedan 2013. Från och med ARC21 inkluderas även all forskarutbildning som inte ingår i UKÄs nationella utvärderingar, i forskningsutvärderingen. Utvärderingarna genomförs med bedömningskriterier härledda ur Högskolelagen, Högskoleförordningen, UKÄs bedömningsgrunder samt de kvalitetskriterier för forskning som antogs av SUHF 2019. Utvärderingarna genomförs i normalfallet med ett intervall på mellan sex till sju år.

De lärosätesövergripande forskningsutvärderingarna syftar till att utveckla universitetets forskning i enlighet med universitetets vision och strategiska mål samt att stärka forskningsmiljöernas kvalitetsutvecklande förmågor. Ett uttalat mål för processen är att den ska vara kvalitetsdrivande och bygga på forskarnas delaktighet. Genomförandet ska bidra till reflektion och fördjupad analys av forskningens nuläge samt att stödja utvecklingen av kort- och långsiktiga mål. Utvärderingen ska särskilt beakta forskningens utveckling efter tidigare utvärderingar.

Utvärderingarna omfattar all forskning för en utvärderingsperiod som beslutas inför varje utvärdering. Såväl ämnesforskning som forskning vid Mittuniversitetets centrum utvärderas. Fakulteterna beslutar om indelning av forskningen i utvärderingsenheter, Units of Assessments (UoA). Fakulteterna kan besluta om att undanta ett ämne med ingen eller mycket begränsad forskningsvolym från utvärderingen.

Utvärderingarna genomförs ur ett nationellt och internationellt perspektiv och genomförs på engelska med internationellt sammansatta expertpaneler. Panelernas sammansättning regleras i handlingsplanen.

Till varje forskningsutvärdering fastställs en handlingsplan som omfattar förutsättningar, organisation, genomförande, tidplan och budget. Handlingsplanen beslutas av rektor. Gemensamt för utvärderingarna är att bedömningsunderlaget omfattar relevanta uppgifter och indikatorer, självvärderingar och platsbesök. För att underlätta arbetet inför varje utvärdering gäller att universitetet regelbundet och systematiskt ska samla in och dokumentera indikatorer som utgör underlag i kommande utvärderingar.

Expertpanelerna författar en rapport om vardera UoA. Rapporterna ska innehålla förslag till strategiska beslut beträffande forskningscentrum och ämnesforskning samt förslag till åtgärder för att kvalitetsutveckla forskningen.

Mittuniversitetets Forskningsråd utgör styrgrupp för utvärderingarna och fattar erforderliga beslut avseende utvärderingens planering och genomförande samt lämnar förslag till rektor avseende handlingsplan. Övrig organisering av utvärderingen fastställs i respektive handlingsplan.

Planeringen och genomförandet av utvärderingarna sker i nära samverkan med fakulteterna. Utfallet från utvärderingarna behandlas i respektive fakultet enligt fastställda rutiner. Utvärderingsresultaten och en analys av dessa behandlas i ledningsrådet och universitetsstyrelsen.

Information om, och resultat av utvärderingarna och vidtagna kvalitetshöjande åtgärder ska publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt inom och utanför universitetet. För varje utvärdering utarbetar kommunikationsavdelningen en kommunikationsplan som beslutas av forskningsrådet.

Utöver dessa kan Mittuniversitetet efter behov initiera andra utvärderingar.

Externinitierade utvärderingar

Bland de forskningsrelaterade utvärderingar som är externt initierade finns Vetenskapsrådets nationella utvärderingar av utvalda forskningsfält, UKÄs granskning av universitetets kvalitetssystem för forskning, UKÄs tematiska utvärderingar samt den juridiska lärosätestillsyn som föregår samma granskning. För dessa utvärderingar gäller samma interna ledningsprocesser som för egeninitierade utvärderingar.

Rutiner för dialog och kommunikation

Åtgärder som planeras eller genomförs till följd av en uppföljning eller utvärdering, ska kommuniceras till samtliga berörda, se även uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter. Kommunikationen ska följa de vägledande principer som framgår i Mittuniversitetets kommunikationspolicy.  Policyn anger vad som gäller för såväl intern som extern kommunikation samt kommunikationsansvaret för både medarbetare och olika roller/funktioner.

Kvalitetsdrivande dialoger
Universitetsledningen och dekanerna ansvarar för att genomföra terminsvisa och strukturerade verksamhetsdialoger omfattande rektorsdialoger med fakulteterna, förvaltningen samt dekandialoger med fakulteternas institutioner. Prefekterna ansvarar för att föra dialoger med företrädare för den kollegiala organisationen. Verksamhetsdialogerna ska i förekommande fall beröra de aktiviteter som omfattas av kvalitetssystemet, inklusive prognoser, utfall och resultat samt identifierade utmaningar och utvecklingsbehov.

Information till allmänheten
Mittuniversitetet ska tillämpa en hög grad av transparens och kontinuerligt informera om universitetets kvalitetsarbete. Vidare ska Mittuniversitetet publicera information om verksamheten som är tydlig, korrekt, objektiv, uppdaterad och lättillgänglig.

Rutiner för utveckling och förnyelse

Sista steget i förbättringscykeln, lär-steget, syftar till att säkerställa att resultat från uppföljningar, utvärderingar och övrigt kvalitetsarbete leder till förbättring och förnyelse av forskningen samt att tillämpade arbetssätt utvecklas.

Det betyder att förbättringsåtgärder av större omfattning ska resurssättas och relevanta uppdrag införas i verksamhetsplan för Mittuniversitetet och aktivitetsplaner på fakultetsnivån samt att åtgärder återkopplas i förbättringscykeln och leder till uppföljning och utveckling. Mindre förbättringsåtgärder, dvs åtgärder som inte kräver särskilda verksamhetsuppdrag eller särskilt budgetutrymme ska genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet. Samtliga förbättringsåtgärder ska återkopplas till utgångspunkter och förutsättningar så att de kan följas upp och uppdateras.

Uppföljningar på central nivå

Nedan beskrivs några centrala kvalitetsuppföljningar och kvalitetsutvärderingar som avser universitet som helhet. De fakultetsspecifika aktiviteterna för uppföljning och utvärdering av forskningen beskrivs i dokumenten ”Rutiner för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskningen vid fakulteten för HUV respektive NMT”.

Universitetsövergripande indikatorer (1-årscykel)

Syfte: Indikatorerna utgör ett underlag för analys av och dialog och ska indikera särskilda utvecklingsbehov.

Ansvarig: Universitetsledningen stab.

Genomförande: Uppföljningen består av löpande mätning och analys av vissa nyckelfaktorer som har central betydelse för universitetets strategi. Indikatorerna härleds från de effekter som universitetets verksamhet avses leda till enligt strategin, och bygger på uppföljningsbehov utifrån verksamhetsdialogerna (attraktivitet, relevans, kvalitet och hållbar utveckling).

Intressenter: Universitetsstyrelsen, studenter/forskarstuderande, universitetsledning, utbildningsråd och forskningsråd, fakulteter och förvaltning.

Dialog och kommunikation: Indikatorerna utgör underlag för analys och diskussion inom ramen för exempelvis verksamhetsdialogerna. Det är alltså resonemangen kring varför indikatorvärdena ser ut som de gör, och vad de säger om vår forskning, som utgör deras primära bidrag till verksamhetsutvecklingen.

Utveckling och förnyelse: Utifrån verksamhetsdialogerna träffas överenskommelser om hur man från centralt håll kan stötta utvecklingen lokalt. Diskussioner förs sedan i ledningsgrupper utifrån ett helhetsperspektiv för lärosätet.

Ytterligare information: Läs vidare i Mittuniversitetets styrmodell eller på Mittuniversitetets medarbetarportal under Uppföljning.

Analysrapporter (2-3 ggr/år)

Syfte: Analysrapporterna syftar till att sammanställa angelägen information till chefer och medarbetare genom omvärldsbevakning och intern dataanalys.

Ansvarig: Universitetsledningens stab.

Genomförande: Varje analysrapport har ett särskilt tema. Temat för kommande analysrapport diskuteras i ledningsråd/ULG. Analyserna görs huvudsakligen med hjälp av omvärldsbevakning och ledningsinformationssystemet LISA.

Intressenter: Ledningsråd och chefer vid universitetet. Beror på tema.

Dialog och kommunikation: Rapporterna presenteras och diskuteras med samtliga chefer. Samtliga rapporter läggs ut på medarbetarportalen. Analysrapporten kan även användas vid verksamhetsdialogerna beroende på tema.

Utveckling och förnyelse: Rapporterna utgör faktaunderlag i det kontinuerliga kvalitetsarbetet på lärosätes-, fakultets- respektive institutions- och avdelningsnivå.

Intern uppföljning av kvalitetssystemet (3-årscykel)

Syfte: Syftet är följa upp kvalitetssystemets funktion och efterlevnad.

Ansvarig: Samordnaren för kvalitetsfrågor.

Genomförande: Kartläggning av genomförda aktiviteter och intervjuer med chefer, lärare/forskare, administratörer, forskarstuderande med flera.

Intressenter: Universitetsledning, forskningsråd, fakulteter, centrum och institutioner.

Dialog och kommunikation: Resultatet av uppföljningen presenteras och diskuteras med universitetsledning och fakulteter. En sammanfattning av uppföljningen publiceras i medarbetarportalen.

Utveckling och förnyelse: Utvecklingsåtgärder identifieras avseende metoder, arbetssätt och dess efterlevnad. Dessa kan vid behov medföra justering av kvalitetssystemet.

Kontakt

Håkan Wiklund

Prorektor |Pro vice-chancellor

+46101428385