Disputation i sociologi med Olov Hemmingsson

Avhandlingen berör riskreglering gällande huvudskador inom svensk ishockey, med fokus på långsiktiga effekter.

Disputationen

Opponent: Frederic Bouder, professor i "Risk Management" vid Universitetet i Stavanger, Norge.

Huvudhandledare: Susanna Öhman, professor i sociologi
Biträdande handledare: Jörgen Sparf, docent i sociologi

Disputationen hålls i sal F234, Campus Östersund, den 21 april kl. 10.00 och kan ses via Zoom. 

Anslut till Zoom

Mingel

Efter disputationsakten bjuder vi på mingel med enklare förtäring i väntan på betygsnämndens beslut. För att delta i minglet, anmäl dig senast den 14 april. (Om du bara vill delta under själva disputationsakten, eller via Zoom, krävs ingen anmälan.)

Anmälan till minglet är nu stängd.

Sammanfattning av avhandlingen

Denna avhandlings övergripande syfte är att kartlägga och analysera den riskregleringsregim som kopplas till huvudskador inom svensk ishockey. Den övergripande problembilden grundar sig i flera parallella utvecklingar, vilka gemensamt bedöms göra frågan intressant ur ett sociologiskt perspektiv. Dessa inkluderar det faktum att antalet hjärnskakningar inom sporten ökat under de senaste decennierna, samtidigt som ny medicinsk kunskap på området gör gällande att de långsiktiga effekterna av dylika skador sannolikt är mer omfattande än den allmänna uppfattningen tidigare förefaller ha utgått ifrån. Samtidigt satsas stora mängder resurser från det offentliga på att möjliggöra utövandet av sporten, vilket också är en förutsättning för dennas storskaliga karaktär.

Avhandlingens empiriska del är byggd runt tre studier, var och en med syftet att kartlägga en given del av aktuell riskregleringsregim. Samtliga empiriska studier bygger på kvantitativ innehållsanalys, där majoriteten grundar sig i så kallad korpuslingvistik. I korthet används den sistnämnda typen av metoder för att, med hjälp av omfattande textmängder som analyseras maskinellt, urskilja språkliga mönster och innehåll som ej är praktiskt möjliga att skönja genom manuell texthantering. 

Den första delstudiens syfte var att kartlägga medienarrativen gällande huvudskador inom svensk ishockey. Detta genomfördes med hjälp av en korpusassisterad diskursanalys (CADS), där en omfattande mängd text från svensk media analyserades med statistiska metoder. För empirin svarade 33,033 texter erhållna genom databasen mediearkivet, vilket genererade ett korpus omfattande strax under 13,4 miljoner ord (varav 197 978 unika sådana). Resultaten innefattade bland annat en observerbar kvantitativ ökning av mediabevakningen gällande hjärnskakningar inom ishockey, samt ett lingvistiskt skifte över tid gällande hur tacklingar mot huvudet refererades till språkligt.

Syftet med delstudie två var att kartlägga vilken typ av information som kommuniceras av Svenska ishockeyförbundet (inklusive dess regionala underavdelningar) i fråga om aktivas hälsa relaterad till huvudtrauma. Detta inkluderade om, och i så fall hur, denna förändrats över tid, samt hur informationens natur kan relateras till den befintliga riskregleringsregimen. Metodologin byggde på kvantitativ innehållsanalys av (i förhållande till delstudie 1 respektive 3) mer traditionellt slag, där verksamhetsplaner respektive -berättelser från olika delar av Svenska ishockeyförbundet användes som empiri. Urvalet omfattade samtliga regionala förbund, samt ishockeyförbundet i sin helhet och sträckte sig tidsmässigt från säsongen 2006/2007 till och med 2017/2018. Resultaten inkluderade en ökad tendens över tid gällande förbundens tendens att framhäva sportens positiva samhällseffekter.

Den tredje delstudiens syfte var att kartlägga i vilka kontexter sporten ishockey diskuterades i lokalpolitiska sammanhang. För ändamålet användes en så kallad collocation network analysis, där ett lingvistiskt nätverk av termer byggs upp med hjälp av storskalig kvantitativ innehållsanalys av ett korpus, vilket därefter analyseras teoretiskt. Empirin bestod av ett korpus omfattande drygt 34,7 miljoner ord och 586 000 unika ord, vilket byggdes genom insamling av samtliga tillgängliga handlingar från kultur- och fritidsnämnder (eller motsvarande) i Sveriges 50 största kommuner (2015–2019). Det nätverk som erhölls antydde att sporten ishockey främst nämndes i sammanhang rörande ekonomi, så som finansiering av ishallar. Resultatet påvisade även att ishockey i dessa sammanhang föreföll vara en del av en bredare kontext där idrottens och andra typer av fritidsaktiviteters positiva effekter framhålls.

Resultaten och implikationerna från var och en av studierna analyserades utifrån det teoretiska ramverket i två omgångar. Först fristående från varandra i direkt anslutning till de individuella studiernas resultat, för att sedan i sista avsnittet sammanvävas genom enhetlig analys grundad i aktuellt ramverk. Tidigare nämnda resultat låg huvudsakligen i linje med befintlig teoribildning, vilket kan antas indikera god koppling mellan teori och empiri.

De korpus-baserade metoderna bedömdes falla tämligen väl ut i förhållande till den specifika problembilden så väl som riskregleringsregimer generellt.

Användningen av organisatorisk legitimitet som komplement till konceptet riskregleringsregimer bedömdes också fungera tämligen väl och torde öppna för framtida studier av risker där implicit uppmuntran från de offentliga inrättningar som annars kan anta utgöra en del av en regims reglerande sida. Som en följd av detta argumenteras också för en policy-implikation där framför allt kommuner bör bygga vissa typer av resursallokering mer på hårda data än axiomatiska antaganden, exempelvis gällande fritidsaktiviteter som förutsätts vara hälsofrämjande.

Läs hela avhandlingen