Jag vill... | miun.se

Hur går jag tillväga för att anlita en studentambassadör?

Det finns olika typer av anställningsformer på Mittuniversitetet.

Anställningsformer på Mittuniversitetet

Eventstöd

Det är mycket att tänka på när du ska arrangera ett event. Framför allt behöver du en god planering. Du kan välja mellan att sköta allt kring eventet själv eller ta hjälp av våra leverantörer inom konferensstöd.

Här har vi samlat informtion kring att arrangera ett event.

Eventstöd

Officemallar

Mittuniversitetet har tagit fram gemensamma mallar för Officeprogrammen Word och PowerPoint. 

Det är viktigt att använda dessa mallar för att följa Mittuniversitetets grafiska profil och för att skapa tillgängliga dokument.

På sidan miun.se/officemallar hittar du information om vart du hittar mallarna samt lathundar, checklista och manual för Mittuniversitetets tillgängliga Officemallar.

Om du tar fram dokument som ska publiceras på miun.se ska du säkerställa att de är tillgängliga.

Läs mer om tillgänglighet

Skriv och språktips på engelska

Söker du engelska benämningar på fakulteter och avdelningar vid Mittuniversitetet? Eller vad docent heter på engelska?

Skriv- och språktips, engelska

Skriv och språktips på svenska

Hur var det nu med särskrivningar och vad har vi för främmande fåglar i språket?

Skriv- och språktips, svenska

Grundkurs i EpiServer

För att få behörighet till att redigera sidor på miun.se behöver du gå en kurs. Efter avklarad grundkurs ges behörighet till de sidor som du kommer att arbeta med.

Publicera på miun.se

Tillgänglighet på webben - att tänka på när du publicerar

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service ställer krav på att information på myndigheters webbplatser ska vara tillgänglig för alla.

Tillgänglighet på webben - att tänka på när du publicerar

Mittuniversitetets bildbank

Bilderna i bildbanken får användas i produkter som har Mittuniversitetet som avsändare.

Bildbanken

Beställa visitkort

Om du vill ha visitkort så kan du beställa det. Observera att du måste ha prefekts/chefs godkännande innan du lägger en beställning.

Beställning av visitkort

E-postsignatur

För att skapa ett enhetligt uttryck i vår kommunikation med omvärlden bör vi använda en gemensam e-postsignatur.

Skapa en e-postsignatur

Personlig sida

En personlig sida är en sida som skapas med automatik och visar dina kontaktuppgifter samt de publikationer som du har i Diva. Personliga sidan syns på din avdelnings-/institutionssida när man klickar på ditt namn under menyvalet "Medarbetare". Personliga sidan visas även när man söker efter dig i vår sök. Om du vill kan du fylla sidan med egen information.

Redigera din personliga sida

Checklista för intern kommunikation av projekt

https://www.miun.se/globalassets/medarbetarportalen/forvaltning/kommunikation/checklistor/projektkommunikation-internt_checklista.pdf

Lägg över i en webbsida

Kanalkarta Mittuniversitetets kanaler i den interna kommunikationen

Intern kommunikation_kanaler_generell.pdf

Gör om till webbsida

Texten ligger idag i ett dokument - göra om det till en egen sida och länka till den?

Mall för dokumentation av interna kanaler inom institution/avdelning

Intern kommunikation_mall.docx

Behöver läggas in i nya mallen

Skapa nyhet på medarbetarinfo

Om du vill publicera en nyhet på medarbetarportalen finns det ett verktyg som du ska använda.

Skapa en medarbetarnyhet

Medier

Mittuniversitetet ofta uppmärksammas i media. Men hur ska du tänka kring pressmeddelanden eller om en journalist ringer dig?

Samlad information och tips kring medier

Tips för pressmeddelanden

Ett pressmeddelande skrivs oftast för att presentera en nyhet. Det kan vara ett forskningsresultat, ett nytt spännande program inom grundutbildningen eller övergripande organisatoriska nyheter.

Hur vet jag om det jag vill berätta kan vara en nyhet?

Kännetecknande för en nyhet kan vara att den:

  • Att den berättar om något ”nytt”
  • Att den berör många…på olika plan
  • Att den rör en förändring eller något ovanligt eller avvikande
  • Att den rör något som inträffat ”här”/nära
  • Att den rör något som är aktuellt/”ligger i tiden"

Om du exempelvis vill berätta om ett nytt forskningsprojekt kan det vara värt att notera att media kan se ett nyhetsvärde i projektet redan innan det inleds, men också under tiden det pågår samt sedan det har avslutats.

Vad ska jag tänka på när jag skriver ett pressmeddelande?

  • Skriv rakt på sak och kortfattat, max en A4-sida.
  • Använd ett enkelt språk och resonemang, skapa en känsla.
  • Skriv en fångande och vägledande rubrik.
  • Nyheten först. Skriv som en journalist, det vill säga det viktigaste först. Nyheten ska framgå av ingress och bakgrunden står i brödtexten. Behandla en fråga i taget (fler frågor = fler pressmeddelanden).
  • Budskapet ska vara sant, relevant och intressant.
  • Citera gärna. Ta med några bra citat. Citat bör komma tidigt i texten.
  • Texten ska vara förståelig för andra. Undvik interna förkortningar och begrepp.
  • Använd bra bilder. Bifoga gärna foton, det kan öka chanserna för publicering.
  • Ange kontaktpersoner och var de kan nås, gärna mobiltelefonnummer och e-post. Kontaktpersonerna måste vara tillgängliga när pressmeddelandet skickas ut.

Ju bättre pressmeddelandet är skrivet, desto större möjlighet att det publiceras. Dessutom minskar risken för felaktiga omskrivningar och andra förvanskningar.

Kom ihåg att journalisten alltid har rätt att ändra i texten, men ibland går pressmeddelandet direkt i tryck och därför ska ett pressmeddelande skrivas så att det går att ”kopiera” direkt. Den slutliga mottagaren är ”gemene man”, vilket gör att man behöver anpassa språket!

När och hur ska ett pressmeddelande distribueras?

  • Gärna tidigt på dagen då det ger redaktionen/journalisten gott om tid att värdera nyheten och "agera" på ditt pressmeddelande.
  • Publicera den på en dag när du vet att du har möjlighet att vara tillgänglig för eventuella, uppföljande intervjuer.
  • Om du kan – undvik gärna att publicera på dagar när du kan förvänta dig, eller redan vet, att du får konkurrens av andra, större nyheter.
  • Pressmeddelandet distribueras via de plattformar och tjänster som kommunikationsavdelningen förfogar över samtidigt som det också publiceras på Mittuniversitetets webbplats. Om du har egna kontakter med särskilda journalister kan vi lägga till dem på sändlistan.
  • Pressmeddelandet publiceras först när inblandade parter har sagt OK till innehållet.

Vem gör vad?

Mittuniversitetets kommunikatörer hjälper dig att skriva pressmeddelandet, men för detta önskar vi ett utkast (cirka en A4-sida) från dig alternativt ett kortfattat underlag till pressmeddelandet. Ju tidigare vi får tillgång till detta, desto mer tid kan läggas på att skriva, granska och korrigera texten tills alla inblandade är nöjda!

Tänk på att ett underlag till pressmeddelande oftast kan skrivas innan ett eventuellt formellt beslut är taget. 

Tips vid mediekontakter

Att medverka i media är utvecklande - och i vissa fall också utmanande. Som forskare ger det dig en utmärkt möjlighet att kommunicera din forskning. Som chef kan du till exempel få möjlighet att förklara - och försvara - viktiga förändringar i din verksamhet.

Vad ska jag tänka på om jag blir kontaktad av media?

Om du blir kontaktad och är oförberedd - ta reda på vad saken gäller och be att få återkomma så snart som möjligt. Det är en vedertagen begäran och en seriös journalist tar inte illa upp, snarare ger det ett seriöst intryck och du hinner förbereda dig och tänka igenom vad du vill ha sagt. Se till att återkomma inom den tid du angivit!

Du behöver också fundera på om du är rätt person att svara på frågorna? Kanske finns det en annan person som är mer insatt i frågan? Be då att få kolla upp detta och sedan återkomma. Ta kontakt med den person du tror kan vara bättre lämpad att svara på frågorna och informera om medias intresse. Återkoppla till journalisten eller be din kollega att ta direktkontakt med aktuell reporter för att medverka i intervju.

Hur ska jag förbereda mig för en intervju?

Tänk igenom vad du vill föra fram och uttryck dig kort och koncist. Ett väl genomtänkt och välformulerat budskap är bra för dig, journalisten, Mittuniversitetet och den som läser/ser/hör artikeln eller inslaget. Kom ihåg att också förbereda dig på de frågor journalisten kan tänkas ställa.

Om du ska intervjuas om ett kritiskt eller känsligt ämne är det extra bra att vara väl förberedd. Även argument utifrån tänkbara följdfrågor är bra att förbereda.

Om du känner dig osäker – be att i förväg få se hur reportern tänker citera dig i exempelvis artikeln. Det är en vanlig förfrågan som journalister får och det är oftast inget problem. Dina citat råder du över i större utsträckning än texten i övrigt och citaten kan du be att få korrigera innan de publiceras.

Om det gäller radiointervju är det viktigt att ta reda på om det är direktsändning eller om journalisten bandar intervjun.

Du kan be att få lyssna på intervjun eller läsa artikeln innan den sänds/trycks, men det är inget du kan kräva. Fördelen är att du då har möjlighet att korrigera rena faktafel eller andra missförstånd. Vinklingar eller formuleringar som journalisten gjort tillhör den journalistiska friheten och de kan du inte styra över.

Vad mer behöver jag tänka på?

Kom ihåg att alltid be om journalistens namn och kontaktuppgifter. Dessa kan vara bra att ha till exempel om du kommer på viktig kompletterande fakta.

Du kan alltid hämta råd och stöd hos universitetets kommunikationsavdelning! Till exempel genom att kontakta presskommunikatören på press@miun.se.

Se din medverkan i media som en möjlighet, men också som en skyldighet. Som företrädare för ett universitet och/eller som forskare är media en viktig väg för att sprida kunskap om universitetets verksamhet och samhällsviktig forskning till allmänheten.

Sist, men inte minst - var professionell, trevlig och tillmötesgående!

Digitala anslagstavlor

Enligt kommunikationspolicyn ska följande grundläggande principer vara vägledande för all kommunikation vid universitetet: öppenhet, planering, saklighet, anpassning samt beaktande av universitetets strategi för lika villkor.

I policyn finns även fastställt att Mittuniversitetets kommunikationskanaler som regel inte får användas för spridning av marknadsföringsbudskap från företag, enskilda personer eller föreningar.

Den digitala planen framhåller att:

  • Syftet med digitala anslagstavlor är att tillhandahålla information om universitetet och våra campus till besökare, studenter och medarbetare.
  • Tavlorna ska innehålla praktisk och platsrelaterad information för besökare
    och studenter.

Ansvar

Varje digital anslagstavla ska ha en huvudansvarig. När ny huvudansvarig utses ska genomgång av rutinerna ske med webbkoordinator vid kommunikationsavdelningen. Kommunikationsavdelningen ansvarar för det innehåll som genereras från miun.se; nyheter och kalendariehändelser. De som vill ha information publicerad skickar in den via Serviceportalen. Kommunikationsavdelningen ansvarar för att bedöma vilka kanaler som ska användas. De förmedlar underlag vidare till huvudansvarig för digital anslagstavla i de fall den kanalen ska användas och informationen ej genereras automatiskt från miun.se.

Huvudansvarig för en digital anslagstavla ansvarar för att publicera för huset/orten specifik information om till exempel besök, öppettider, lunch med mera. 

Innehåll

Utseendet ska följa Mittuniversitetets grafiska profil enligt den framtagna mallen för digitala anslagstavlor.

Antalet sidor som visas ska begränsas så att den rullande informationen hinner repeteras inom ett rimligt tidsintervall. En avvägning görs utifrån skärmens placering, om den exempelvis finns i en trappuppgång är ett fåtal bilder lämpligt medan det kan fungera med lite fler bilder om den finns på en plats där personer vistas något längre tid.

  • Riktmärke: varje sida visas 10 sekunder om det är en nyhet eller kort generell info och 15 sekunder om det är en kalendariehändelse eller längre information.

Information som ej är permanent ska schemaläggas för att säkerställa att utgångna händelser inte visas.

  • Lämplig publiceringstid för information som ej har ett givet slutdatum är ca 2–3 veckor, bedömning görs från fall till fall.
  • Vid behov av längre publiceringstid rekommenderas ett uppehåll i publiceringen efter 2–3 veckor och att informationen sedan läggs upp igen efter en kortare tid (exv. en vecka).

Huvuddelen av innehållet genereras från miun.se i form av nyheter och kalendariehändelser. Alla skärmar i entréer ska ha en välkomstsida med info om vad som finns i huset/lokalerna samt, om så är lämpligt, vart studenter/besökare vänder sig med frågor.

Den verksamhet som finns permanent i ett hus som service till vår verksamhet (studentkår, restaurang, städbolag) får ge praktisk och platsrelaterad information som underlättar för besökare/studenter, dock inte information av marknadsförande karaktär. Publicering sköts av huvudansvarig för den anslagstavla där informationen ska finnas.

När vi har inhyrda gäster i våra lokaler rekommenderas att de välkomnas på Servicecenters anslagstavla på orten och/eller på anslagstavla i det hus de ska besöka om det finns en anslagstavla även där: Idag välkomnar vi xxx till sal/rum xx. 

Epostlista studentportalen - Info om hur du söker ut och skapar e-postlistor till studenter

https://www.miun.se/globalassets/medarbetarportalen/forvaltning/kommunikation/medarbetarinfo/pdf/epostlista-studentportalen.pdf   

Stäm av med FUS om den gäller, ev lägga över i en webbsida

Skapa nyhet på miun.se/student

Om du vill publicera en nyhet på miun.se/student finns det ett verktyg som du ska använda.

Skapa en studentnyhet

Vägledning och stöd om studentkommunikation

Behöver du tips och vägledning om hur du ska kommunicera med dina studenter? 

Samlad information om studentkommunikation

Blogga

Om du är intresserad av att starta en blogg ta kontakt med din fakultetskommunikatör.

Kommunicera en öppen föreläsning

Våra interna och externa kanaler kan användas målmedvetet och planerat för att
sprida information och kännedom om öppna föreläsningar. Om du behöver stöd, råd
eller hjälp kontakta gärna någon medarbetare vid kommunikationsavdelningen.

Interna kanaler

Skriftliga / tryckta

En inbjudan/affisch/flyer kan produceras och spridas både på anslagstavlor och entrédörrar. Ofta kan man ha nytta av affischen även för den digitala spridningen av seminariet/föreläsningen. Använd gärna bilder, de ger ökad igenkänning och fungerar som en påminnelse. Affischen kan också publiceras som pdf alternativt bild i digitala kanaler.

  1. Anslagstavlor
  2. Personalrum
  3. Entrédörrar

Digitala

  1. Miun.se
  2. Medarbetarportalen
    a. Medarbetarinfo
    b. Mina nyheter
  3. E-post
  4. Mittuniversitetets digitala nyhetsbrev för externa mottagare
  5. Forskningscentrum – digitala nyhetsbrev
  6. Digitala skärmar på campus
  7. Bloggar
  8. Sociala medier/ Facebook
    a. Sponsrat inlägg
    b. Evenemang (går också att sponsra)
  9. Sociala medier/ Twitter
  10. Sociala medier/ LinkedIn
  11. Sociala medier/ Instagram 

Muntliga

  1. Informella möten - fikaraster
  2. APT – personalmöten
  3. Programansvariga – bjuda in studenter

Externa kanaler

Massmedier

  1. Annonsering i massmedier används undantagsvis. Det är dyrt att annonsera. Ett alternativ är att skicka ett pressmeddelande eller ett presstips direkt till medierna om att komma och lyssna på eller skriva om föredragshållaren/seminariet/ämnet.
  2. Papperstidningsannonser når många men är svåra att följa upp effekten av.
  3. Digitala annonser i massmedier är lite billigare och lättare att mäta effekter av.
  4. Branschtidningar - ett alternativ till annonsering i dagspress kan vara att samarbeta med branschtidningar för aktuell bransch. De kanske är intresserade av att skriva om seminariet i förväg som en notis eller artikel. Det är ofta billigare att annonsera i branschmedia än dagspress. Priserna är ofta förhandlingsbara.
  5. Kalendarier i gratistidningar, ex 100% Östersund

Nätverk och partnerföretag

  1. Använd nätverk som till exempel kontakter inom innovationskluster och partnerföretag för att sprida information om öppna seminarier genom att samarbeta och be dem bjuda in via sina kanaler. Räckvidden blir större, det ger mervärden och bygger de externa relationerna samtidigt som vi samverkar med andra.
  2. Delta i näringslivsfrukostar eller möten med näringslivets aktörer och be om en stund att få marknadsföra seminariet där. 
  3. Skicka till/bjud in och samarbeta med intresseföreningar anpassat efter ämnet.
  4. Utveckla samarbetet med offentliga aktörer som kommuner och bibliotek. Det kan exempelvis finnas kalendarier där det kan finnas möjlighet att få med populärvetenskapliga föreläsningar. 

Kommunikationsplan i forskningsprojekt

Mallen för kommunikationsplan i forskningsprojekt behöver läggas över i nya word-mallen.

https://www.miun.se/globalassets/medarbetarportalen/forvaltning/kommunikation/checklistor/
kommunikationsplan-i-forskningsprojekt_mall.docx

Lägga till någon info.text om varför komplan i forskningsprojekt?

Poddar – spridningsplan

Du som tar fram en poddserie måste också planera hur podden ska spridas och nå lyssnare. Med hjälp av den här spridningsplanen kan du definiera vilka podden ska nå och hur det ska gå till.

Syftet med en spridningsplan är att identifiera målgrupper och strukturera kommunikationsinsatserna för bästa effekt.

Mål

Definiera målet med podden.

T.ex. att sprida Mittuniversitetets forskning inom området, delta i samhällsdebatten, vara med och påverka, hitta nya samarbetspartners och finansiärer …

Målgrupper

Definiera de målgrupper ni vill nå med podden. I kommunikationsplattformen finns ett antal målgrupper beskrivna, som ev. kan vara användbara. Bryt gärna ner målgrupperna för att lättare kunna nå dem.

Gärna även nyckelpersoner, specifika individer (t.ex. en känd opinionsbildare eller ordföranden för en viss organisation).

Aktiviteter

Gör en lista över aktiviteter, ansvarig och tidsplan. Utgå från målen och målgrupperna. Bland tips och råd för forskningskommunikatörer (KOMs server) finns en lista över kanaler som kanske kan vara till hjälp.

Tips:

  • Personlig kommunikation – Be de medverkande i podden att sprida i sina nätverk och om de tillhör en organisation, tipsa deras kommunikationsavdelning. Mejla till tänkbara intressenter.
  • Ring personer som är viktiga att nå.
  • Identifiera nyckelord (som användare kan tänkas söka på när de letar information om poddens ämne) att använda i marknadsföringen i digitala kanaler.
  • Använd influensers som kan prata gott om podden och er forskning.
  • Sprid i Mittuniversitetets digitala kanaler: webbsida, Facebook, Twitter, LinkedIn (gärna även sponsring av inlägg). Samt via ev. forskningscenters/forskargrupps webb, nyhetsbrev och sociala kanaler.

Utvärdering/uppföljning

Definiera ett antal mätbara indikatorer för uppföljning. Ange också när uppföljningen ska ske.

T.ex. antal lyssningar på varje poddavsnitt, antal delningar, antal klick till projektets webbsida, räckvidd och interaktioner i sociala medier …

Populärvetenskapligt föredrag

Ska du hålla föreläsning i ett populärvetenskapligt sammanhang? Då kanske dessa
tips kan vara till hjälp.

Presentationsmaterial (Powerpoint)

  • Först och främst, kom ihåg att du inte måste använda en PowerPoint. Det går alldeles utmärkt att bara tala, eller att illustrera sitt föredrag på andra sätt, till exempel genom att visa föremål.
  • Använd Mittuniversitetets mallar för powerpointpresentationer, du hittar dem på Medarbetarsidorna.
  • Korta texter. Besökarna är där för att höra dig tala, inte för att läsa sig till vad du gjort. Det du säger ska vara huvudnumret och presentationsbilderna ska vara ett stöd eller bidra med något extra.
  • Använd få bilder. Det kan skapa onödig stress att måsta ”hinna med” alla bilder i en presentation, till exempel om någon ställer frågor. Få bilder ger större frihet till dig som föreläsare.
  • Våga förenkla. I populärvetenskapliga sammanhang kan man tumma på ”exaktheten” i formuleringarna och tillåta oförklarade luckor om det gynnar flytet i din presentation. Du har alltid möjlighet att förklara och förtydliga om någon frågar.
  • Fotografier är bra, om de hjälper publiken att visualisera det du talar om. Även tydliga diagram/illustrationer är bra om de inte är alltför omfattande. Se gärna till (om möjligt) att de endast visar den information som är relevant för ditt föredrag. 

Innehåll

  • Som en grund, försök svara på frågorna nedan:
    • Vad ledde oss till att arbeta med detta?
    • Vilka är vi som deltagit?
    • Vad har vi gjort?
    • Varför är detta viktigt?
    • Hur har vi gjort det?
    • Vad blev resultatet?
    • Vem/vilka har nytta av det?
    • Varför blir världen lite bättre tack vare din forskning?
  • Fastna i inte i detaljer. Peka på det viktigaste och måla med stora penseldrag.
  • Metod är som regel inte det viktigaste i populärvetenskapliga sammanhang. Försök att hålla denna del av föredraget kort.
  • Vill publiken veta mer om något du utelämnat har de chans att fråga under frågestunden.

Framförande

  • Berätta vem du är och var du kommer ifrån. Du väljer själv hur personlig du vill vara, men ofta är det ett bra sätt att etablera kontakt med publiken, till exempel genom att berätta varför man valt att forska inom detta ämne.
  • Berätta för publiken om du vill ha frågorna under frågestunden eller under föredragets gång.
  • Använd ett vardagligt språk. Undvik att använda forskningens terminologi utan att förklara termerna.
  • Tala sakta, även om det innebär att du måste välja bort en del av innehållet. Ingen blir glad av en stressad föreläsare.
  • Använd gärna ett exempel ur verkligheten som förklarar vad du forskar om och varför. Detta exempel kan man återkomma till under hela föredraget för att visa hur forskningen kommer till nytta. 

Skapa sida för forskningsprojekt

Vi vill att våra forskningsprojekt ska synas på vår webb. Därför vill vi att du ska använda det verktyg som finns för att skapa en sida för ditt projekt.

Om du behöver hjälp ska du kontakta den kommunikatör som är knuten till din institution eller forskningsmiljö.

Skapa sida för forskningsprojekt

Skriva debattartikel

En debattartikel skrivs främst för att man vill påverka läsaren i någon riktning. Det är därför
viktigt att tydligt uttrycka sin ståndpunkt kring det aktuella ämnet, samt underbygga det med
fakta.

En del är obekväma med att uttrycka åsikter i offentliga sammanhang där man av
praktiska skäl är tvungen att formulera sig kort, tillspetsat och förenklat. Känner du dig inte
bekväm med dessa förutsättningar är det troligen bättre att välja en annan kanal än en debattartikel för ditt budskap.

Om du väljer att skriva en debattartikel finns det några saker som är viktiga att tänka på.

Hur når jag min målgrupp?

  • Du bör ha en tydlig bild över vad du vill uppnå med din text (exempelvis förändrade attityder) och vem eller vilka det är viktigast att nå fram till. Fundera också gärna över vem som har störst påverkan över ”din” fråga.
  • Alla större organisationer har nyhetsbevakning, se därför till att nämna nyckelord som exempelvis organisationsnamn, personnamn eller annat som har tät koppling till den eller de du vill nå. På så vis fångas texten upp oavsett i vilken tidning den publiceras.
  • Sök samarbeten med tunga namn som stödjer din argumentation. Ju fler undertecknare av vikt som skriver under på din artikel, desto större chans att den blir publicerad och läst.
  • Fundera över var vill du att debattartikeln ska publiceras.
    • DN Debatt (och andra rikstäckande tidningar) ger tyngd och status, men ofta är det svårt att få plats. Större tidningar kräver ofta exklusivitet, det vill säga att debattartikeln ej får publiceras på annan plats i förhand (dock kan man sprida den i andra kanaler i efterhand).
    • Om du väljer lokala medier kan det vara värt att försöka anpassa texten till den region man vill publicera sig i, kanske med relevanta lokala fakta från den forskning man lutar sig mot i
      argumentationen.
  • När debattartikeln är publicerad bör man inte missa möjligheten att sprida den via sociala medier som LinkedIn, Twitter och Facebook.

När vill jag att den ska publiceras?

  • Störst möjlighet till framgång har du om du kan kommentera nyhetshändelser, eller vara en del av en redan pågående debatt. Det ställer höga krav på snabbhet på dig - och i alla led inför publicerandet.
  • Om debattartikeln bygger på eget material kan det vara en väg till framgång att ge debattredaktörerna flexibilitet när det gäller publikationsdatum, för att på så vis undvika krockar med artiklar som prioriteras högre. Det gäller då att din text formuleras med detta i åtanke.

Hur formulerar jag mig?

  • Börja med att avgränsa dig. Välj ett budskap och fokusera på det.
  • Var konkret och rakt på sak.
  • Ditt språk ska vara lätt att förstå. Undvik svåra ord, långa meningar och facktermer.
  • Försök använda möjligheten att relatera till något som redan är aktuellt i debatten.
  • Fokusera på det viktiga: resultaten som stödjer din ståndpunkt eller ditt resonemang i artikeln. Den forskningsartikel/rapport du utgår ifrån kan eventuellt komma att länkas till i anslutning till artikeln, så skicka med länken.
  • Om du har du en särskild myndighet/organisation/person du vill nå, kom ihåg att använda nyckelord som du kan anta fastnar i mottagarens mediebevakning. Det kan vara personnamn, organisationsnamn etc.

Hur ska dispositionen se ut?

  • Rubrik: lägg ner tid på detta – gör den kort och kärnfull. Debattredaktören skriver sedan ofta en egen rubrik, men det är en bra chans att styra hen i rätt riktning genom att ge ett förslag.
  • Ingress: här presenterar du din ståndpunkt och vad som eventuellt är nytt.
  • Inledning: tidigt i texten ska det framgå vad du vill eller tycker.
  • Argumentation: här förklarar du varför tycker som du tycker och bemöter även motargument som kan förväntas komma. Luta dig mot dina fakta.
  • Sammanfattning/avslutning: här sammanfattar du dina argument, upprepar din ståndpunkt och knyter ihop säcken.

Vad gör jag när min text är publicerad?

Om du har lyckats väl med din text bör den ha väckt någon typ av reaktion. Stå för din ståndpunkt, men var beredd på frågor eller reaktioner från läsarna.

Du kan alltid ta hjälp av Mittuniversitetets presskommunikatör eller någon av forskningskommunikatörerna innan du skriver din debattartikel om du vill ha råd eller stöd. Du kan även ta kontakt med någon av dem om du vill resonera kring hur du ska besvara reaktioner på en redan publicerad debattartikel.

Länkar för vidare läsning:

Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar en bra debattartikel - och hur DN Debatt resonerar kring sina publiceringar.

Vetenskaplig poster

För att skapa en vetenskaplig poster ska du använda den mall som finns och du behöver tänka mer "annons" än "rapport".

Mall och riktlinjer för vetenskaplig poster

Göra en egen PowerPoint-presentation

Här hittar du tips kring hur du skapar en bra presentation.

Skapa en vetenskaplig eller populärvetenskaplig PowerPoint-presentation

PowerPoint-presentationer

Övergripande presentationerna av Mittuniversitetet finns på svenska och engelska. De innehåller valbara sidor med statistik från aktuell årsredovisning.

PowerPoint-presentationer

Riktlinjer för utbildningstext i ATLAS

https://www.miun.se/globalassets/medarbetarportalen/forvaltning/kommunikation/checklistor/riktlinjer-utbildningstext-2018-2019-kopia.pdf

Lägg över i en webbsida

Vad gäller kring digital tillgänglighet?

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) ställer höga krav på digital tillgänglighet. Som anställd vid Mittuniversitetet behöver du förstå vad digital tillgänglighet handlar om och agera utifrån lagkraven.

Tillgänglighet

Tydligt och enhetligt uttryck i vår kommunikation

Mittuniversitetet vill stå för öppenhet, gemenskap och mångfald. Med verklighetsnära utbildning och forskning av hög kvalitet finns en naturlig och nära koppling till arbetslivet och det omgivande samhället. Vår kommunikation och grafiska profil ska återspegla detta.

Mittuniversitetets grafiska profil

Vägledning för kommunikation

https://www.miun.se/siteassets/forvaltning/kommunikation/trycksaker/kommunikation_en-vagledning-2020.pdf

Lägg över i en webbsida